Adelsgatan 35

Byggnaden Adelsgatan 35 ligger i kvarteret Vårdklockan 4. Huset uppfördes ursprungligen under 1200-talet sannolikt som ett packhus. Huset är Betty Petterssons födelsehus. Betty blev Sveriges första kvinnliga student 1871. Huset kan också kallas Visbys hantverkshus. Här har många olika hantverkare verkat sedan mitten på 1700-talet såsom timmerman, knappmakare, hattmakare, sadelmakare, handlare, urmakare och cykelverkstad, där hantverkarna ägt fastigheten, och senare såsom hyresgäster har det funnits keramiker och frisör. Huset kallas också Sjöströmska huset efter ägaren under senare delan av 1800-talet Axel Sjöström. Affärsdelen i huset Adelsgatan 35 rymmer ett butiksläge.

Nuvarande företag

Gatuplan 
I gatuplanet finns restaurang Adelita Taqueria & Tequila.

Adelita Taqueria & Tequila 
Restaurang Adelita Taqueria & Tequila öppnade på Adelsgatan under juni 2019. Restaurangen serverar mexikansk mat. Den ligger vid adresserna Adelsgatan 35 och 37. Se vidare under Adelsgatan 37. 

Vindsvåning
Övervåningen och vindsvåningen innehåller lägenheter.

Tidigare företag

Företag	Ungefärlig tidsperiod	Ägare/butikschef	Anmärkning
Hair & Face	2010 -2019
Hair Cut frisersalong	2007 – 2010		Till Adelsgatan 34A
Ove Magnussons kläder	1990-talet	Ove Magnusson
Eva Nydahl keramik		Eva Nydahl
Wigströms Cykelaffär	1931 – 1978	Torsten Wigström
Hugo Wigström Velocipedaffär och Reparationsverkstad	1901 – 1931	Hugo Wigström,
C Andersson urmakare	1898 – 1901	C Andersson
Ax. Sjöström klädes -diverse -och victualiehandel	1865 -1898	Axel Sjöström
C A Almgren buntmakare	1855 – 1865	C A Almgren
O Pettersson sadelmakare	1830 – 1855	O Pettersson	Betty Petterssons far
Christian de Brun hattmakare	början 1800-talet	Christian de Brun
Johan Strömbeck hattmakare	slutet 1700-talet	Johan Strömbeck
Johan Friedrich Öhman knappmakare	slutet 1700-talet	Johan Friedrich Öhman
Thomas Öhman timmerman	mitten 1700-talet	Thomas Öhman

Hair Cut och Hair & Face
Hair Cut startade troligen sin verksamhet här på Adelsgatan 35 av Nancy Yussef omkring 2007 men viss osäkerhet råder för den uppgiften. Verksamheten flyttades till omkring 2010 till Adelsgatan 34A. Lokalerna övertogs av andra ägare, som drev frisörsalongen vidare under namnet Hair & Face. Hair & Face fortsatte verksamheten på Adelsgatan 35 fram till omkring 2019.

Eva Nydahl
Eva Nydahl var keramiker i Visby. En hel av hennes föremål säljs nu på auktioner. Hon hade butik på Adelsgatan 35, där hon sålde sina föremål. Tidpunkten för affären är inte känd.

Wigströms cykelaffär

Hugo Wigström velocipedreparatör
Hugo Wigström startade sin cykelverkstad omkring år 1901 i Visby. Olof Gustaf Hugo Wigström föddes i Källunge 1867 vid Uggårds, där han grundade sina självlärda kunskaper om teknik och mekanik, och där han gjorde många uppfinningar. Han byggde sin egen metallsvarv och skapade där också Hansacykeln. Smedjan där allt skedde och metallsvarven finns fortfarande kvar. När Hugo var omkring 20 år (omkring 1887) åkte han till Stockholm. Han var nyfiken på storstaden och fick syn på den då nymodiga velocipeden. Den väckte hans intresse, men den var då mycket dyr. Under 1800-talet kostade en velociped mellan 250 och 400 kronor. När han kom hem satte han igång med att bygga sin första cykel, en billigare höghjuling huvudsakligen byggd i trä. År 1899 flyttade Hugo Wigström till Visby. Han köpte där 1901 fastigheten Klinteroten II:41, som låg i hörnet Adelsgatan och Klockgjutaregatan (tidigare Klockgjutaregränd). Hugos yrke angavs då som velocipedreparatör.

