Sankt Hansgatan 27

Kvarteret Rådhuset 7 omfattar två byggnader, huvudbyggnaden valvhuset över S:t Hansgatan och ett stort T-format bostadshus uppfört 1969, som ligger mot Mellangatan med adress Mellangatan 36. Till fastigheten hör också den lokal som inrymts där huvudentrén till rådhuset tidigare låg. Eftersom lokalen har adressen S:t Hansgatan 25 hade de varit mer naturligt att den vid ombyggnaden tillförts fastigheten kv Rådhuset 6 som också har denna adress. Valvhuset är sedan 1994 byggnadsminnesförklarat.

Den naturliga entrén i valvet till adressen S:t Hansgatan 27 byggdes bort 1968 och idag återstår en port i muren norr om valvhuset som entré till S:t Hansgatan 27.
S:t Hansgatan 27 hade tidigare adressen S:t Hansgatan 33.

Tidigare företag S:t Hansgatan 27

I Valvhuset har affärsverksamhet förekommit sedan 1700-talets slut eller ännu tidigare. Affärsverksamheten pågick fram till 1964, då Visby stad köpte fastigheten och stängde lokalen.

Sjukvårds- och parfymaffär
Förre apotekaren Axel F Lindbom köpte omkring 1930 dåvarande fastigheten Rådhuset 3 (tidigare S:t Hansroten I:9) och startade en sjukvårdsaffär i valvhuset S:t Hansgatan 27 (tidigare 33). Omkring 1940 utökade han sortimentet i affären och bytte namn till Sjukvårds- och parfymaffär. Troligen dog han vid den tidpunkten för år 1944 står hans fru Tekla Lindbom som ägare till fastigheten och affären. Hon driver sannolikt verksamheten fram till 1964 då Visby stad köper fastigheten Rådhuset 3 och stänger affären. Möjligen var det Tekla Lindbom som kallades ”Gumman i valvet”. Tekla Lindbom dog 1970.

Åhblom Eftr Modeaffär
Josefina Åhblom (även Josefina Åblom) startade modehandel omkring 1875-1880 vid dåvarande Stora Torget 2. Josefina drev modeaffären fram till 1910, då hon som änkefru köpte fastigheten Rådhuset 3 med valvhuset S:t Hansgatan 27. Hon flyttade verksamheten i samband med köpet till valvhuset. Affären togs över av Martha Olofsson omkring 1920. Martha bytte namnet på affären till Åhblom Eftr Modeaffär. Hon drev affären fram till omkring 1930, då hon flyttade den till Adelsgatan 8. där hon drev rörelsen fram till omkring 1940.

Boktryckare T Norrby
Magnus Theodor Norrby (1828-1904) blev 1849 föreståndare för ett tryckeri i Visby. Theodor Norrby var son till urmakare, rådman och kapten Jacob Norrby (1797-1883). Jacob startade som urmakare 1823 och han hade butik och verkstad på Adelsgatan 16 och flyttade verksamheten under 1850-talet till Södra Kyrkogatan 14. Sonen Theodor hade flera yngre bröder där några blev framgångsrika. Carl Julius Norrby blev bland annat professor och senare kyrkoherde i När socken. Thomas Wilhelm Norrby var urmakare i Kalmar och far till Sylve Norrby, bokhandlare i Visby. Thomas Wilhelm flyttade till Visby och tog över fastigheten S:t Hansgatan 27 när Theodor dog 1904. Yngste brodern Nicolaus Severin Norrby blev lantbrukare i Träkumla.

