Sankt Hansgatan 24
—-Nuvarande företag (2026)—-
Restaurang Vår Fru
—-Tidigare företag———-
Ridelius Eftr Galleri och Inramninar,
Ridelius Eftr,
Ridelius Bok- och Pappershandel,
Ridelii Lånebibliotek & Bokbinderi,
Ridelius Bokbinderi & Bokhandel,
Gubben i hörnan,
Ridelius bokhandel,
Skomakare Österberg,
Bildhuggare Sundell,
Glasmästare Sundell.
Byggnaden S:t Hansgatan 24 tillhör fastigheten kv Gråbrodern 6 och ligger mittemot Rådstuguparken. Byggnaden uppfördes som ett bostadshus. Nedre våningen är möjligen från 1600-talet medan den övre våningen är tillkommen någon gång mellan 1765 och 1772. På 1880-talet inreddes bottenvåningen till affärslokal då ”Ridelius bokhandel” flyttade hit. Bygganden kallas Ridelius hus efter namnet på bokhandeln. Byggnaden är sedan 1996 Byggnadsminnesförklarad. Gatuplanet rymmer ett affärsläge.
S:t Hansgatan 24 har tidigare benämnts S:t Hansgatan 22.
Innehållsförteckning
Nuvarande företag
Gatuplan
I gatuplanet finns restaurang Vår Fru.

Vår Fru
Vår Fru är en restaurang med ambitiös cocktailbar och vinlista samt god mat. Men restaurangen är mer än så, man arrangerar utställningar, konferenser, musik-quiz med mera och erbjuder också boende. Bakom gathuset finns en mysig innergård med servering för gästernas trevnad under den varma årstiden.

Vår Fru fick av winetable.se omnämnandet ”En av vinterns 9 hetaste krogar i Sverige”. Inspirationen kommer från hela världen men råvarorna hämtas hållbart från det Gotländska skafferiet.



Under hösten 2018 lades fastigheten S:t Hansgatan 24, kv Gråbrodern 6 ut till försäljning med utgångsbudet 18 miljoner. I februari 2019 blev det klart att Lia Boysen, skådespelerska, och Per Broman, grundare av Fotografiska i Stockholm, hade köpt den unika fastigheten för 14 miljoner. Lia och Per förklarade att de blev mycket förtjusta i fastigheten och att de älskar Visby och Gotland. Lia Boysen är en framgångsrik skådespelerska och medverkat i flera filmer som Livvakterna, Wallander och Det nya landet och hon har också gjort rollen Desirèe Armfeldt i Romateaterns uppsättning av ”Sommarnattens leende”. Så småningom klarnade planerna för hur fastigheten skulle utnyttjas och det stod klart att de skulle driva en restaurang. Under början av juli 2020 kunde restaurangen Vår Fru slå upp sina portar efter ombyggnad och restaurering av lokalerna. Det stora dragplåstret vid uppstarten var goda våfflor.