Hansacykeln
I det låga huset mot Adelsgatan 37 inredde han sin egen verkstad på vindsvåningen med möjlighet till mekaniska arbeten för tillverkning, reparationer och uppfinningar. I det högre huset, som låg i hörnet mot Klockgjutaregränd inredde han i bottenvåningen en affärslokal. Verkstaden förenades med affärslokalen med en bred trappa. Här i verkstaden började Hugo reparera cyklar och han startade också nytillverkning av dessa. År 1905 inköpte han för egen räkning Gotlands första motorbåt, vilket medförde att motorer också kom att ingå i hans verkstadsarbeten. Och han började bygga Hansacykeln, en konstruktion som ha påbörjat hemma i smedjan i Källunge. År 1905 kunde han starta försäljning av Hansacykeln, och under åren fram till 1915 hade han tillverkat 350 cyklar. Försäljningen skedde i affärslokalen med ingång från Adelsgatan. Idag finns endast 3 kända exemplar kvar av Hansacykeln.

Hugo Wigström Velocipedaffär och Reparationsverkstad
År 1911-1912 lät Hugo uppföra en ny verkstadsbyggnad längre åt väster på gården med infart från Klockgjutaregränd. Verkstadsbyggnaden ersatte gamla ekonomibyggnader som revs. I den nyuppförda byggnaden fick det plats för nya bättre och större maskiner, bl a en pelarborrmaskin. Alla maskiner drevs från en huvudmotor med remdrift. Här kunde också stora motorfordon och maskiner tas in i verkstaden för reparationer och lastas för vidare transport. Hugo Wigström avled 1931 och blev 64 år gammal. Hans hustru Vendela Wigström med barn ärvde då fastigheten. Hugos son Torsten fick ta över verksamheten.

Cykelaffär
Under Torstens ledning övergick verksamheten till att bli en cykelaffär och reparationsverkstad för cyklar och mopeder. Torsten sålde bl a Cresent cyklar. Han drev verksamheten under 46 år. År 1977 såldes fastigheten och affären stängdes 1978. Verkstaden bommades mer eller mindre igen i befintligt skick.

Verkstadsmuseum
Genom sitt intresse för främst reparationer av motorcyklar fick Greger Abrahamson god kontakt med Torsten Wigström. Greger och Torsten blev goda vänner, vilket ledde till att Greger fick ta över och förvalta Wigströms Velocipedaffär och reparationsverkstad. Verkstaden har nu blivit något av ett museum. Inte mycket har förändrats i verkstaden. Här står cyklar på rad, från den äldsta höghjulingen till modernare modeller, tillsammans med verktyg och maskiner från verkstadens start för drygt 115 år sedan. Det luktar till och med olja, precis som det ska göra i en verkstad. Verkstaden är dock inte öppet på bestämda tider, men kan besökas av mindre grupper om 5-15 personer efter kontakt med Greger.

Betty Pettersson

Födelsehuset
Betty Maria Carolina Pettersson var Sveriges första kvinnliga student. Hon föddes den 14 september 1838 på Adelsgatan 35, i ett ursprungligen medeltida packhus. Hennes far Olof Pettersson ägde fastigheten och bedrev där sadelmakeri. Hennes mamma hette Carolina född Kullberg. Betty ansågs begåvad som barn och fick därför möjlighet att studera vid fröknarna Molanders privatskola, vilket på den tiden var den möjligheten som gavs för flickor som ville studera och som vanligen kom från välbärgade familjer. Betty kom från enkla förhållanden och det var ovanligt för sådana flickor att studera. Vid sidan om skolan tog hon också lektioner i engelska och dans.

Betty lämnar Visby
Betty flyttade under en tid till fastlandet, troligen för att skaffa sig någon form av lärarutbildning. Hon återkom efter en tid och fick arbete som lärare i en privatskola. År 1860 lämnade hon Gotland för gott och försörjde sig fram till 1871 som guvernant i olika adliga familjer på slott och herresäten vid Tjust och Nyköping. Betty hade säkert planer på att ta studenten men det var ännu omöjligt för kvinnor.

