Sankt Hansgatan 14

Huvudbyggnaden på S:t Hansgatan 14 ligger straxt söder om S:t Pers kyrkoruin. Byggnaden tillhör kv Berget 29. Den uppfördes under mitten på 1700-talet som ett flerbostadshus i två våningar med en stomme av kalksten. Här fanns Johanna Beckmans konditori under senare delen av 1800-talet. Fastigheten Berget 29 ligger, liksom Berget 28 och Berget 27 omgiven av fastigheten Berget 26, som är en stort trädgårdstomt. Det hela är en ovanlig fastighetsbildning i Visby.

Fastigheten hade tidigare adressen S:t Hansgatan 10.

Nuvarande verksamhet

Byggnaden, som ligger utmed S:t Hansgatan, är ett bostadshus med två våningar, källare och inredd vindsvåning. Huset omfattar 3 Rok med en boarea om 71 m2. Fastigheten Berget 29 såldes 2023 för 7 000 000 kronor.

Tidigare verksamhet

Huvudbyggnaden har huvudsakligen använts för bostadsändamål. Några yrkesverksamheter är dock kända, Konditori Beckman under senare delen av 1800-talet och Tunnbindare Elias Roos under mitten av 1700-talet.

Johanna dör 10 febr 1887, 56 år gammal. Klas Fredrik behöver nu hjälp att driva konditoriet vidare. Johannas bror Lars Johan Åhström går in som delägare till fastigheten 1887 och de anställer sockerbagare gesällen P Larsson, som får ansvaret för verksamheten. Omkring 1893 anställs Hilda Pettersson som handelsbiträde och hon tar över verksamheten 1898, samma år som ägarna Karl Fredrik Beckman och Lars Johan Åhström säljer fastigheten. Se också S:t Hansgatan 29.

Husen och gården

Fastigheten kv Berget 26 motsvarade tidigare Strandroten IV:13, som vid omändringen till kvarter fick beteckningen Berget 22. År 1972 styckades den upp i nuvarande fastigheter Berget 26 som är en stor trädgårdstomt med ett litet uthus B4, kv Berget 29 med huvudbyggnaden B1, kv Berget 28 med byggnaden B2 samt kv Berget 27 med byggnaden B3.

B1, huvudbyggnaden kv Berget 29
Huvudbyggnaden B1 uppfördes som ett bostadshus under mitten av 1700-talet med en kalkstensstomme i två våningar med källare samt med en inreddvind. Taket utfördes som ett tegeltäckt sadeltak med hög resning. Taket avslutas i liv med gavlarna. Delar av stommen utgörs av huggen kalksten som sannolikt hämtats från äldre byggnader i området. Den huggna stenen är synlig i byggnadens nordöstra hörn. Fasaden är i övrigt slätputsad och avfärgad i en gul kulör. Den ursprungliga huvudentrén, placerad centralt i fasaden mot S:t Hansgatan, är igensatt men ej igenmurad. Dörrens nedre del är klädd med panel och den övre delen utgörs av ett spröjsat tvåluftsfönster. Framför dörren kvarstår en kalkstenstrappa i flera steg. Den nuvarande huvudentrén är placerad in mot gården, och har en nytillverkad, panelad dörr, försedd med en spröjsad glasruta i den övre delen. På den södra gaveln finns en synlig bjälke, vilken markerar den äldre och numera igensatta källardörren. Byggnaden har i huvudsak nytillverkade, spröjsade tvåluftsfönster. Samtliga snickerier är målade i engelskt rött. År 1970 genomfördes en omfattande renovering, vilken bland annat innebar att huvudingången flyttades och samtliga äldre dörrar och fönster ersattes med de nuvarande. Byggnadens exteriör är relativt väl bevarad, men interiören har förändrats kraftigt under årens lopp. Av den ursprungliga inredningen återstår endast ett äldre golv samt ett väggskåp i en fönsternisch i det övre våningsplanet.

