Sankt Hansgatan 36

De två byggnader med huvudadress S:t Hansgatan 36 tillhör fastigheten kv S:ta Katarina 6  och ligger mellan S:ta Katarinagatan och Klosterbrunnsgatan vid valvet över S:t Hansgatan. De båda byggnaderna, huvudbyggnaden mot S:t Hansgatan och flygeln mot Klostrbrunnsgatan, är sammanbyggda till ett byggnadskomplex. I huvudbyggnaden ingår omfattande medeltida murverk från två packhus uppförda på 1200-talet. Under 1600-talet byggdes huvudbyggnaden om till bostad, men den fick sin nuvarande form vid ombyggnader omkring 1770, då den byggdes till söderut och österut. Byggnaden kallades Bergmanska huset under 1800-talet efter glasmästare Carl Bergman som ägde fastigheten under första hälften av 1800-talet. Numera kallas byggnadskomplexet för Rethwischs hus efter trädgårdsmästare Theodor Rethwisch som ägde fastigheten under början av 1900-talet. Här växte bagardottern Hjördis Petterson upp under början av 1900-talet. Hon blev Gotlands mest kända skådespelerska med omkring 200 roller bl.a. på Dramaten och med 140 filmroller. En mängd olika företag med varierande verksamheter har verkat i byggnaderna, som tillsammans med byggnadernas medeltida ursprung, gör dem till en av de intressantaste byggnaderna i Visby. Huset är Byggnadsminnesförklarat sedan 1994. Byggnaderna har ett mycket komplext historiskt intressanta ursprung, som gör att de också finns med under menyn Byggnader som Rethwisch hus, där mer information finns att läsa.

Huvudbyggnaden vid S:t Hansgatan 36 har tre adresser. S:t Hansgatan 36 är huvudadressen som finns under gatuvalvet. Byggnadens södra del har adressen Klosterbrunnsgatan 1A och den norra delen har adressen S:ta Katarinagatan 2. Före år 1938 fanns inte entrén Klosterbrunnsgatan 1A. Mellan åren omkring 1900 till 1938 fanns en butiksentré i hörnet S:t Hansgatan – Klosterbrunnsgatan. Verksamheter för alla tre adresserna redovisas som byggnaden S:t Hansgatan 36. Det är också den adressen som alla företag använde fram till 1980.

Nuvarande företag

Gatuplan
I gatuplanet finns Gute Art Design och A-K Wiberg.

Gute Art Design
Gute Art Design, känt under namnet G.A.D, designar och tillverkar möbler på Gotland. Gute Art Design flyttade 2021 in i lokalerna, Klosterbrunnsgatan 1A, efter Galleriföreningen. G.A.D. har här ett showrum med försäljning, där delar av deras möbelsortimentet och inredningsdetaljer finns utställda.

”Vårt sortiment består av kvalitetsmöbler / designmöbler. Vi har möbler för alla miljöer ex stolar och bord som matbord, soffbord och skrivbord. Vidare tillverkar vi förvaringsmöbler som hyllor, bokhyllor, TV-möbler, mm”.

Möblerna tillverkas av naturmaterial som kärnfuru, massiv björk och ek, fårskinn och kalksten. G.A.D startade sin verksamhet 1997 med inriktning på vältillverkade möbler av hög kvalité, tillverkade för hand som en reaktion på alla masstillverkade möbler. Grundaren Kristian Eriksson, IT-konsult, var intresserad av möbler, men hittade inga nytillverkade möbler av hög klass. Eftersom han var konstnärligt lagd bestämde han sig för att rita och tillverka möblerna själv. Det blev starten för G.A.D.

All tillverkning av möblerna sker sedan starten i Sverige, där huvudparten tillverkas i den egna fabriken i Hemse som kom igång år 2000. I fabriken arbetar omkring 10 personer. Varje möbel tillverkas unikt till kunde enligt lagd order och numreras och signeras av ansvarig snickare. Kristian Eriksson formger alla G.A.D:s möbler. ”Han har ett tidlöst och stilrent formspråk som bygger på en skandinavisk tradition. Han särskiljer sig också i sitt sätt att framhäva finsnickeriets vackra lösningar, och naturmaterialens egenskaper”. Snickarna håller det hantverket högt och är noga med val av material och alla detaljer, t.ex. synligt trä som följer samma ådror och lådor med dold sinkning. I möblerna som är mycket robusta kan man se sammanfogningar med genomgående tappar och laxstjärtsinkningar.