Adjunkt Betty Pettersson
Välutbildad kvinna, men att få ett lärarjobb vid ett läroverk som var Bettys nästa mål var inte självklart. Vid läroverken gick bara pojkar och där fanns det bara manliga lärare. Men även på detta område blev Betty banbrytande. Hon sökte sig till Stockholm och fick göra ett års provtjänstgöring som lärare från hösten 1875 till våren 1876 vid Ladugårdslands lägre elementarläroverk på Östermalm. Skolan blev senare Östra Real. Hon fick betyget ”Icke utan beröm Godkänd” i undervisningsskicklighet och för flit och fallenhet för lärarkallet fick hon höga vitsord. Det medförde att hon fick konungen Oscar II:s specialtillstånd att söka och inneha tjänst som adjunkt. Och under hösten 1877 blev hon anställd som extralärare vid provårsläroverket. Hon blev alltså den första kvinnan i landet som fick anställning vid ett läroverk. På samma läroverk kom hon att tjänstgöra fram till och med hela höstterminen 1884 och fick också ansvaret som klassföreståndare. Hon gjorde sig känd som en duktig pedagog och blev omtyckt av både elever och deras föräldrar och gav dessutom extra undervisning i hemmet åt de barn som hade svårigheter i skolan. Hennes manliga kolleger hade däremot svårt att acceptera henne. Betty var tvungen att sluta som lärare på grund av att hon fick TBC och hon avled 1885 av sin sjukdom. I årsberättelsen för Ladugårdslands läroverk gavs hon följande omdöme: ”Åt detta sitt kall hängav hon sig med hela sin själ; därjämte ägde hon i ovanligt hög grad förmågan att fästa lärjungarna vid sig och vinna deras förtroende och utövade härigenom ett ej obetydligt inflytande på deras sedliga utveckling; hennes klass utmärkte sig också alltid för en god anda och ordning.”

Betty tar studenten
Sveriges riksdag beslöt 1870 äntligen att även kvinnor skulle få studera vid de statliga läroverken. Betty skrev in sig som student redan samma år, men gick aldrig upp till examen, men året därpå den 16 maj 1871 tog hon som första svenska kvinna studentexamen (då benämnd mogenhetsexamen). Hon var då 33 år gammal när hon avlade studentexamen som privatist vid Nya Elementarskolan i Stockholm. Hennes betyg från examen var tre AB, fyra B+ och sex B. I flit och uppförande fick hon vitsordet A, medan mogenhetsbetyg och examen noterades med betyget B. Rektorn gav henne särskilda lyckönskningar till examen införda i examensprotokollet.

Högre studier inget för kvinnor
Betty Pettersson gjorde en banbrytande insats för kvinnor. Trots detta uppmärksammades bedriften knappt i medierna. Dagens Nyheter hade dock en liten notis där Betty gavs erkänsla för sin framgång. Men för vidare studier efter studentexamen tog det ännu stopp. Först två år senare; 1873, fick kvinnor tillstånd till högre studier vid universiteten för att ta examen på filosofisk och medicinsk fakultet och på lägre nivåer inom juridisk fakultet, dock fick de fortfarande inte studera vid den teologiska fakulteten. De kunde inte heller göra karriär inom universiteten eller inneha de högre tjänsterna inom staten enligt grundlagen.

Filosofie kandidat
Men Betty ville gå vidare med sina studier direkt efter studentexamen, och hon lyckades få kunglig dispens att skriva in sig vid Gotlands nation i Uppsala universitet för studier året innan tillståndet trädde i kraft. Hon startade sina studier under oktober 1872 med sikte på filosofie kandidatexamen. Det var säkert mycket tufft att vara ensam kvinna bland de andra 24 gotländska männen på nationen. Det förekom nidvisor och karikatyrer från männen som tydligt ogillade den då udda medlemmen i föreningen. Även långt efter att Betty Pettersson lämnat Uppsala sjöngs på studentnationerna en visa med refrängen ”Och därför jag väcker motion att ej fröken Betty tas in i nation”. Den första tiden på universitet var omgiven av många restriktioner för Betty. Hon fick endast lov att besöka rektorn eller studentnationen om hon kom i sällskap av en manlig släkting. Hon kunde inte heller ta del av andra universitetsaktiviteter än föreläsningar och seminarier. Men Betty stod ut och klarade av pressen. Den 28 januari 1875 utexaminerades Betty Pettersson från Uppsala universitet som filosofie kandidat. Hon hade då studerat sammanlagt nio, möjligen 10 olika ämnen med huvudämnena nyeuropeisk språkforskning och modern litteratur. Hon läste dessutom nordiska språk, latin, historia, matematik, kemi, botanik, zoologi och filosofi.