Theodor blev alltså föreståndare för ett tryckeri 1849. Troligtvis var det Gotlandspostens tidningsaktiebolags tryckeri, som han kom att driva och så småningom också bli dess ägare. Han kom att expandera verksamheten. Tidningsaktiebolaget tryckte 1850–58 och 1871–76 Visby stifts tidningar och 1858–65 Gotlands Tidning. Sedan den senare tidningen upphört, grundade Theodor 1865 tidningen Wisby-Posten, vars utgivare och redaktör han var tom 1878.  Theodor köpte omkring 1875 fastigheten S:t Hansroten I:9, där valvhuset ingick. Sannolikt startade han där ett boktryckeri, som låg i valvhusets övre våning i delen valvet över gatan. Han bedrev troligen sin verksamhet fram till 1904, då han dog. Hans yngre bror urmakaren Thomas Wilhelm Norrby tog då över ägandet till fastigheten fram till omkring 1910, då den såldes till änkefrun Josefina Åhblom. Theodor Norrbys son Knut Theodor fortsatte inom tidningsbranschen, men blev också kamrer på Sällskapets DBW:s sparbank.

Medeltid fram till 1600-tal

Under medeltiden var området för nuvarande Rådhuset 7 sannolikt tätt exploaterat med stenhus i flera parallella rader som sträckte sig från öster till väster. Kvar från medeltiden finns byggnaden valvhuset över S:t Hansgatan uppfört under 1200-talet. Området var då sannolikt indelat i två kvarter en gränd i söder som låg i förlängningen av nuvarande Klostergatan, en gränd strax söder om valvhuset och en gränd norr om valvhuset. Gränden söder om valvhuset fanns delvis kvar till in på 1900-talet. Det finns dokumenterat ett flertal medeltida murverk under mark, bland annat i norra delen av området vid Mellangatan. Byggnaderna låg ofta i långsmala rader utefter gränderna. På många ställen var gränderna sannolikt överbyggda av valvhus. Mycket troligt kan det ha funnits packhus med gaveln mot S:t Hansgatan, som utnyttjades för den inkomstbringande sjöfartshandeln. Se även situationsplanerna som finns under Gator>S:t Hansgatan> Sankt Hansgatan 25.

Se översiktsritningar över hela kv Rådhuset, som finns under Gator>S:t Hansgatan>Sankt Hansgatan 25.

1600-talet

Kv Rådhuset 7 (tomt nr 109)
På grund av den nedgång av handeln som skedde med början under 1500-talet och fortsatte under 1600-talet minskades befolkningen kraftigt i Visby. Under slutet av 1600-talet hade många av de medeltida byggnaderna rivits eller övergivits. Enligt 1697 års karta och husförteckningar fanns det endast två byggnader markerade, ett hus av trä vid Mellangatan på områdets norra del, sannolikt medeltida samt valvhuset över S:t Hansgatan. Öde och förfallna byggnader markerades inte på kartan. Gränden norr om valvhuset lades troligen igen under 1600-talet, den finns inte kvar enligt Schilders karta från 1697. Tomt nr 109 under 1600-talet motsvarade ungefär nuvarande kv Rådhuset 7.

1700-talet

Kv Rådhuset 7 (S:t Hansr I:9, Strandr III:3)
När Abraham Lange år 1751 köpte S:t Hansroten I:8 för att uppföra sitt pampiga bostadshus köpte han samtidigt S:t Hansroten I:9 med nuvarande valvhuset över S:t Hansgatan. Han ägde då området som motsvarade stora delar av nuvarande kv Rådhuset 6 och 7. Köpmansgårdens huvudbyggnad och flygellängan samt innergården låg på mark som idag ingår i kv Rådhuset 6, medan de ekonomibyggnader som han samtidigt uppförde till sin köpmansgård låg på mark som idag ingår i kv Rådhuset 7. Ekonomibyggnaderna låg utefter Mellangatan med norra delen i en vinkel åt öster. De omfattade en mängd diverse byggnader, två lider med utkörsportar, stall i sten för 10 hästar, ett fähus för 9 kor, ett öppet vagnshus, en packbod, bagarstuga, bankkammare, en stallkammare och en vedbod. Hur valvhuset över S:t Hansgatan användes av Lange vet vi inte, men troligen användes det som försäljningsbod. Inom nuvarande gränsen för kv Rådhuset 7 fanns också den byggnad i trä som låg vid Mellangatan i norra delen av området och som vid den här tidpunkten tillhörde Strandroten III:3. Under slutet av 1700-talet ägdes byggnaden av änkan Beata Lund. Abraham Lange sålde 1791 S:t Hansrotem I:9 med valvhuset till skomakaren Sören Gottberg och slaktaren Gabriel Dahlberg.

1800-talet

Kv Rådhuset 7 (S:t Hansr I:9, Strandr III:3)
S:t Hansroten I:9 med Valvhuset kom under 1800-talet att ägas av många personer med yrken som kronolänsman, provinsialläkare, häradshövding, men byggnaden ägdes även av några som sannolikt använde dess försäljningslokal i sitt yrke. Här fanns under slutet av 1800-talet glasmästare Linbom, handlare Wahlström och boktryckare Norrby. Del av gränden söder om valvhuset, delen mot S:t Hansgatan, fanns ännu kvar in på 1900-talets början. Genom köp av Langes köpmansgård (S:t Hansr I:8) av borgarna i Visby kom staden 1795 att äga hela köpmansgården inklusive ekonomibyggnaderna. Köpmanshuset blev ju stadens nya Rådhus, men ekonomibyggnader kom sannolikt att i stor utsträckning stå outnyttjade fram till mitten av 1900-talet, eller kom de möjligen användas som förråd

Men känt är att i en del av byggnaden, troligen i ett rum intill portlidret, inrättades ”Tvättrännan” ett tvätt- och sköljrum med sköljkar av huggen kalksten. Tvättrännan inrättades troligen omkring 1800, då Köpmansgården hade avvecklats. Enligt Waldemar Falck fick Tvättrännan sitt vatten via rörledningar från Klosterbrunnsgatan. Så kan det vara, men det låter mer troligt att vattnet kom från den vattenkälla som faktiskt fanns mycket närmare på gården innanför portlidret. Tvättrännan utnyttjades av visbyborna ännu på 1930-talet. Också byggnaden vid Mellangatan (Strandr III:3)  kom att ha många olika ägare. Under slutet av 1800-talet användes denna byggnad som tryckeri, 1885 -1895 av Gotland Allehanda Tryckeri AB och därefter av Gotlands Tryckeri AB fram till 1906.

1900-talet

Kv Rådhuset 7 (Rådhuset 3, 4, senare Rådhuset 7)
Byggnaden vid Mellangatan 34, Strandroten III:3 ägdes av Gotland Tryckeri AB fram till omkring 1900, därefter står fröken Hilda Gardell som ägare till omkring 1930 då nämndeman Elof Hansson köper fastigheten som då kommit att ingå kv Rådhuset 4. Av okänd anledning köper Visby stad fastigheten 1936.
Roteindelningen av stadens tomter ändrades omkring 1930 till nuvarande system med kvartersnamn, varvid området med valvhuset fick fastighetsbeteckningen Rådhuset 3 och området med ekonomibyggnaderna och huset Mellangatan 34 fick beteckningen Rådhuset 4.

Enligt Kommunreformen 1962 blev beslutet för Gotlands del att Visbys stad som myndighet skulle uppgå i en kommun för hela Gotland. Beslutet medförde att lokalerna i Rådhusets två byggnader inte skulle räcka till för en mycket större förvaltning som omfattade hela Gotland. Visby stad köpte därför in flera fastigheter i området. År 1964 inköptes Rådhuset 3 och 4, d.v.s. valvhuset över S:t Hansgatan och ekonomibyggnaderna. Vid en omfattande ombyggnad 1967-1969 byggdes valvhuset över S:t Hansgatan samman med Rådhuset och en gemensam entré inrymdes i tillbyggnaden, som då blev huvudentré till Rådhuset. Resterna av den medeltiden gränden försvann därmed. Dörren och skyltfönstret i valvet sattes igen och utbyggnaden av valvhuset åt norr revs.

För att öka tillgången på lokaler planerades ett nytt kontorshus som skulle ersätta ekonomibyggnaderna och det sannolikt medeltida huset Mellangatan 34.Dessa byggnader revs och år 1967 påbörjade uppförandet av det nya T-formade kontorshuset som ligger utefter Mellangatan med en mittdel som sträcker sig åt öster. Huset stod klart 1969. Valvhuset och det nya kontorshuset kom att ingå i det komplex av hus som byggts samman för kommunens förvaltningar i kv Råghuset och Annexet. I samband med att kommunaliseringen genomfördes 1971 slogs Rådhuset 3, 4 och 5 samman till kv Rådhuset 7.

2000-talet

Gotlands kommun lämnar innerstaden
Under början av 2000-talet beslutade Gotlands kommun att lämna innerstaden och flytta kansli och alla förvaltningsenheter till P18:s gamla kaserner. Information om Kommunens motivering till flytten och den kritik som framfördes i samband med beslutet att flytta omkring 700 personer från innerstaden, finns under Gator>S:t Hansgatan>Sankt Hansgatan 25. Där finns också information om kommunens försäljning av berörda fastigheter till Peab och ombyggnad av fastigheterna till bostadsrätter.

Kv Rådhuset 7 (Rådhuset 7)
Gotlands kommun ägde sedan mitten av 1900-talet de båda byggnader som fanns på området för nuvarande fastigheten kv Rådhuset 7, valvhuset över S:t Hansgatan och det T-formade kontorshuset vid Mellangatan. I samband med kommunens beslut att flytta ut innerstadens förvaltningsenheter till P18 år 2006 såldes alla fastigheter till Peab. Peab startade omgående planering och projektering till bostäder av fastigheternas kontorslokaler. När kommunens utflyttning hade genomförts under åren 2009-2010 kunde ombyggnaderna till bostäder påbörjas. I samband med planeringen för bostadsrätter ändrades fastighetsindelning så att kv Rådhuset 7 kom att omfatta i stort sett de tidigare fastigheterna Rådhuset 3 och 4, medan kv Rådhuset 6 kom att inkludera även Rådhuset 5.

Bostadsrättsföreningen för kv Rådhuset 7, Bfr Rådhuset 2 bildades 2010 och kom att omfatta 15 bostadsrättslägenheter samt en affärslokal. Inflyttningen till lägenheterna påbörjades omkring 2012. De flesta av lägenheterna ligger vid Mellangatan med adresserna Mellangatan 34 och 36. Den lokal som ingår i bostadsrättsföreningen med adressen S:t Hansgatan 25 har lite underligt komma att ingå i fastigheten Rådhuset 7, medan den mer naturligt borde ha tillhört kv Rådhuset 6, som huvudsakligen har adressen S:t Hansgatan 25. Nu får vi hoppas att den tidigare lokalen i valvet, som staden stängde 1964, kan återuppstå som en attraktiv affärslokal. Innergården disponeras av de båda föreningarna Brf Rådhuset 2 och Bfr Rådhuset 3.

Husen och gården

På fastigheten Rådhuset 7 finns det två byggnader. Huvudbyggnaden (B1) är det gamla valvhuset från 1200-talet som ligger vid S:t Hansgatan. Mot Mellangatan ligger det stora T-formade huset (B2) som uppfördes 1969 som kontorsbyggnad och senare byggdes om till bostäder. Till fastigheten hör också den lilla tillbyggnaden (B3) uppförd 1969 som huvudentré till Rådhuset och som senare byggts om till affärslokal.