När Lia Boysen Per Broman fick klart för sig att Gotland första lånebibliotek drivits av två systrar på fastigheten under början av 1900-talet föddes idén att starta en bokklubb. De kontaktade Roland Salemark som driver bokhandeln Wessman & Pettersson. Roland fann idén intressant och snart hade de tillsammans ordnat en inbjudan till intresserade att var med i bokklubben Rideli. Starten ägde rum 21 mars 2022 på restaurangen Vår Fru, Sankt Hansgatan 24. Intresset var stort och alla 25 platser bokades upp på bara några timmar. För att vara med i klubben krävs det att man bokar ett bord och till reducerat pris får man då en inbunden bok samt mat och dryck. Klubben kommer att arrangeras varje månad för att deltagarna ska samtala om en bok som alla läst. Den första boken som klubbens deltagare ska förkovra sig i är Nina Wähäs senaste roman Babetta som är en slags hyllning till filmkonsten med alla dess hjältar och skurkar.
Övervåning
Övervåningen användes länge som bostad av ägarna, men är sedan 1990 inrett till ett galleri.
Tidigare företag
| Företag | Ungefärlig tidsperiod | Ägare/butikschef | Anmärkning |
| Ridelius Eftr Galleri-Inramningar | 1984 – 2019 | Christer Pettersson | |
| Ridelius Eftr | 1962 – 1984 | Lennart Andersson | |
| Ridelius Bok- och Pappershandel | 1910 – 1960 | Johan Ridelius, Greta Ridelius | S:t Hansgatan 24 |
| Ridelii Lånebibliotek & Bokbinderi | 1882 – 1911 | Anna och Karolina Ridelius | Hästgatan 9, S:t Hansgatan 24 |
| Ridelius Bokbinderi & Bokhandel | 1875 – 1910 | Carl Johan, Anna, Karolina | Hästgatan 10, Hästgatan 9 |
| Gubben i hörnan | 1853 – 1875 | Carl Johan Ridelius | Adelsgatan 45 (Wallérs plats) |
| Ridelius bokhandel | 1841 – 1853 | Carl Johan Ridelius | S:t Hansgatan 11, S.t Hansplan |
| Skomakare Österberg | 1900 – 1910 | J. O. Österberg | Från S:t Hansgatan 26 Till S:t Hansgatan 30 |
| Bildhuggare Sundell | 1895 – 1900 | O. R. Sundell | |
| Glasmätare Sundell | 18nn – 1895 | A. F. Sundell |
Ridelius bokhandel, lånebibliotek, pappershandel, bokbinderi, galleri
Bokhandlare Carl Johan Ridelius

Familjen Carl Johan Ridelius
Släkten Ridelius har en lång historia i Visby, men släkten är känd tillbaka sedan 1600-talet. Släkten Ridelius kommer ursprungligen från Ridön i Mälaren strax utanför Västerås. Släktens historia och verksamhet i Visby började med Carl Johan Ridelius, som föddes i Stockholm 1817 och flyttade till Visby 1838 med sin familj, åtminstone med sin mor Anna Eleonora. Carl fick jobb som verkmästare på den nyligen avlidne bokbindaren Molins verkstad. Carl gifte sig 1842-05-15 med Hedvig Charlotta f Ödin från Eskelhem (f.1817). De fick åtta barn, varav de två första barnen dog i tidig ålder. Sex barn uppnådde vuxen ålder, Hedvig Karolina Eleonora 1845-04-28, Maria Kristina Visby 1847-06-28, Karl Fredrik 1849-05-13, Johanna Erika de Brun f. Ridelius 1851-09-24, Rolof 1855-10-14 och Anna Charlotta Vilhelmina 1858-04-03, samtliga barn födda i Visby.


Bokhandlare Carl Johan Ridelius
Carl Johan Ridelius var utbildad till bokbindare och troligtvis öppnade han en bokhandel i Visby, kanske var årtalet 1841. Det är detta årtal som finns angivet i en annons f rån 1906. Troligen öppnade han bokhandeln i verkstaden där han arbetat åt bokbindare Molins änka. Lokalen låg i korsningen S:t Hansgatan –Trappgränd, adress S:t Hansgatan 11, de s.k. Gottvaldska huset. Ridelius hade problem till en början, eftersom han blivit ovän med Cedergren som utgav ortens enda tidning ”Visby veckoblad” och Cedergren vägrade införa annonser från Ridelius, medan de andra två bokhandlarna fick sina annonser införda.
När ”Gottlands läns tidning” kom ut 1849 kunde Ridelius börja annonsera och det blev fart på försäljningen, ja så pass bra att han kunde skaffa en större och finare lokal, vilken låg vid Sankt Hansplan och sannolikt i Lythbergska huset där Sylve Norrbys bokhandel senare inrymdes. Ridelius bokhandel gick i konkurs 1853 enligt Sollerman (GT 1992), och då togs bokhandeln över av en nyinflyttad smålänning Johan Gustaf Nyberg. Denna bokhandel blev alltså så småningom Sylve Norrbys Bokhandel.