Adjunkt Betty Pettersson
Välutbildad kvinna, men att få ett lärarjobb vid ett läroverk som var Bettys nästa mål var inte självklart. Vid läroverken gick bara pojkar, och där fanns det bara manliga lärare. Men även på detta område blev Betty banbrytande. Hon sökte sig till Stockholm och fick göra ett års provtjänstgöring som lärare från hösten 1875 till våren 1876 vid Ladugårdslands lägre elementarläroverk på Östermalm. Skolan blev senare Östra Real. Hon fick betyget ”Icke utan beröm Godkänd” i undervisningsskicklighet och för flit och fallenhet för lärarkallet fick hon höga vitsord. Det medförde att hon fick konungen Oscar II:s specialtillstånd att söka och inneha tjänst som adjunkt. Och under hösten 1877 blev hon anställd som extralärare vid provårsläroverket. Hon blev alltså den första kvinnan i landet som fick anställning vid ett läroverk. På samma läroverk kom hon att tjänstgöra fram till och med hela höstterminen 1884, och fick också ansvaret som klassföreståndare. Hon gjorde sig känd som en duktig pedagog och blev omtyckt av både elever och deras föräldrar och gav dessutom extra undervisning i hemmet åt de barn som hade svårigheter i skolan. Hennes manliga kolleger hade däremot svårt att acceptera henne. Betty var tvungen att sluta som lärare på grund av att hon fick TBC och hon avled 1885 av sin sjukdom. I årsberättelsen för Ladugårdslands läroverk gavs hon följande omdöme: ”Åt detta sitt kall hängav hon sig med hela sin själ; därjämte ägde hon i ovanligt hög grad förmågan att fästa lärjungarna vid sig och vinna deras förtroende och utövade härigenom ett ej obetydligt inflytande på deras sedliga utveckling; hennes klass utmärkte sig också alltid för en god anda och ordning.”

Privatlivet
Betty Pettersson gifte aldrig sig. Hon bodde tillsammans med sin syster Hedvig som även verkade som hushållerska. De hade en bror Edvard, som arbetade som sjöman. Betty fick inget långt liv och fick endast arbeta nio år med det yrke som hon så målmedvetet strävat efter. Hennes syster skötte om Betty sista tiden när hon låg sjuk i TBC. Betty dog den 7 februari 1885 och blev endast 47 år gammal. Hon ligger begravd på Norra kyrkogården i Stockholm.

Betty uppmärksammas
Betty Petterson pionjärinsatser blev inte särskilt uppmärksammade under hennes yrkesliv. Efter hennes död skrevs det en del tidningsartiklar om henne, och 1925, när det var 50 år sedan Bettys akademiska examen, fick hon också en viss uppmärksamhet för sin banbrytande verksamhet. En minnestavla över Betty Pettersson överlämnades 70 år efter hennes bortgång år 1955 för placering på Östra Real. År 1977 beslutade kulturnämnden i Gotlands kommun att sätta upp en minnestavla på fasaden till hennes födelsehus, men den försvann. Fastighetsägare Ove Magnussson har senare ersatt den med en ny skylt. En minnesvård restes 1990 över Bettys Pettersson grav på Norra kyrkogården i Stockholm. Ingeborg Lingegård har skrivit flera böcker om Betty Pettersson och många andra framstående gotländska kvinnor.

Namnet lever vidare
Namnet Betty Pettersson lever vidare. Puben på Gotlands nation i Uppsala bär hennes namn och sedan 2006 finns ett oljeporträtt av Pettersson målat av Kajsa Hallberg med ett par svartvita fotografier som motiv. När Kajsa Hallberg, elevkårsordförande på Säveskolan år 2000, uppmärksammade att bara manliga namn var på förslag till de tre nya gymnasierna tog hon fram 18 kvinnliga namn att välja bland. Det blev Elfrida Andrée. När Kajsa frågade varför det inte blev Betty Pettersson, föregångskvinna inom just lärdomsområdet, fick hon det märkliga svaret att namnet var så vanligt (?) att det inte dög att döpa en skola efter det. Den nya högskolebyggnaden som uppfördes i hamnområdet för Visby Högskola 2005-2007 fick dock namnet Betty Petterssons hus för att hedra Betty. Gymnasiet Enskede Gård i Stockholm har renoverats och inför nystarten 2022 byter skolan namn till Betty Petterssons gymnasium.

Husen och gården

Kv Vårdklockan 4 är en liten fastighet som omfattar de två byggnaderna som ligger mot Adelsgatan 35, Klockgjutaregatan och Adelsgatan 37.

Huvudbyggnaden
Huvudbyggnaden mot Adelsgatan 35 uppfördes troligen som ett packhus på 1200-talet. Byggnaden uppfördes med en stomme av kalksten i två våningar med källare, som endast finns under den ursprungliga delen. Huset har blivit om- och tillbyggt under senare år. Det kom att bli ett hantverkshus. Här har det sedan början av 1700-talet funnits hantverkare som kunnat identifierats till namn och yrke. De bodde vanligtvis på övervåningen och bedrev sitt hantverk i bottenvåningen. Under början av 1900-talet inrymdes i bottenvåningen en cykelaffär, och därefter har det varit keramikverkstad och klädesaffär. Övervåningen och vindsvåningen inrymmer lägenheter. Taket är ett sadeltak belagt med taktegel. Huset byggdes till mot väster 1911 med ett högre kvadratiskt torn försett med ett tegeltäckt valmat tak och med två takkupor. Fasaden överensstämmer med det ursprungliga husets fasad. Samtidigt med tillbyggnaden uppfördes ett cirkelformat trapphus i anslutning mot tillbyggnadens nordöstra del. Lägenheterna i de övre våningarna renoverades 1986.

Gården
Fastighetens gårdsrum avskärmas mot omgivningen genom bebyggelsen. Gården nås från Klockgjutaregatan genom en inkörsport i formen av en dubbel smidesgrind. Porten finns i fastighetens sydöstra hörn. Gården är belagd med kullersten och är gemensam med Vårdklockan 5.

Kvarteret Vårdklockan 4

Kvarteret Vårdklockan
Kvarteret Vårdklockan är triangelformad, med en spets i norr mot Wallérs plats, gräns i sydöst mot Adelsgatan, i syd mot Klockgjutaregatan och åt nordväst mot Vårdklockegatan. Kvarteret är beläget i det område, som i äldre handlingar kallades ”hos Wåårklockan”. Mellan 1598 och 1847 var stadens vårdklocka placerad i området vilket har givit kvarteret dess namn. Området var planlagt redan på 1646 års karta, alltså tidigare än större delen av övriga Söder Klint. I kvarteret finns dock kvar en byggnad från 1200-talet i kv Vårdklockan 4, en av få byggnader i området från den tiden. Både Söder- och Norderklint var i övrigt i stort sett åker- och ängsmark till en bit in på 1700-talet. Kvarteret var indelat i fyra tomter under senare delen av 1600-talet. Det kom att tillhöra Klinterotens andra kvarter med tomtnummer 36-41 under 1700-talets slut när staden delades in i rotar. Här bodde till in på 1900-talet huvudsakligen hantverkare. Kvarteret utgörs idag av sju fastigheter. I kvarteret finns idag flera intressanta byggnader som Metodistkyrkan från 1870 i norr, numera kallad Vårdklockans kyrka, biosalong från 1936, Wigströms cykelverkstad i söder från 1900-talets början, det omnämnda 1200-talshuset i sydost och också i sydost ett vinkelställt bostadshus från 1700-talet. Byggnaderna mot Adelsgatan hade normalt affärsverksamhet i bottenvåningen och bostäder på övervåningarna, vilket huvudsakligen fortfarande gäller.

Fastigheten Vårdklockan 4
Fastigheten Vårdklockan 4 motsvarar tidigare Klinteroten II:41. På fastigheten fanns redan på 1200-talet en byggnad i sydost som troligen varit ett packhus. Byggnaden utgör en av få medeltida byggnader på Söder Klint med kvarvarande medeltida delar. Marken var här redan under mitten av 1600-talet planlagd. Enligt 1697 års karta ingick fastigheten i en större tomt som omfattade även nuvarande Vårdklockan 5 och 6. Tomten var då bebyggd med sten- och trähus, ett stall och en lada med tillhörande gårdsrum. Under andra hälften av 1700-talet omreglerades tomterna och fick nya beteckningar och enligt 1785 års husklassifikation betecknades tomten med Klinteroten II:41. Tomten var då bebyggd med ett stenhus (Adelsgatan 35), ett sten- och trähus (troligen Adelsgatan 37), ett trähus (verkstad) och ett stall. De två sista var troligen gårdshus. Verkstadshuset inrymdes under en period O Petterssons hattmakeri. Enligt kartan från 1883 var tomten bebyggd med en medeltidsbyggnad i sydost med en tillbyggnad mot norr uppförd på 1600-talet som ett korsvirkes/skiftesverkshus placerat utmed Adelsgatan 37. I sydvästra hörnet utmed Klockgjutaregatan fanns en ekonomibyggnad. Ytterligare två ekonomibyggnader fanns mot 1600-talsbyggnadens gårdssida och mot den nordvästra fastighetsgränsen. Dessa båda byggnader revs någon gång mellan 1912 och 1936. År 1911 uppfördes en ny verkstadsbyggnad och i samband med detta revs troligen ekonomibyggnaden mot Klockgjutaregatan. Först under 1970-talet fick Vårdklockan 4 sin nuvarande fastighetsgräns.