B1, huvudbyggnaden valvhuset
Huvudbyggnaden uppfördes i kalksten under 1200-talet, troligen till sin fulla höjd om två våningar med vind och över gatan ett kryssvalv med huggen sten runt öppningen. Spår av en troligen medeltida dörröppning syns ännu i södra fasaden. Huset ägdes under slutet av 1600-talet av Michael Kanngjutare. Under senare hälften av 1700-talet ägdes det av Abraham Lange och Langes sterbhus och ingick som en del av Langes köpmansgård. Under slutet av 1700-talet och 1800-talet ägdes huset av flera då kända män som kronolänsman, provinsialläkare och häradshövding, men även av handlanden och yrkesmän, vilka sannolikt bedrev affärsverksamhet i en lokal i valvet. Byggnaden kallas Lindbomska huset efter glasmästare C Lindbom som ägde huset under mitten av 1800-talet. Under slutet av 1800-talet hade dåvarande ägare Theodor Norrby boktryckeri i valvet över gatan.

Vid början av 1900-talet hade huset i bottenvåningen två rum och i en liten utbyggnad åt nordväst ytterligare ett rum med kök. Övervåningen inrymde då motsvarande rum och kök. På vindvåningen fanns också ett rum. Tillbyggnaden utökades 1910 åt öster fram till gatan i två våningar. I byggnaden fanns det kakelugnar och spegeldörrar. Entrén fanns vid den här tidpunkten ännu i valvet och ett skyltfönster tillkom 1910 i valvet till butikslokalen innanför. Under början av 1900-talet fanns en modeaffär i butikslokalen och därefter sjukvårds- och parfymaffär fram till 1964 då Visby stad köpte fastigheten med valvhuset. Vid en omfattande ombyggnad 1967-1969 byggdes valvhuset samman med rådhuset genom en gemensam entré. Entrédörren och skyltfönstret till butikslokalen sattes igen och ett litet lite småpröjsat fönster sattes in istället. Tillbyggnaderna i norr revs i samband med ombyggnaden. En förbindelse som reservutgång med S:ta Katarina 6 tillkom 1976. Hela eller möjligen delar av valvhuset ingår sedan 2010 i fastigheten kv Rådhuset 7 som ägs av bostadsföreningen Bfr Rådhuset 2. Den gamla butikslokalen som fanns fram till 1967 i valvet borde kunna öppnas igen. Läget för en butikslokal där måste bedömas som mycket bra.

B2, T-formad byggnad
Byggnaden uppfördes 1967-1969 av Visby stad vid Mellangatan som en kontorsbyggnad i två våningar med inredd vind. Den då befintliga ekonomibyggnaden från Langes köpmansgård revs för att ge plats åt det nya huset. Revs gjordes också det norr om ekonomibyggnaden liggande gamla bostadshuset. Det omnämndes enligt 1697 års karta och husförteckningar, och eftersom några nya hus knappast uppfördes under slutet av 1500-talet och 1600-talet i det då fattiga Visby, var bostadshuset sannolikt från medeltiden. Byggnadskroppen längs Mellangatan i det nya huset uppfördes med en stomme av betong, medan den vinkelställda byggnadskroppen uppfördes i en betongpelarkonstruktion. Fasaden mot Mellangatan är mycket enkel och odekorerad, dock med en nordligt förskjuten risalit över takfoten. Nordväggen på vinkelbyggnaden in mot gården har smal stående träpanel, vilket även gäller för vinkelbyggnadens undersida över parkeringen. Ursprungligen fanns två infartsportar genom byggnaden, varav den södra sattes igen 1977 och gjorde om till två rum. Den norra infartsporten är placerad där det gamla bostadshuset låg och är försedd med smidesgrindar med Gotlands vapen. Kontorshuset byggdes om 2010-2012 till bostäder.

B3, tillbyggnad
I samband med en stor ombyggnad uppfördes en tillbyggnad som kopplade samman Valvhuset med Rådhuset. Tillbyggnaden inrymde en gemensam entré för de båda byggnaderna. Efter det att kommunen lämnat innerstaden byggdes tillbyggnaden om 2012 till en affärslokal.