Gubben i hörnan
Mycket tyder på att Carl Johan Ridelius efter konkursen1853 startade en bokhandel vid Wallérs plats intill Vårdklockegatan, nuvarande adress Adelsgatan 45. Affären kallades av allmänheten för Gubben i hörnan. Carl Johan behövde förstås tjäna pengar för att försörja sin stora familj. Mot Vårdklockegatan fanns en skröplig låg träkåk där Gubben i lådan hade sin affär. Över dörren hade han en skylt där det stod ”BOKHANDEL”. Träkåken revs 1875 i samband med att Metodistkyrkan skulle uppföras (nuvarande Vårdklockans kyrka) och Ridelius måste flytta sin bokhandel.
Ridelius Bokbinderi & Lånebibliotek
Carl Johan måste åter flytta sin bokhandel. Han hade hittade en ny lokal och behövde bara flytta några kvarter nedför Hästgatan från Wallér plats till Hästgatan 10 (dåvarande Hästgatan 14). Byggnaden låg där ”Tempo huset” uppfördes 1938. Han kallade nu sin affär för Bokbinderi & Lånebiblitek. Säkert sålde han böcker som fanns kvar från Wallérs plats, men han behövde förmodligen öka intäkterna och i bokbinderi var han ju utbildad. Carl Johan började också bygga upp ett lånebibliotek tillsamman med sina två döttrar Karolina och Anna Ridelius under åren 1875-1882.
Ridelius, som var borgare i Visby under skråtiden, var mycket aktad, redbar och arbetsam. Han deltog i grundandet av stadens borgarskola, hantverksförening m.fl. allmännyttiga företag. Några år efter starten av lånebiblioteket år 1884 avled Carl Johan. Han blev 67 år gammal. Carl Johans hustru Hedvig Charlotta avled 1903. Hon blev 86 år gammal.
Läs mer om släkten Ridelius och om Ridelius bokhandel, bokbinderi och lånebliotek.
Systrarna Ridelius
Ridelii Lånebibliotek
Efter faderns död 1884 fick nu Karolina (1845-1921) och Anna Ridelius (1858-1926) ensamma driva både lånebiblioteket och bokbinderiet, möjligen fick de hjälp av någon av sina syskon. Lånebiblioteket kom igång på allvar 1882. Verksamheten finansierades genom att kunderna fick betala en liten summa för varje bok som de lånande. Carolina Ridelius marknadsförde syskonens bibliotek i en annons införd i Gotlands Allehanda oktober 1882 (Gutar Förr).
Lånbibliotek
(Hästgatan)
försedt med all nyare skönliteratur och en stor del äldre af goda författare, samt resebeskritningar, historiska och populärt vetenskapliga m. fl. arbeten, rekommenderas såsom en såväl bildande som nöjsam sysselsättning vid lediga stunder. — Den bestämda afgitten är billig och för vetgiriga men mindre bemedlade kan ätven till derunder ackorderas.
Kataloger som bäst upplysa om bibliotekets värde säljas derstädes.
För dena nu ingående mörka årstiden då nöjen utomhus mindre gitvas, vilja vi tillråda många uppmärksamma otvanskritne billiga njutning; der finnes både nytta och nöje för stadsoch landtboar, gammal och ung, lärd och olärd, rik och fattig, ty de senare som äro vetgiriga vilja vi tulmötesgå med all billighet, hälst som vi hoppas att af de förmögnare blifva gynnade med en behöflig uppmuatran. Af många resande hafva vi haft nöjet höra beröm för ett sällsynt välordnadt bibliotek, men mödan och omkostnaderna äro stora, och väl vore om de ersattes.
Carolina Ridelius & Syskon.
Verksamheten fanns kvar i lokalen på Hästgatan 10 fram till omkring 1890. Flytten gick då tvärs över Hästgatan till Hästgatan 9. Lånebiblioteket anges med namnet Ridelii Lånebibliotek och Anna finns angiven som boende på samma adress. Ännu 1906 finns Ridelii Lånebibliotek kvar på adressen Hästgatan 9 men under detta år köpte Karolina fastigheten med byggnaderna S:t Hansgatan 24 (dåvarande S:t Hansgatan 22).