Materialet köps in så lokalt som möjligt. Kärnfuru, kalksten och lammskinn kommer från Gotland, björk och ek från länder kring Östersjön, övrigt virke från Sverige och Finland, den svarta diabas stenen köps från Lönsboda i Skåne, garvat läder från Tärnsjö Garveri och Elmo samt ylle från Klippans yllefabrik. Alla beslag i stål och mässing tillverkas i Havdhem på Gotland.

Bland det stora sortimentet kan nämnas Bänken Fårö som tillägnats designpriset ”Utmärkt Svensk Form” och Wisby skänk.

Gute Art Design öppnade omkring 1998 en lokal på Södra Kyrkogatan 16 för utställning, information och försäljning av G.A.D möbler. År 2009 flyttades verksamheten till Hästgatan 10, H10 huset, där man stannade till 2021 för vidare flytt till Klosterbrunnsgatan 1A. Företaget har också en butik i Stockholm, Tegnergatan 4 och en i Göteborg, Postgatan 31 samt butiker i Norge, Tyskland och Schweiz.

Gute Art Design ansökte under slutet av 2023 om konkurs. GAD uppgav att man haft en tuff höst med halverad orderingång. Under början av december blev det klart att den lokala entreprenören Erik Klusell med flera köpt konkursboet och kommer att fortsätta driva GAD. Kristian Eriksson, tidigare vd och formgivare, kommer att ingå i företaget och fortsätta formge företagets möbler.

K-A Wiberg
K-A Wiberg är en klädesaffär som säljer i första hand egendesignade plagg i gotlandslammskinn. Butiken erbjuder också vackra fårskinn, stickat i 100 % ull, souvenirer och äkta panamahattar m.m. Affären ligger vid S:ta Katarinagatan 2, strax sydväst om Stora Torget och inryms i ett gammalt packhus ursprungligen uppfört på 1200-talet. Företaget har också en webshop.

”A-K Wiberg erbjuder högkvalitativa designade plagg, accessoarer och inredningsartiklar i Gotlandslammskinn. Med gediget hantverkskunnande och de unika grå lockiga Gotlandskinnen, så kan vi erbjuda kunden vackra mjuka produkter, kunskap och förhoppningsvis inspirera till hållbara val”.

Butiken öppnades här vid S:ta Katarinagatan 2011 och drivs av Anna-Karin Wiberg tillsammans med Stefan. Produkterna i lammskinn som säljs i affären är designade och tillverkade av Anna-Karin med hög kvalité, där lammskinnen är inköpta på gotlandsgårdar. Deb egna kollektionen består av mössor, vantar, västar, jackor, kuddar och accessoarer i fårskinn med mera. Kunderna kan också beställa måttanpassande plagg.

Anna-Karin blev förtjust i Gotland när hon under ett par somrar besökte ön genom vänner. Det öppna landskapet, ljuset och sagostaden Visby med ett rikt uteliv på somrarna, allt detta gjorde att hon blev förtjust i Gotland. Idén med en egen klädkollektion hade länge legat och grott. Hon arbetade tidigare som kostymör och kostymmästare. År 1999 startade hon firma A-K Wiberg och 2011 kunde hon öppna butiken vid S:ta Katarinagatan. Hon har också en ateljé i Göteborg.

Övervåning och vindsvåning
Efter att kommunens förvaltningar lämnat fastigheten kv S:ta Katarina 6 byggdes husen om av Peab. Del av bottenvåningen, övervåningen och vindsvåningen för byggnader S:t Hansgatan 36 kom att omfatta 8 lägenheter efter ombyggnaden med adressen S:ta Katarinagatan 4 (5 lgh) och för adressen Klosterbrunnsgatan 1B (3 lgh). De ingår i bostadsrättsföreningen Brf Rådhuset 1 som grundades 2008. I föreningen ingår dessutom 2 lgh vid Klosterplan 2 och 4 lgh vid Schweitzergränd 1, totalt 14 lägenheter samt några lokaler. Inflyttningen påbörjades 2011. Brf Rådhuset 1 äger alltså fastigheterna S:ta Katarina 6 och Laboratorn 10.