B2, bostadhus kv Berget 28
Bostadshuset B2, kv Berget 28 uppfördes i souterrain med två våningar och inredd vindsvåning i början på 1970-talet. Taket är ett lertegeltäckt sadeltak, som avslutas i liv med gavlarna. I det syvästra takfallet finns två plåtinklädda takkupor. Längs takfoten löper en gesims. Huset är sammanbyggt med hus B3. Fasaden är slätputsad och avfärgad i en ljust gul kulör. Huvudingången har en träpanelad dörr försedd med en spröjsad glasruta i den övre delen. Byggnaden har spröjsade tvåluftsfönster. Samtliga snickerier är målade i engelskt rött. Byggnaden är i sin utformning väl anpassad till det intilliggande 1700-talshuset.

B3, bostadhus kv Berget 27
Bostadshuset B3, kv Berget 27 uppfördes i souterrain med två våningar och inredd vindsvåning i början på 1970-talet. Taket är ett lertegeltäckt sadeltak, som avslutas i liv med gavlarna. I det syvästra takfallet finns två plåtinklädda takkupor. Längs takfoten löper en gesims. Huset är sammanbyggt med hus B2. Fasaden är slätputsad och avfärgad vit. Huvudingången har en träpanelad dörr försedd med en spröjsad glasruta i den övre delen. Byggnaden har spröjsade tvåluftsfönster. Samtliga snickerier är målade i engelskt rött. Byggnaden är i sin utformning väl anpassad till det intilliggande 1700-talshuset.

B4, uthus kv Berget 26
Uthuset B4, kv Berget 26 uppfördes under 1900-talets andra hälft med en resvirkesstomme i en våning. Taket utfördes som ett pulpettak täckt med plåt. Fasaden är klädd med panel. Dörren till uthuset är också panelklädd.

Gården
Fastigheten Berget 26 utgör en stor trädgård för fastigheterna Berget 27-29. På gården finns ett uthus B4, uppfört under mitten av 1900-talet. Fastighetens gårdsrum avskärmas av höga, tegelavtäckta murar och ut mot gatan av ett trästaket med port. Innergården är gräsbevuxen och delvis belagd med betongplattor. Växtligheten utgörs av höga träd och buskar.

Kvarteret Berget 26-29

Kvarteret Berget
Kvarteret Berget utgör ett långsträckt och oregelbundet format område. Det är uppdelat i två delar med en större del nedanför den södra klintkanten samt en något mindre del ovanför. Kvarteret gränsar till Trappgränd i nordost, Kinbergsplats och Björngränd i sydost, Stenklivet i söder, Slottsbacken i väster och S:t Hansgatan i nordväst. På klintkantens branta sluttning mot nordväst, ovanför fastigheterna Berget 19-21 och 26, löper en gräsbevuxen fastighet Berget 30, vilken ägs av Gotlands Kommun. Kvarteret var till viss del bebyggd sedan medeltiden. I kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29, har gravar och murar framkommit som bland annat tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkogårdsområde. Kvarteret har varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns sannolikt ingenting kvar.
Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tjugosju tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs S:t Hansgatan. I kvarterets sydöstra del, uppe på klinten, fanns ett flertal mycket små tomter. Under 1700-talet omfattade bebyggelsen, uppe på klinten, främst trästugor med tillhörande kålgårdar, medan tomterna nedanför klinten utgjordes av mer burgna gårdar. Bebyggelsen i den nedre delen av kvarteret domineras av större 1800- och 1900-talsbyggnader placerade längs S:t Hansgatan.

Södra delen av S:t Hansgatan betraktades under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som stadens ”fina gata”. På fyra av fastigheterna kvarstår byggnader från 1700-talets mitt. De största förändringarna vad gäller bebyggelsen har skett i kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29. På fastigheterna Berget 23, 27 och 28 är bebyggelsen från 1970-1980-talet. Bostadshusen på de sistnämnda fastigheterna har utformats och anpassats till den omgivande bebyggelsen. Flera av fastigheterna nedanför klinten sluttar relativt kraftigt och har trappor som förbinder de olika nivåerna. Den sydöstra delen av kvarteret, ovanför klinten domineras av en småskalig 1700-tals bebyggelse, vilken endast delvis har utsatts för förändringar. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret präglas av byggnader, med en större volym, uppförda under 1800-talets andra hälft. Den gårdsbebyggelse som fanns under 1800-talet kvarstår på tre fastigheter, men har i övriga fall rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet. Kvarteret är i dag uppdelat i tolv fastigheter på Södra Klinten och ytterligare fjorton fastigheter som tillhör de Södra stadsdelarna. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning. Kvarterets huvudsakliga del, Berget 13-21, 23 och 26-28, är belägen nedanför klinten och ingår i de Södra stadsdelarna, medan fastigheterna uppe på klinten, Berget 1-10 och 24-25, hör till den Södra Klintens bebyggelse.

Fastigheten Berget 26
Fastigheten Berget 26 är belägen nedanför klinten, i kvarterets mellersta del, gränsande till S:t Hansgatan i nordväst. Vid arkeologiska undersökningar har påträffats sannolika medeltida lämningar i form av murar och kulturlager. Enligt 1697 års karta motsvarades den nuvarande fastigheten av tomt nummer 11 och 12. Tomt nummer 11 var bebyggd med Skräd darelagshuset, vilken under 1700-talet sannolikt kom att ingå i fastigheten i norr, nuvarande Berget 23. Tomt nummer 12 var bebyggd med ett trähus med tillhörande kålgård. Enligt 1785 års husklassifikation motsvarade tomt nr 12 Strandroten IV:13 och var bebyggd med ett stenhus med tegeltak och ett stall med brädtak. På 1883 års karta finns en huvudbyggnad markerad i fastighetens västra hörn med långsidan i liv med S:t Hansgatan. Huvudbyggnaden utgör sannolikt det bostadshus som idag finns på fastigheten Berget 29. På samma karta finns invid den sydöstra tomtgränsen och en bit in på fastigheten en uthusbyggnad markerad, vilken sannolikt ersattes av den nuvarande uthusbyggnaden under 1900-talets andra hälft. Den nordöstra delen av tomten är vid samma tid obebyggd. Enligt 1912 års karta har uthuset rivits och sannolikt ersatts av det nuvarande uthuset i fastighetens södra hörn. Vid den rådande fastighetsindelningen, som infördes 1931, utgjorde fastigheten en del av den tidigare tomten Berget 22. 1972 avstyckades denna tomt till fyra fastigheter, nuvarande Berget 26-29. Fastigheten Berget 26 utgör idag endast en trädgård för fastigheterna Berget 27-29, och där finns uthusbyggnaden från 1900-talets andra hälft.

Fastigheten Berget 29
Fastigheten Berget 29 har samma historik som Berget 26 fram till 1972 då tomten avstyckades från Berget 22. Fastigheten Berget 29 utgör idag endast ett bostadshus, sannolikt uppfört under 1700-talets mitt. Byggnaden motsvarar sannolikt det stenhus med tegeltak som omnämns i husklassifikationen från 1785. Bostadshuset är placerat med långsidan i liv med S:t Hansgatan. Inne på gården finns en uteplats som är belagd med betongplattor. 1945 uppfördes sannolikt ett garage invid den norra gaveln, men är idag riven.

Fastigheten Berget 28
Fastigheten Berget 28 har samma historik som Berget 26 fram till 1972 då tomten avstyckades från Berget 22. Fastigheten Berget 28 utgör idag endast ett bostadshus uppfört i början på 1970-talet, placerat i den östra delen av trädgården Berget 26.

Fastigheten Berget 28
Fastigheten Berget 28 har samma historik som Berget 26 fram till 1972 då tomten avstyckades från Berget 22. Fastigheten Berget 28 utgör idag endast ett bostadshus uppfört i början på 1970-talet, placerat i den östra delen av trädgården Berget 26.