Ridelius Bokbinderi och Lånebibliotek S:t Hansgatan 24
När gårdshuset på S:t Hansgatan 24 är färdigbyggt 1907 flyttade familjen Ridelius dit och bodde på övervåningen. Samtidigt flyttas lånebiblioteket och bokbinderiet till huset bottenvåning som hade inretts just för detta ändamål.
John Ridelius
Carl Johan och Hedvig son Rolof Ridelius flyttade till Uppsala och gifte sig med Maria Katrina Lundell. De fick en son Johan Mauritz Ridelius, f 1880-07-21 i Uppsala. Johan bytte senare namn till John. Han flyttade 1901 till Visby via Stockholm och gifte sig 1905 med Karolina Augusta Fredriksson från Visby.
Systrarnas Anna och Karolinas brorson John Ridelius startade omkring 1906 i lokalen vid S:t Hansgatan försäljning av tavlor med motiv från Visby och Gotland inklusive Gotlands alla kyrkor.
År 1910 tar Anna över fastigheten som ägare. Karolina är då 65 år och börjar dra sig tillbaka. Lånebiblioteket avvecklas 1911. Karolina har av allt att döma vid sidan om sitt arbete med lånebiblioteket också varit lärarinna. Hon bor kvar på S:t Hansgatan 24 efter 1911 med namnet frk Lina Ridelius f. lärarinna. Anna är då 52 år och fortsätter att driva Bokbinderiet. John, som nu är 30 år tar sannolikt vid den här tidpunkten över ansvaret för bokbinderiet.
Visby stadsbibliotek
År 1866 grundade en grupp societetsdamer i Visby ett bibliotek i snickare M. N. Wies hus, det s.k. Sundahlska huset, Skolgatan 1. Bokbeståndet bestod då av blygsamma 230 volymer. Det blev starten av Visby Stadsbibliotek. Biblioteket flyttade samma år till Tekninska skolan 1 tr upp, Skolgatan 3.
Carolina och Anna Ridelius, som etablerade sitt lånebibliotek 1882 avvecklade det 1911. Biblioteket omfattade då omkring 3000 band som år 1912 övergick till Visby Stadsbibliotek för ett obetydligt belopp. Den stora volymen kom att väsentligt öka bibliotekets utlåningsmöjligheter. År 1939 flyttade biblioteket till S:t Drottensgatan 3, då nya lokaler där stod färdiga.


Ridelius Bokbinderi, bok- och pappershandel
Omkring 1910 startade John också pappershandel vid sidan om tavelförsäljning, medan Anna fortsatte att driva bokbinderiet. John hade sedan tidigare intresserat sig för fotokonsten och han började bygga upp samlingar av person- och situationsbilder av människor och Visbyvyer. Omkring 1920 utökades verksamheten ytterligare nu med bokhandel. En annan gren som utvecklades, förknippad med bokbinderi, var förlagsverksamhet. John kom att ge ut åtskilliga skrifter om Gotland, inte minst med Säfve som författare. Han gav också ut småskrifter och vykort. Många av bilderna till vykorten fotograferade Ridelius själv, bl a en väsentlig del av Albatross-vykorten, som han gav ut på eget förlag. Johan kom också att ägna sig åt försäljning av konst. Han byggde även upp en stor samling Gotlandica litteratur samt en stor samling böcker från den egna förlagsverksamheten liksom från andra förlag. När Anna inte längre orkade driva bokbinderiet tog John också över den verksamheten. Anna dog 1926. Johns hustru Augusta dog 1934 och 1936 gifte han om sig med Hildur Österberg (1881-1948). John avvecklade bokbinderiet omkring 1950.

Ridelius Bok- och pappershandel
Tiden efter 1950 fortsätter John att sälja böcker tillsamman med pappersvaror och gotlands souvenirer. Han får senare hjälp i affären av sin dotter Greta som flyttat tillbaka till Visby efter en tid på fastlandet. Vid sidan om arbetet var John mycket aktiv i Gotlands turistförening och på äldre dagar blev han mycket intresserad av matlagning. John dog 1957 och blev 77 år gammal. Efter Johns död stod det att läsa om honom i Gotlänningen. ”Med John Ridelius har en verksam man och en särpräglad personlighet gått ur tiden”.

Efter far Johns död 1957 fortsatte Greta att driva verksamheten i affären, om även i mindre skala, fram till sin död i Visby 1960.

Ridelius Efterträdare
Ridelius Eftr -Papperhandel-Inramning
Efter Greta Ridelius död 1960 tog Lennart Andersson över verksamheten 1962 och drev den under namnet Ridelius Eftr. Lennart Andersson drev tidigare affären Lennart Andersson Livs som han startade på 1940-talet. År 1962 sålde han affärsrörelsen som sedan blev Signalen och istället köpte han Ridelius Bok- och Pappershandel. Bok- och Papperhandeln hade under slutet av sin verksamhet börjat med inramningar och detta affärsområde kom att öka när Lennart tog över. Lennarts fru fick putsa glasen på tavlorna som skulle ramas in och barnbarnet Christer Pettersson fick tidigt svara för inramningen med lönen 1 kr per inramning. Inramningarna tog mycket av Christers tid sista året i skolan, så han gick bara i skolan på förmiddagarna, för under eftermiddagarna ägnade han sig åt inramningarna. Även Lennarts dotter Lotta fick börja jobba i affären. Butiken sålde då souvenirer, konst och etsningar av kända gotlandskonstnärer som Erik Olsson och David Ahlqvist. Turisterna köpte etsningar i stor omfattning och personalen ramade in konstverken medan kunderna väntade. När Christers morfar Lennart fick hjärnblödning var Christer endast 14 år gammal. Vid 20-års ålder köpte Christer företaget och drev det vidare.



Ridelius Eftr –Galleri-Inramningar
Christer Pettersson köpte sin morfars företag 1984. Han var då endast 20 år, men han kunde företaget väl, eftersom han arbetat där sedan 11 års ålder. Böcker och papper blev allt mindre del av företagets verksamhet, utan istället dominerade försäljning av konst och inramning av tavlor. Övervåningen som varit bostad för ägarna till Ridelius affärsverksamhet inreddes 1990 till konstgalleri. Därmed kom inriktningen för Ridelius Eftr att bli konstutställningar och inramning. Christer drev företaget fram till 2019, då han beslutade att sälja verksamheten. Ett intressant samarbete med Bonnierkoncernen lockade. Bonniers säljer konst som Christer Pettersson ramar in. Under februari 2019 blev det klart med nya ägare av S:t Hansgatan 24. Lia Boysen, skådespelerska, och Per Broman, grundare av Fotografiska i Stockholm presenterade som de nya ägarna till fastigheten.
Visbys äldsta affär
Ridelius Bokhandel startade av Carl Johan Ridelius år 1841 (eller möjligen 1842). Affären etablerades inte som ett Lånebibliotek som ibland finns angivet. Lånebiblioteket startades av Carl Johans döttrar Karolina och Anna år 1882. De var ännu inte födda när Carl Johan öppnade sin bokhandel 1841. Verksamheten kom ingång 1906 på S:t Hansgatan 24, då som Bokbinderi och Lånebibliotek och pågick fram till 2019, sista tiden som Ridelius Eftr.
Affärsrörelsen Ridelius pågick alltså under 178 år och affären Ridelius har sannolikt funnits på nuvarande S:t Hansgatan 24 omkring 113 år.
Wessman & Pettersson är också en affär som varit med under lång tid. Med namnet Wessman & Pettersson har affären funnit på Adelsgatan 5 under 104 år (2024). Räknas tiden in som Missionsbokhandel har affären funnits på denna adress under 134 år och som Missionsbokhandel/Wessman & Pettersson har verksamheten pågått i 141 år.
Malmgrens på Adelsgatan är också en affär med gamla anor. Företaget grundades 1927 av Nils A Malmgren, då under namnet Boråslagret med affär på S:t Hansgatan 35. Affärsrörelsen har alltså funnits i 97 år, men med olika namn och adresser.
Bokklubben Rideli
Ridelius ”lever” kvar i Visby. När nya ägarna till S:t Hansgatan 24, Lia Boysen och Per Broman fick klart för sig att Gotland första lånebibliotek drivits av två systrar på fastigheten under slutet av 1800-talet till början av 1900-talet föddes idén att starta en bokklubb. De kontaktade Roland Salemark som driver bokhandeln Wessman & Pettersson. Roland fann idén intressant och snart hade de tillsammans ordnat en inbjudan till intresserade att var med i bokklubben Rideli. Starten ägde rum den 21 mars 2022 på restaurangen Vår Fru, Sankt Hansgatan 24. Intresset var stort och alla 25 platser bokades upp på bara några timmar. För att vara med i klubben krävs det att man bokar ett bord och till reducerat pris får man då en inbunden bok samt mat och dryck. Klubben kommer att arrangeras varje månad för att deltagarna ska samtala om en bok som alla läst. Den första boken som klubbens deltagare ska förkovra sig i är Nina Wähäs senaste roman Babetta som är en slags hyllning till filmkonsten med alla dess hjältar och skurkar.
Övrig verksamhet
Skomakare Österberg
Skomakare J. O. Österberg startade sitt skomakeri omkring 1890 på S:t Hansgatan 26. Omkring 1900 flyttade han verksamheten till S:t Hansgatan 24, för att omkring 1910 flytta till S:t Hansgatan 30.
Huset och gården