Tidigare företag

…

Galleriföreningen
Galleriföreningen på Gotland är en ideell förening, som är verksam inom specialiserad butikshandel med konst och galleriverksamhet. Föreningen driver Galleri Gotland och har funnits sedan 2002 i lokaler vid Klosterbrunnsgatan 1A. Föreningens medlemmar är yrkesverksamma konstnärer som bor på Gotland, har bott på Gotland eller har annan anknyting till Gotland. Ett flertal av medlemmarna är anslutna till Konstnärernas Riksorganisation (KRO) eller Sveriges Konsthantverkare och Industruformgivare (KIF). Antal medlemmar i Galleriföreningen är närmare 100. Föreningens galleriverksamhet drivs av Gocart Gallery (tidigare Gallery 5). Gocart Gallery har haft sina utställningar vid Wallérs plats, där man delat lokalerna med Gotländska konsthantverkare och formgivare, GKF, som driver butiken Konst och form vid Wallers plats. År 2011 flyttade Gocart Gallery verksamheten till Galleriföreningens lokaler vid Klosterbrunnsgatan 1A. Efter verksamhetsåret 2020 har föreningen beslutat att pausa föreningens verksamhet och lämna lokalerna vid Klosterbrunnsgatan 1A.

Nedan redovisas endast några få av Gocart Gallerys många utställningar.

Medlemsutställning 2012-01-13
Gocart Gallery arrangerade en medlemsutställning under januari 2012.
Några av utställarna var:
Dwayne Shirley, kanadensisk målare som flyttat till Gotland för kärlekens skull, via New York och London.
Birgitta Halldin, som sedan några år bor i Visby, men också har sommarhus och ateljé i Fide sedan många år. Hon skapar organiska former, känslor och relationer, med sitt måleri och sina skulpturer.
Sanny Laurin, som kanske är mest känd för sina betong- och stenskulpturer under många utställningar och sammanhang, ställer den här gången ut teckningar.
Bland collagen finns Edit Mags monumentala fader med dotter eller ”kristus med barnet”-motiv som är uppbyggd av rivna tapetremsor, Mosa Hanna Caspers kvinnogestalt i starka färger eller Angela Duckerts nonfigurativa motiv.
Andrea von Corswant har med sina textila verk vänt på förhållandet mellan människan och djuren.
Zigge Holmgren har inte mindre än tre landskapsmotiv med på utställningen.
Armin Scholler två mindre målningar som egentligen är ett verk.
Svante Gärdek ställer ut en serie på fyra målningar av motordelar.

Glasutställning 2014-09-12
Glas som liknar ballonger var huvudmotivet på glasutställningen. Det var årets Westfalen stipendiat 2014 Katrin Wegeman som presenterade sitt arbete. Karin har tidigare gjort flera utställningar i Tyskland, bland annat en kaffeservis helt gjord i choklad. Det tog två månader att tillverka den, men som under utställningen medvetet smältes ner.

Gocarts julmarknad 2015-12-06
Gocart Gallery arrangerade en julmarknad 2015 med försäljning diktuppläsning och utställning. Konstnärerna sålde unika julklappar, bland annat målningar, teckningar, grafik, konsthantverk, böcker och skulpturer. Till musik, glögg och pepparkakor uppfördes stämningsfull diktuppläsning. Utställare under marknaden var Judith Dekker, Astrid Raff, Maude Sundström, Carola Edlund, Lotta Lagercrantz, Mervi Kekarainen, Tina Messing, Eva Nobling, Anette Blomberg m.fl.

Brucebo stipendiater ställer ut
Varje sommar inbjuds två unga stipendiater, en svensk och en kanadensisk konstnär att komma till Brucebo och Själsö, för bo och arbeta med konst. Som motprestation skall de vardera skänka ett konstverk till Gotlands Museums konstsamlingar. Efter vistelse har deras arbete från sommaren på Brucebo under många år ställts ut på Gocart Gallery.

Gotlands kommun
Lokalerna för kommunens förvaltningar räckte inte till, trots att man disponerade nästan alla byggnaden i kv Rådhuset, Annexet samt Laboratorn 10, den senaste inköpt 1975 och ombyggd till kontor för kommunens kansli. År 1978 inköptes också fastigheten S:ta Katarina 6, som omfattade en stor byggnad. År 1983 gjordes omfattande ombyggnader i den stora byggnaden för att anpassa den till den kommunala förvaltningen med kontor, vaktmästeri, tryckeri m.m. Planlösningen ändrades, en ny hiss installerades, vinden inreddes och takkupor tillkom. Kommunen disponerade större delen av byggnaden fram till omkring 2008, då utflyttning påbörjades till gamla P18:s kaserner.

Lady o Lufsen
Lady o Lufsen var en klädesaffär som sålde lite finare kläder och även lanserade nya tränder. Affären startade sin verksamhet omkring 1970 vid S:t Hansgatan 36 i affärsläget S:ta Katarinagatan 2. (Butiken använde adressen S:t Hansgatan 36). Affären drevs av Ulla Helwig tillsammans med sin make Gunnar, som kom från Danmark. Förmodligen var det Gunnar som tog hem nya trändiga klädesmärken från Danmark, såsom Martinique och Marc o’Polo till affären i Visby. Namnet på butiken är förmodligen inspirerat från den 1955 animerade filmen från Walt Disney Productions, som handlar om de två hundarna Lady och Lufsen. Makarna Helwigs affärslokal blev troligen uppsagd när Gotlands kommun köpte fastigheten S:ta Katarina 6, för samma år, 1978, flyttade de verksamheten till Södra Kyrkogatan 8. Affären gick troligen bra för 1991 köpte de fastigheten kv Vinkeln 31, Södra Kyrkogatan 8. Ulla Helwig står som ägare tillsammans med sin dotter Ditte Helwig-Ringström. Gunnar (f 1925) dog troligen 1999, men Ulla försatte att driva affären fram till omkring 2008 sannolikt tillsammans med Ditte. Ulla Helwig (f 1934) dog 2025.

Werkelins Kemiska Tvätt och Färgeri
Gunnar Wilhelm Edvin Werkelin (f. 26 juli 1911- d. 1983) började sin bana som skräddare. Han var gift med Marga f. Ekstrand. Redan vid 13-års ålder påbörjade han sitt skrädderiyrke hos sin far i Ringvide Fårö. Efter tre år flyttade han till sin farbror, skräddarmästare Adolf Werkelin, där han arbetade i två år. Han flyttade därefter till Grinslöv, där han hade plats under två år hos skräddarmästare Eric Holmér. Efter att han genomgått en tillskärarekurs startade han 1932 ett eget företag i Fårösund i hyrda lokaler. Samma år lät han uppföra en egen fastighet med verkstadslokaler och bostadsvåning. År 1940 uppförde han en ännu en stor fastighet i Fårösund, som inreddes till en fullt modern herrekipering med skrädderi. I en särskild lokal installerades en ångpress.

Visby Bageri
Visby Bageri bedrev bageriverksamhet vid S:t Hansgatan 36 under 1950-talet. Okänt är i vilken lokal som bageriet fanns, möjligen i lokalen under valvet?

Edvin G Krohns speceriaffär
Edvin G Krohn startade förmodligen verksamhet som köpman inom handel omkring 1920 vid S:t Hansgatan 41. Vilken typ av varor han då handlade med är okänt. Omkring 1930 övertog han lokalerna vid S:t Hansgatan 36, läge S:ta Katarinagatan 2, efter Hilda Fornells speceriaffär. Han fortsatte verksamheten med namnet Edvin G Krohns Speceriaffär med delikatesser som specialitet. Krohn drev affären fram till omkring 1950, då affären togs över av annan ägare. Den nya ägaren drev speceriaffären vidare under namnet ”Krohns Eftr Edvin G Speceriaffär” fram till omkring 1970.

Bagarmästare Henrik Pettersson
När Th Rethwisch stängde blomsterhandeln 1930 tog Bagarmästare (äv Bagaremästare) Henrik Pettersson över lokalerna och öppnade där en brödbutik. Henrik Reinhold Pettersson föddes i Visby 1878. Han utbildade sig till bagare i Stockholm och fick sitt gesällbrev 1898. I Stockholm träffade han sin blivande hustru Anna Henrietta. De flyttade till Visby omkring 1906, där familjen först bodde vid Specksrum 5. Henrik startade bageriverksamhet 1906, då han troligen rustade upp det bageri som fanns i bryggareflygeln, Klosterbrunnsgatan 1, och som tidigare använts av bagare J E Löfgren. Henrik och Annas första dotter Hjördis föddes 1908. Sannolikt var det Henrik Pettersson som omkring 1910 startade ett kafé vid Stora Torget 9 i det gamla 1500-talshuset, nuvarande Nunnan. Kaféet kallades Mäster Henriks Källare och blev mycket populärt. Omkring 1910 flyttade familjen till S:t Hansgatan 36, till byggnaden bredvid bageriet. Möjligen öppnade han vid den tidpunkten en brödbutik med entré i valvet S:t Hansgatan 36 eller i dess närhet, eller så såldes bageriets produkter enbart i Mäster Henriks källare. När Th Rethwisch stängde blomsterhandeln 1930 tog Bagarmästare Henrik Pettersson över lokalerna och flyttade dit sin brödbutik. Entrén låg då i hörnet S:t Hansgatan- Klosterbrunnsgatan och flyttades 1938 till en nyöppnad entré centralt placerad i fasaden mot Klosterbrunnsgatan. Henrik och Anna fick ytterligare två barn, Kerstin 1918 och Inger 1927. I huset växte Henriks och Annas döttrar upp och dottern Hjördis Petterson kom att bli en mycket känd skådespelerska. Familjen Pettersson flyttade senare till S:t Drottensgatan 3. Mäster Henriks Källare stängdes under 1940-talet, år 1944 stängdes brödbutiken vid Klosterbrunnsgatan och 1947 stängde Henrik sin bageriverksamhet. Han dog året därpå och blev 70 år gammal. Henrik omnämndes vanligen som bagaremästare, men han hade många andra uppdrag i Visby.

Henrik var bland andra uppdrag ordförande i Sällskapet Jultomtarna, engagerad i det kommunala arbetet och till hörde stadsfullmäktige, var ledamot i kyrkorådet, styrelseledamot i fattigvårdsstyrelsen och nykterhetsnämnden, hade ingått i barnavårdsnämnden samt varit vice ordförande i riddartemplet S:t Hans. För offentligheten var han säkert mest uppmärksammad som en lycklig deklamatör, vars namn kan betraktas nästan som obligatoriskt på alla program inom en hel del ideella föreningar i staden. Under 1940-talet stängdes Mäster Henriks Källare, år 1945 stängdes brödbutiken vid Klosterbrunnsgatan och 1947 stängde Henrik sin bageriverksamhet. Han dog året därpå och blev 70 år gammal.

Bullar med olika fyllningar hade funnits tidigare, men 1918 tillverkades den första bullen av en bagare i Visby nu med grädde under locket. Bagaren Henrik Pettersson blev så glad över att ransoneringen av bl.a. grädde upphörde efter första världskriget slut att han vispade grädde och la grädden under locket till sina bullar. Bullarna med grädde blev så populära att han fortsatte tillverka bullar på detta sätt. Om Henrik var först med gräddsemlan går knappast att bevisa, men på fastlandet blev gräddsemlor vanliga först på 1930-talet. I ”Mathistorikst verk” utgiven 1999 av folkloristen Jan-Öjvind Swahn uppger Swahn att den moderna semlan med grädde har sitt ursprung i Visby. Även Nordiska Museet anger Visby som ursprungsort för semlan med grädde, så att mycket talar för att bagare Henrik var upphovsman av den omtyckta gräddsemlan. Även under andra världskriget var mjöl, socker och grädde ransonerat in på början av 1950-talet och ätandet av semlor ökade när ransoneringen upphörde. Fram till början på 1960-talet fick semlor endast serveras på tisdagar på caféer och konditorier. Henrik dog plötsligt 1948 och bageriet fick stängas, men semlan lever kvar.

Ursprungligen skulle man fasta 40 dagar innan påsk och på första tisdagen innan fastan åt man rejält med fet mat för att klara fastan, därav fettisdagen. När fastan försvann av religiösa skäl åt man semlor endast på tisdagar fram till påsk och dessa dagar fick namnet semmeltisdag och bullen fick namnet fettisdagsbulle. Semmeldagen inträffar sju veckor innan påsk då man började äta fettisdagsbullen. Fettisdagen inföll den 21/2 år 2023. Den moderna semlan med grädde kallas ibland också för fastlagsbulle och även fettisdagsbulle i det senare fallet efter den tidigare bullen med samma namn och nu äter vi semlor med grädde alla dagar i veckan om semlan finns på konditorihyllan.

Hjördis Pettersson
Hjördis Petterson föddes 1908 i Visby och dog 1988 i Stockholm, Engelbrekts församling. Hon blev mest känd som ”satkärringen” i Douglas Håges lustspel ”Lilla Fridolf”, som gick både i radio, på film och som serietidning. I hemmet på S:t Hansgatan fanns ett piano, som hon började spela på när hon var nio år. Hon tog pianolektioner, och trots att lärarinnan ibland slog henne på fingrarna fortsatte hon att spela. Tolv år gamma blev hon biografpianist och fick ackompanjera stumfilmerna vid Viktoriabiografen (enligt Hjördis memoarer, skall förmodligen vara Reginabiografen) på Mellangatan. Hon spelade också till Visby Amatörteatersällskapets föreställningar. Hennes föräldrar var teatertokiga, och också hon hade stort teaterintresse, och när den då kände teatermannen Emil Hillberg upptäckte hennes talang fick hon många lektioner av honom, även brevledes. Sitt första framträdande gjorde hon som tonåring på Kneippbyns scen i pjäsen ”Sanna kvinnor”. Som elev på Dramatens scenskola debuterade hon i Selma Lagerlöfs ”Dunungen” och fick fast engagemang på Folkteatern i Göteborg.

Hon gjorde 200 roller, de flesta på Dramaten i Stockholm, och medverkade i 140 filmer. Den roll hon mest uppskattade var som Madam Flod i Hemsöborna från 1955 med Arne Mattsson som regissör. I Hjördis memoarer ”Rosor och ruiner”, 1983, framgår det att pappans bageri låg på Skolgatan (?) nära domkyrkan, att somrarna tillbringades på sommarstället Brantåsa vid Axelsro och att hon fick två systrar. Mellan åren 1928 och till 1981, då hon var 68 år gammal, hann hon med åtskilliga roller inom teater, revyer, radio och TV samt filmer. Hon spelade med Gösta Ekman, Karl Gerhard och Kar de Mumma, och många flera kända skådespelare från den tiden. Hon var gift två gånger och fick en dotter med maken Fred Renström. Det hårda artistlivet satte sina spår och hon fick så småningom alkohol problem. Dottern Annika hällde ut mammas vinflaskor och mamman köpte nya. Till slut fick Annika in henne på Karolinska sjukhuset för avgiftning, och efter två månader var hon fri från problemet och drack sedan inte en droppe. På Toftagården höll hon ibland viskvällar och hon medverkade också i Ruinspelen en gång. Hon ligger begravd på Tofta kyrkogård.

En skylt eller minnesplakett saknas tyvärr på byggnaden om Hjördis Petterson.

Rethwischs hus
Byggnaden S:t Hansgatan 36 ägdes av blomsterhandlare Theodor Rethwisch under åren 1898 – 1945, de sista åren av Theodors änka. Ägandet omfattade hela det stora byggnadskomplexet som inkluderade Klosterbrunnsgatan 1A och 1 B samt S:t Katarinagatan 2. Byggnaden kom att kallas Rethwich hus efter ägaren Theodor Rethwisch.

Rethwischs blomsterhandel
Theodor Rethwisch (f 1867) hade utbildat sig till trädgårdsmästare. Omkring 1890 hade han anlagt odlingar på ett stort obebyggt område i hörnet av Österväg och Kung Magnus väg, där han också hade sin bostad. År 1898 köpte han fastigheterna S:ta Katarina 6 och S:ta Katarina 7. Han flyttade då med sin familj till S:t Hansgatan 36, kv S:ta Katarina 6. Han lät omgående öppna upp en entré i byggnadens hörn vid S:t Hansgatan- Klosterbrunnsgatan. Förut fanns entrén mitt under valvet över S:t Hansgatan. I lokalen innanför den nya entrén öppnade han en blomsteraffär, ”Th Rethwisch Blomsterhandel”. Han var verksam som trädgårdsmästare och blomsterhandlare fram till omkring 1930, då han stängde blomsteraffären. Theodor var verksam i Arbetarföreningen och var under många år ordförande för Begravningskassan. Efter att ha stängd blomsteraffären verkade han därefter som rentier (levde på sin förmögenhet) fram till sin död omkring 1942. Maria, Theodors hustru, står som ägare till fastigheterna fram till 1945, då de säljs till fam. Werkelin. Huset S:t Hansgatan 36 har alltså fått sitt namn efter trädgårdsmästaren Th Rethwisch.

Hilda Fornell Specerimagasin
Omkring år 1906 öppnade Hilda Fornell en speceriaffär som hon kallade Hilda Fornells Specerimagasin. Hon sålde bland annat också vin. Hon hade en tavla till vänster om entrédörren med reklam för viner. Här hade sedan slutet av 1800-talet funnits bageri till Hilda tog över lokalerna. Innehavaren av affären J Edv Eriksson drev den fram till omkring 1930, då den togs över av Edvin Krohn.

Bagare J. E. Löfgren
Bagare J. E. Löfgren öppnade omkring 1870 bageri vid S:t Hansgatan 36. Lokalerna låg vid nuvarande adressen S:t Katarinagatan 2 (enligt adressregister ”ingång från Katarinagränd”). Han köpte samma år fastigheten där bageriet låg. Löfgren drev bageriet fram till omkring 1885, då han troligen avled. Hans hustru blir då ägare till fastigheten och bageriet drivs av bagare C Andersson troligen fram till 1905. Fastigheten såldes 1898 till Th Rethwisch.

D.B.W:s Sparbank
Gotlands första sparbank grundades 1830 av Sällskapet De Badande Wännerna med namnet ”Sällskapet D.B.W:s Sparbank”, som från början var en Visby bank. Initiativet till banken kom från medlemmen Lars Johan Gardell. När DBW startade sparbanken låg lokalen under några år i Rådhuset. År 1836 flyttades sparbanken till S:t Hansgatan 36, till byggnaden som då kallades Bergmanska huset efter glasmästare Carl Bergman. Lokalen låg i hörnet S:t Hansgatan – Klosterbrunnsgatan. Den senare upptagna entrén i hushörnet till lokalen fanns ännu inte, vilket tyder på att ingången till banken måste varit entrén i valvhuset över S:t Hansgatan. År 1855 flyttade banken till den norra delen av byggnaden med entrén mot S:ta Katarinagatan 2. År 1866 flyttade banken till Wallérs plats 5.

Glasmästare Bergman
Glasmästare Carl Bergman född 1781 på Åland. Han var gift med Margareta Holmberg. Verkstaden för glasmästeriet låg sannolikt på gården till Sankt Hansgatan 36. Carl köpte fastigheten S:t Hansgatan 36 år 1818. I köpet ingick även valvet över S:t Hansgatan och huset på andra sidan, S:t Hansgatan 27. Han var erkänt duktig glasmästare och fick bland annat uppdra att reparera fönster i Visby Domkyrka 1820-1821. Bergman sysslade inte enbart med glasmästeri. Han köpte Wisby Tidning med tryckeri av Sahlin 1822 och tog över tryckeriet 1823. Det visade sig att Carl saknade utgivningstillstånd, vilket också de tidigare utgivarna saknat. Carl fick dock efter klagan tillstånd att ge ut tidningen. Carl Berman kom dock i konflikt med Sahlin om köpeskillingen och köpet kom att återgå. Carl Bergman var också byggnadsinspektör och spegelfabrikör. Han hade också många uppdrag, han var medlem i Hushållningssällskapet, ingick i stadens taxeringskommitté, medlem i sjumans- eller drätselkammaren med flera. Byggnaden S:t Hansgatan 36 kom att kallas Bergmanska huset efter ägare Carl Bergman. I porten under valvet till det Bergmanska huset satt tidigare den halvmåniga stenplattan med den gåtfulla och svårtydda inskriften. Stenplattan flyttades senare till porten vid S:ta Katarinagatan intill S:ta Karins kyrkoruin. Den finns beskriven under Ruiner>S:ta Karin. Carl Bergman dog 1846, varvid fastigheten såldes året därpå. Carl Bergman var far till den på den tiden kände lektor, författare och Gotlandsskildrare Carl Johan Bergman (f 1817).

Husen och gården

Fastigheten S:ta Katarina 6 omfattar två byggnader. Huvudbyggnaden (B1) ligger utmed S:t Hansgatan med adressen S:t Hansgatan 36 som huvudadress. Byggnaden B2 ligger utmed Klosterbrunnsgatan med adressen Klosterbrunnsgatan 1B och uppfördes som en Brygghusflygel till huvudbyggnaden.

B1, huvudbyggnaden
Under medeltiden låg två packhus utmed S:t Hansgatan på platsen för huvudbyggnaden. Packhusen, uppförda under 1200-talet, låg för det norra packhuset med norra gaveln mot nuvarande S:ta Katarinagatan och för det södra packhuset låg södra gaveln mot Klosterbrunnsgatan. Mellan packhusen löpte sannolikt en gränd med ett valvhus över gränden som förenade de båda byggnaderna. Det norra packhuset var också sammanbyggt åt väster med byggnaden på andra sidan S:t Hansgatan med ett valvhus över gatan. Det södra packhuset var i söder förlängt med ett valvhus som sträckte sig över Klosterbrunnsgatan.Två idag igensatta portar, ännu synliga under valvhuset, har från gatan lett in till en välvd högkällare i det norra packhuset. På samma sätt har det södra packhuset haft en port som också lett in till en välv högkällare. Båda packhusen är bevarade i källare och två plan över källarna. Under 1600-talet byggdes de båda packhusen om till bostad och förmodligen lades gränden då igen. Under 1770-talet fick byggnaden sin nuvarande form då den förlängdes åt söder och breddades åt öster. Byggnaden har källare och två medeltida våningar, men fick sannolikt vid ombyggnaden 1770 sitt nuvarande valmade branta sadeltak, belagt med lertegel, och en inredningsbar vind. Fasaden är slätputsad och i huvudsak försedd med symmetriskt placerade spröjsade tvåluftfönster. Byggnaden fick efter ombyggnaden en entré mot S:ta Katarinagatan och mot S:t Hansgatan i väster en entré placerad under gatuvalvet. Byggnaden moderniserades under 1800-talet och bottenvåningen inreddes då delvis med butiker. Omkring 1900 togs en butiksentré upp i det sydvästra hörnet, vilken satte igen 1938 då en ny entré tog upp centralt i byggnad B1:s södra fasad.

B2, brygghusflygel
Öster om de två nämnda packhusen för B1 låg troligen ytterligare två medeltida packhus parallellt med hus B1:s båda packhus. Troligtvis uppfördes brygghusflygeln redan under mitten av 1700-talet. Flygeln uppfördes sannolikt av ägaren och bryggaren Johan Mazkau utmed Klosterbrunnsgatan. Eventuellt finns medeltida murverk bevarade från packhuset i den södra delen av brygghusflygeln. Det norra packhuset revs till största delen, kvar finns dock utefter S:ta Katarinagatan norra muren av packhuset. Brygghusflygeln uppfördes i ett till ett och ett halvt med inredd vind med ett lertegeltäckt sadeltak. Huset har successivt förlängts österut. Vid början av 1900-talet var flygeln sammanlänkad med huvudbyggnaden visa en smalare byggnadskropp i väster innehållande bostads- och domestikrum. Vid den tiden låg ett bageri i mellersta delen av byggnaden med en stor skorstensmur mot söder. Byggnaden har under 1900-talet kraftigt byggts om i omgångar, och knappast något av den äldre inredningen finns kvar. Under tvätteriets tid 1945 ändrades hela interiören och den långa takkupan mot norr tillkom. År 1983 tillkom ett hisstorn i vinkel mellan byggnad B1 och B2. På den norra sidan finns en lastbrygga med lastintag som troligen tillkom för brygghusverksamheten.

Gården
Till fastigheten hör ett gårdsutrymme med infart från S:ta Katarinagata. Gården var tidigare en stor borgargård med många byggnader och med en struktur som har levt kvar in på 1900-talet. Men genom avstyckningar och ändrade tomtgränser har delar av borggårdens byggnader kommit att ingå i andra fastigheter, med följd att gårdens storlek minskat och karaktären ändrats. Gården har fått bakgårdskaraktär med in- och utlastnings- samt sopförvaringsfunktioner. