Sankt Hansgatan 2

Byggnaden S:t Hansgatan 2 ligger där Slottsbacken ansluter till S:t Hansgatan. Byggnaden tillhör kv Berget 16. Huset uppfördes under tidigt 1870-tal som representationsbostad åt grosshandlaren och konsuln C. J. Björkander, som ägde fastigheten under slutet av 1800-talet. Byggnaden kallas Björkanderska huset efter ägaren. Adressen Slottsbacken 14 förekommer också som adress till byggnaden.

Nuvarande verksamhet

Byggnaden S:t Hansgatan 2 inrymmer bostäder i gatuplanet, övervåning och vindsvåning.

Tidigare verksamhet

Byggnaden har huvudsakligen används för bostadsändamål, men viss affärsverksamhet har förekommit i gatuplanet mot S:t Hansgatan.

Läkarmottagning
Stadsläkare Ulrik Feldthausen var född i Köpenhamn 1925. Han utbildade sig till läkare i Danmark med examen år 1951. Han var underläkare vid kirurgiska avdelning i Visby 1956-1958. Efter att ha arbetat några år i Vänersborg var han 1:e stadsdistriktläkare i Visby under 1960 – 1965. Ulrik ägde 1961 – 1970 fastigheten Berget 16. År 1964 byggdes bottenvåningen om till läkarmottagning. Mottagningen drevs av Feldthausen troligen under åren 1965 – 1970.

Virkesaffär
Handlare Olof Nikolaus Johansson köpte 1891 fastigheten Berget 16, S:t Hansgatan 2 av firman C J Björkander & Son. Där drev han en virkesaffär sannolikt under perioden 1891- 1912. Han använde adressen Slottsbacken 14 för sin affärsrörelse.

C J Björkander & Son

Carl Johan Björkander
Carl Johan Björkander föddes i Rone 1839-12-11. Han var son till handelsbokhållare Johan Niclas Björkander (1814 Visby-1880 Visby) och prästdotter Catharina Elisabeth Carolina f Söderström (1821 Hörsne- 1895 Visby). Carl Johans far flyttade från Visby till Ronehamn, där möjligheterna vara stora för handelsmän att göra bra affärer och där han lyckades väl som handelsman.

I Rone kom Carl Johan i kontakt med den fyra år äldre handlaren och affärsmannen Karl Henrik Procopée, som drev Rone gård, vilken Karl Henrik ärvt av sin far.

Under början av 1800-talet blev Ronehamn allt mer intressant för många av handelsmännen på Gotland. Sjöfarten ökade under 1800-talet och lockade till sig handelsmän, eftersom det visade sig att det gick att göra stora inkomster på handel och sjöfart. Bland annat gav spannmål, gödning och foderämnen bra vinster. Man köpte upp Roneböndernas skördar, byggde stora spannmålsmagasin och skeppade ut spannmålen med god förtjänst. Karl Henrik Procopée hade startat ett handelsföretag i Ronehamn och Carl Johan Björkander blev under en period delägare i firman Procopée & Co. Procopée, Björkander och andra handelsföretag som Cramér. Lythberg, Liljewalch mfl gjorde sig god förtjänst i Ronehamn. När marknaden i Ronehamn svalnade flyttade flera av handelsföretagen till Visby. Procopée flyttade till Visby och köpte ett stort hus vid Stora Torget.

C J Björkander flyttade också till Visby och gifte sig 1872-11-15 i Visby med Hedvig Henrietta Augusta Wallér (född 1851-01-14, död 1898). Hedvig Wallér var dotter till Claes Henric Wallér, som bland annat ägde en fastighet vid Wallérs plats. C J Björkander och Hedvig fick 6 barn: Carl Henrik (född 1874, död 1878), Nils Oskar (född 1876, köpman), Vega Anna Maria (född 1879, död 1888), Hilda Hedvig Carolina (född 1881), Carl Gustaf (född 1884), Emelie Henrietta Eugenia (född 1887).

Carl Johan blev grosshandlare. Han startade den 10 aug. 1874 en egen engros- och agentur i Visby under firmanamnet C J Björkander. År 1876 köpte han det påkostade och nybyggda bostadshuset S:t Hansgatan 2 i kv Berget 16. Från år 1888 bedrevs grosshandeln huvudsakligen i magasinsbyggnaden vid Skeppsbron 2 som inköptes detta år. År 1891 såldes S:t Hansgatan 2, kv Berget 16 och Carl Johan köpte i stället S:t Hansgatan 16 (dåvarande S:t Hansgatan 12) kv Berget 23, som då ägdes av Carl Johans far J N Björkander. Carl Johan flyttade dit med sin familj och företagets administration. Carl Johan Björkander blev också rysk vice konsul och satt i styrelsen för flera bolag. Den 1 juli 1909 ingick sonen Carl Gustaf såsom delägare i företaget, varvid firmanamnet förändrades till C J Björkander & son. Ett par år senare, i jan 1912, ombildades affären till ett aktiebolag inom familjen med ovannämnde Carl Gustaf som verkställande direktör. Carl Johan Björkander avled 1918 och blev 78 år gammal.

Carl Gustaf Björkander
Carl Gustaf Björkander avlade studentexamen i Visby 1903, gick fackkurs vid Göteborgs handelsinstitut 1904 samt var anställd i Bremen 1904 – 1905. Sedan 1905 var han anställd i faderns företag och 1909 blev han delägare i företaget. Carl Gustaf gifte sig den 10 maj 1910 med Märta Bolin (1889–1977), dotter till överstelöjtnanten och överlantmätaren Carl Bolin och Maria Romin. Carl Gustaf och Märta fick barnen Maj (1912-1984) och Carl Ivar (1916–2003).
Carl Gustaf var verkställande direktör 1912–1954 i bolaget. Han var ensam styrelseledamot 1918–1954 och styrelseordförande 1954–1956. Carl Gustaf utsågs till rysk vicekonsul 1918 och till rysk konsul omkring 1940 samt brittisk vicekonsul 1922–1947. Björkander satt i stadsfullmäktige 1928–1947, i drätselkammaren 1923–1931, hamndirektionen 1917–1953, var ordförande i handels- och sjöfartsnämnden, Gotlands handelskammare från 1932, Köpmansgillet i Visby, Visby grossistförening, Sällskapet DBW:s trädgårdsstyrelse, Ångfartygs AB Gotland och dotterföretaget 1945–1954, AB Visby motorcentral 1939–1954, Visby stuveri AB, vice ordförande i AB Gotlands Bank, Gotlands Turistförening, vice ordförande och skattmästare i Gotlands fornvänner, Sällskapet för gotländsk forskning, ledamot i Handelns arbetsgivarorganisations överstyrelse och arbetsutskott, styrelseledamot i Svenska foderämnes- och spannmålsimportörernas förening, Sveriges skiljenämnd för spannmåls- och foderämneshandeln, DBW:s sparbank och KAK:s hotell AB. Björkander blev korresponderande ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1941. År 1914-1916 var han ordförande mästare i S:t Johanneslogen Nicolaus i Svenska Frimurare Orden. Carl Gustaf Björkander dog den 26 augusti 1956 och blev 72 år gammal.

Carl Ivar Björkander
Carl Gustaf efterträddes 1955 av sonen direktör Carl Ivar Björkander. Ivar Björkander gifte sig den 19/5 1943 med Signhild Hobsson – Holmgren (f. 15/3 1922 i Katarina Stockholms stad d. 24/8 1989 i Visby). De fick barnen Lena Agneta f. 19/2 1944 i Visby, Märta Agneta f. 10/5 1946 i Visby och Signild Birgitta f. 12/8 1954 i Visby. Ivar skilde sig 31/3 1970 från Signhild.

Under åren 1955 till omkring 1990 drev Ivar Björkander företaget C J Björkander & Son, men verksamheten trappades ner med början 1974 då magasinet på Skeppsbron 2 avvecklades och 1985 såldes det stora Björkanderska huset S:t Hansgatan 16, kv Berget 23, som ägts av företaget i nästan 100 år. Företagets kontor flyttades till Hästgatan 1 och avvecklades troligen helt omkring 1990. Ivar flyttade till Majbos i Västerhejde, där han avled den 24/6 2003, 87 år gammal. Majbos, Högklint, var under många år familjen Björkanders sommarbostad.

Handlare Wallér
Handlare Carl Henric Wallér var en av Gotlands på sin tid mest framstående handlare och affärsmän. Han var verksam från ca 1841 till sin död 1880. Wallérs plats i Visby är uppkallad efter Claes Henrik Wallér. Claés Henrik Wallér öppnade Wallérska affären 1841 vid nuvarnade Wallérs plats 7 (tidigare Adelsgatan). På sin tid var affären den största inom konfektionsbranschen i Visby. Fastigheten ägdes då av M. H. Procopé, men 1844 köpte Wallér hela fastigheten.

Carl Henric Wallér köpte år 1872 också fastigheten Berget 16, S:t Hansgatan 2. Carl Henrics äldsta dotter Hedvig Henrietta Augusta Wallér gifte sig 1872-11-15 i Visby med Carl Johan Björkander, samma år som Carl Henric köpte fastigheten Berget 16. Möjligen köpte han fastigheten för att utöka sin affärsverksamhet med ytterligare en affär, eller fanns redan vid köpet tanken att uppföra ett bostads- och affärshus åt dottern Hedvig och hennes make Carl Johan Björkander.

När Carl Henric köpte fastigheten var den bebyggd med ett trähus med brädtak som han lät riva. I stället uppförde han ett ståtligt bostadshus i nyrenässansstil med stomme av kalksten, i tvåvåningar, källare och inredd vind. År 1876 blev paret Björkander ägare till huset genom köp eller så fick de det i gåva från Carl Henric, som vi den här tidpunkten var mycket rik. Här byggde Carl Johan Björkander upp sin affärsverksamhet, som han startade 1874.

Wallér ägde vid sin död bl.a. egendomarna Stora och Lilla Hästnäs samt en egendom vid Lina i Hörsne socken. Vidare ägde Wallér hus och gård i Visby, flera magasin och lador i staden, flera åkrar, den s.k. Burmeisterska ängen, flera hagar och fartygsandelar. Wallér ägde också det s.k. Dalmanstornet i Visby ringmur.

Husen och gården

Fastigheten kv Berget 16 omfattar huvudbyggnaden (B1) som ligger utmed S:t Hansgatan samt Tillbyggnaden (B2) på gårdssidan av huvudbyggnaden. Byggnaden (B1) uppfördes under början av 1870-talet som ett bostadshus.

B1, huvudbyggnaden
Huvudbyggnaden B1 uppfördes i nyrenässansstil som ett ståtligt bostadshus av C H Wallér under början av 1870-talet. Det ersatte ett befintligt trähus med brädtak. Huvudbyggnaden uppfördes i kalksten med två våningar, källare och inredningsbar vind. Taket är ett sadeltak beklätt med plåt. Byggnadens fasad är slätputsad och avfärgad gul med en rikt utsmyckad representativ fasad mot S:t Hansgatan, medan övriga fasader är har en betydligt enklare utformning. De två våningsplanen markeras i gatufasaden av en profilerad gördelgesims, som även löper längs den södra gaveln. Mot gatan finns i andra våningen en balkong med smidesräcken. Balkongen bärs upp av utsirade konsoler. Tillbyggnaden (B2) mot gården uppfördes ursprungligen 1877 som en liten tillbyggnad. Huvudentrén är placerad vid den södra gaveln och utgörs av en panelad dörr, som nås via en hög trappa med smidesräcken. I samma fasad finns även en källarnedgång. Byggnaden är försedd med spröjsade tvåluftsfönster, vilka i gatufasaden har profilerade omfattningar med rikt utsirade krön. Övriga fönster har en likadant utformad omfattning, men saknar de utsirade krönen. År 1881 inreddes vinden och en takkupa i väster mot S:t Hansgatan togs upp. Även det östra takfallet är försedd med en takkupa, men den är ihopbyggd med en takkupa i den södra delen. I samma takfall finns även ett takfönster. Den tidigare uppförda tillbyggnaden förstorades 1912. Bottenvåning inreddes 1964 till en läkarmottagning, då den nuvarande entrétrappan tillkom. Byggnadens andra våningsplan har bevarade original snickerier. Byggnaden är välbevarad och en för kvarteret god representant för den borgliga representationsbostaden i 1800-talets Visby.

B2, tillbyggnaden
En liten tillbyggnad (B2) till huvudbyggnaden uppfördes 1877 mot gården. Tillbyggnaden förstorades 1912 till dagens volym. Byggnaden har ett plåttäckt tälttak. På takets södra del finns en balkong med smidesräcke, vilken nås via en dörr i takkupan. Tillbyggnadens södra fasad är försedd med en nytillverkad trädörr. 1932 togs tillbyggnadens nuvarande dörr upp och uteplatsen anlades.

Gården
Gården är väl avskärmad, i öster, av klintbranten, mot väster av huvudbyggnaden och i övrigt av höga kalkstensmurar. Gårdsrummet sluttar kraftigt mot väster i olika nivåer. I muren söder om huvudbyggnaden finns en låg smidesgrind som leder in till den lummiga, gräsbevuxna och delvis kalkstensbelagda innergården. Växtligheten domineras av buskar, klängväxter och planteringar i rosenrabatter.

Kvarteret Berget 16

Kvarteret Berget
Kvarteret Berget utgör ett långsträckt och oregelbundat format område. Det är uppdelat i två delar med en större del nedanför den södra klintkanten samt en något mindre del ovanför. Kvarteret gränsar till Trappgränd i nordost, Kinbergsplats och Björngränd i sydost, Stenklivet i söder, Slottsbacken i väster och S:t Hansgatan i nordväst. På klintkantens branta sluttning mot nordväst, ovanför fastigheterna Berget 19-21 och 26, löper en gräsbevuxen fastighet Berget 30, vilken ägs av Gotlands Kommun. Kvarteret var till viss del bebyggd sedan medeltiden. I kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29, har gravar och murar framkommit som bland annat tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkogårdsområde. Kvarteret har varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns sannolikt ingenting kvar.

Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tjugosju tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs S:t Hansgatan. I kvarterets sydöstra del, uppe på klinten, fanns ett flertal mycket små tomter. Under 1700-talet omfattade bebyggelsen, uppe på klinten, främst trästugor med tillhörande kålgårdar, medan tomterna nedanför klinten utgjordes av mer burgna gårdar. Bebyggelsen i den nedre delen av kvarteret domineras av större 1800- och 1900-talsbyggnader placerade längs S:t Hansgatan.

Gatan betraktades under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som stadens ”fina gata”. På fyra av fastigheterna kvarstår byggnader från 1700-talets mitt. De största förändringarna vad gäller bebyggelsen har skett i kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29. På fastigheterna Berget 23, 27 och 28 är bebyggelsen från 1970-1980-talet. Bostadshusen på de sistnämnda fastigheterna har utformats och anpassats till den omgivande bebyggelsen. Flera av fastigheterna nedanför klinten sluttar relativt kraftigt och har trappor som förbinder de olika nivåerna. Den sydöstra delen av kvarteret, ovanför klinten domineras av en småskalig 1700-tals bebyggelse, vilken endast delvis har utsatts för förändringar. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret präglas av byggnader, med en större volym, uppförda under 1800-talets andra hälft. Den gårdsbebyggelse som fanns under 1800-talet kvarstår på tre fastigheter, men har i övriga fall rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet. Kvarteret är i dag uppdelat i tolv fastigheter på Södra Klinten och ytterligare fjorton fastigheter som tillhör de Södra stadsdelarna. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning. Kvarterets huvudsakliga del, Berget 13-21, 23 och 26-28, är belägen nedanför klinten och ingår i de Södra stadsdelarna, medan fastigheterna uppe på klinten, Berget 1-10 och 24-25, hör till den Södra Klintens bebyggelse.

Fastigheten Berget 16
Fastigheten Berget 16 är belägen nedanför klinten i den mellersta delen av kvarteret och gränsar till S:t Hansgatan i nordväst. Enligt 1697 års karta motsvarades den nuvarande fastigheten av tomt nummer 18, som var bebyggd med ett trähus. Enligt 1785 års husklassifikation var tomten bebyggd med ett trähus med brädtak och benämndes Strandroten IV:18. Denna byggnad var sannolikt placerad invid S:t Hansgatan och revs troligen då den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes under början av 1870-talet. Enligt 1856 års karta var tomten delad och benämndes 18 och 18½, men någon gång före 1883 har fastigheten fått sin nuvarande utbredning. På 1883 års karta är tomten bebyggd med det nuvarande bostadshuset, markerat invid S:t Hansgatan, och två mindre uthusbyggnader finns markerade längs den sydvästra tomtgränsen. Det ena uthuset revs någon gång under 1900-talets första årtionden, medan det andra kvarstod till 1962. Byggnaden från 1870-talet är karaktäristisk för den bebyggelse som växte upp längs S:t Hansgatan under 1800-talets andra hälft och 1900-talets början.