På fastigheten Gråbrodern 6 finns det fyra byggnader delvis sammanbyggda. Huvudbyggnaden (B1) ligger mot S:t Hansgatan, flygelbyggnaden (B2) ligger mot södra fastighetsgränsen, gårdsbyggnaden (B3) mot östra fastighetsgränsen och ramverkstaden (B4) mot norra gränsen. Huvudbyggnadens bottenvåning är från 1600-talet, byggnaderna B2 och B3 är sannolikt uppförda på medeltida murar.
B1, huvudbyggnad
Huvudbyggnaden B1 är ett skiftesverkshus i två våningar ursprungligen uppfört som ett bostadshus. Den nedre våningen kan vara från 1600-talet. År 1738 beskrivs byggnaden som en enkelstuga med oinredd vind, ingång från gården och med köket i en tillbyggnad av sten i intilliggande byggnad (B2). Övervåningen tillkom någon gång mellan 1765 och 1772 och i en ny bouppteckning från 1772 beskrivs byggnaden enligt 1738 års beskrivning men med tillägget att övervåningen och en förstuga tillkommit. Huset är uppfört på en kalkstengrund och är mot söder sammanbyggt med det intilliggande huset Gråbrodern 5. Den södra gaveln utgörs av sten och i byggnadens norra del finns ett portiklider som leder in till gården. Byggnaden är täckt av ett sadeltak belagt med enkupigt rött taktegel. År 1789 beskrivs salen vara försedd med papperstapeter och kökstillbyggnaden finns fortfaranden kvar. En akvarell från 1850-talet av P. A. Säve visar att byggnaden västra fasad mot S:t Hansgatan var reveterad i två våningar. I fasaden fanns utstickande riändar mellan första och andra våningen och längs takfoten på sadeltaket. Under större delen av 1800-talet fanns en bostadslägenhet på vartdera av våningsplanen, vilka sträckte sig in i flygelbyggnaden B2. Under 1880-talet, troligtvis dess början, inredde dåvarande ägare glasmästare Sundell bottenvåningen till en affärslokal, dit Ridelius bokhandel flyttade förmodligen före 1884. Under 1800-talets andra hälft eller vid tidigt 1900-tal avsågades de utskjutande riändarna och ersattes längs takfoten av en profilerad gesims. Byggnaden är exteriört väl bevarad med låg kalkstenssockel och spritputsad 1800-talsfasad. Butikslokalen mot gatan utökades 1912 med en tillbyggnad vid den östra fasadens södra del mot flygelbyggnaden B2. År 1991 renoverades exteriören. Byggnaden är exteriört väl bevarad med låg kalkstenssockel, spritputsad interiört är den övre våningens sal delvis bevarad med brädgolv och en kakelugn från 1800-talet. Byggnaden utgör med sin skiftesverksstomme i två våningar, en av få flervånings skiftesverksbyggnader i innerstaden.

B2, flygelbyggnad
Det går inte att sätta något årtal för uppförandet av flygelbyggnaden B2, eftersom den byggts upp i flera olika etapper. Under början av 1700-talet hade byggnaden en våning med stomme av kalksten som kan utgöra rester av en medeltida byggnad. Flygelbyggnaden ligger i vinkel mot huvudbyggnaden och är helt sammanbyggd, både exteriört och interiört, med huvudbyggnaden. I flygelbyggnaden fanns vid den här tidpunkten huvudbyggnaden köksfunktion. Under 1800-talet början tillkom flygelbyggnadens övervåning byggd som en träkonstruktion. Byggnaden fick då ett plåtbeklätt pulpettak. Den lagerlokal som fanns i bottenvåningen inreddes under början av 1880-talet till den butikslokal som kom att inrymma Ridelius bokhandel. År 1912 revs ungefär hälften av husets norra stenvägg och en utanpåliggande trappa av trä till övervåningen. Bottenvåning breddades då genom en tillbyggnad uppförd av tegel. Tillbyggnaden försågs med ett plåttäckt pulpettak. Bottenvåning fick därigenom en större butikslokal. Vid en ombyggnad 1991 byggdes flygelbyggnaden ut mot öster och byggdes samman med gårdshuset B3. Utbyggnaden inrymde ett trapphus av betong och försågs också med en källare. Husets fasader har samma ljusgula spritputs som huvudbyggnaden.
B3, gårdsbyggnad
Gårdsbyggnaden B3 är ett resligt tvåvåningshus med inredd vind. Huset uppfördes 1907 i tegel, efter ritningar av Emanuel Hejdenberg, åt familjen Ridelius med lokaler i bottenvåningen för bokbinderi och lånebibliotek samt med bostad i övervåningen. Taket är ett brutet rött plåtbeklätt sadeltak. Byggnaden uppfördes på platsen för två äldre gårdshus med medeltida murverk, där grunden och delar av den nedre våningens murverk finns kvar från de medeltida byggnaderna. Det medeltida murverket ingår till en höjd av 1, 5 meter med en välvd ursparning i murverket till nuvarande byggnad. Det norra av de två medeltida byggnaderna var ett bostadshus av sten, medan det södra var ett tidigare brygghus med en gammal bakugn och kölna av medeltida ursprung. Gårdsbyggnaden byggdes samman 1991 med byggnad B2 genom ett gemensamt trapphus. Takvåningen kompletterades i samband med denna sammanbyggnad med en stor balkong och vid detta tillfälle flyttades ytterdörren år norr. När ramverkstaden B4 uppfördes 1986 byggdes den samman med gårdshuset. Fasaderna för gårdshuset är spritputsade med samma ljust gula kulör som övriga byggnader. Gårdshuset rymmer idag en stor bostadslägenhet på 160 m2 som är belägen i alla tre plan i byggnaden

B4, ramverkstad
Behovet av större utrymme för inramning av tavlor hade uppstått för Ridelius Eftr.
År 1986 uppfördes därför en ramverkstad med en stomme av regelverk i en våning. Taket utgjordes av ett plåtbetäckt pulpettak. Redan från början stod det klart att verkstaden behövde större lokaler än vad som rymdes i byggnaden B4 och en inre förbindelse utfördes till gårdsbyggnaden B3. Fasaderna spritputsades och avfärgades i samma ljust gula färg som övriga hus på fastigheten.
Gården
Fastigheten Gråbrodern 6 inrymmer en liten gård helt omgiven av byggnader. Gården nås från S:t Hansgatan genom ett portiklider i huvudbyggnadens norra del. Sedan 2020 utnyttjas gården för uteservering under sommaren för restaurangen Vår Fru.
Kvarteret Gråbrodern 6
Kvarteret Gråbrodern
Kvarteret Gråbrodern är ett triangelformat område som ligget omgiven av Hästgatan i söder och öster, S:t Hansgatan i norr och Hamburgergränd i norr. Namnet Gråbroder syftar på Franciskanmunkarnas dräkt, som var av ofärgat ylle, men deras kloster i Visby låg inte i det här kvarteret så val av namn för kvarteret tycks vara ologiskt. Kvarteret Gråbroderns västra del var under medeltiden fullt ut bebyggt med stenhus, medan östra delen tycks ha haft ett glesare byggnadsbestånd med enklare stenhus eller möjligen trähus. Troligen har en gränd under medeltiden gått genom norra delen av kvarteret parallellt med Hamburgergränd, vilket antyds av en mur som finns kvar sydväst om radhusen vid Hamburgergränd. Det finns medeltida murverk bevarade i flera delar av kvarteret och kvarstående byggnader från 1200-talet. Kvarteret finns markerat på Schilders karta från 1697 som tre mindre och en större tomt. År 1750 var den sydvästra delen markerad som ”Landts Contoiret” och resterande delar som ”Fru Fallkengrens”. Vid mitten av 1800-talet var kvarteret indelat i fem tomter. Tomtindelning har legat fast sedan 1970-talet och består idag av 10 fastigheter. Kvarteret har ett äldre byggnadsbestånd med medeltid stenhus som på flera fastigheter ingår i byggnader som byggts om och till på 1600-talet och 1700-talet. Dessa byggnader är till stor del bevarade och restaurerade och finns främst längs S:t Hansgatan och Hästgatan. Under 1800-talet gjordes huvudsakligen om- och tillbyggnader och från 1900-talets början finns flera nyuppförda stora byggnader i kvarteret.
Fastigheten Gråbrodern 6
Dagens fastighet Gråbrodern 6 var en del av tidigare S:t Hansroten II:30. Gråbrodern 6 har varit bebyggd sedan medeltiden Ett medeltida stenhus finns dokumenterat på platsen för dagens byggnader. På 1646 års karta är denna fastighet och hela den västra delen av kvarteret, markerad med stenbebyggelse. På Schilders karta från 1697 omfattar fastigheten en tomt med i stort sett samma avgränsningar som den nuvarande. Den ägdes då av en Gabriel Hansson och omfattade ”Ett huus på S. Hans gatun, intil Hans Kölers af Trä, med gårdzrum”. Möjligen ingår detta trähus i nuvarande huvudbyggnad B1. Inga stenhus omnämns på kartan,vilket kan förklaras av att dessa inte alltid anges i Schilders förteckning om de var förfallna eller obebodda. I en bouppteckning från 1738 beskrivs fastigheten vara bebyggd med ett boningshus med ingång från gården, med en kökstillbyggnad och tegeltak, ett brygghus med gammal bakugn och kölna, en brunn som uppgavs att alltid hålla vatten, ett gammalt stall av trä med brädtak innehållande fyra spiltor samt ett skjul med tegeltak. Brygghuset ingår sannolikt delvis i nuvarande byggnad B3. 1789 finns tomten beskriven i en annan bouppteckning med ett hus av trä i två våningar (B1) med kökstillbyggnad i sten och tegeltak (B2), brygghus av sten med tegel och brädtak (B3), stall av trä med brädtak (B3), avträdeshus och en kryddgård. I en brandsynelängd från 1865 hade stallet ersatts av ett boningshus i tomtens östra del och i tomtens norra del låg ett reveterat uthus. Fastigheten finns idag bebyggd med fyra byggnader B1-B4.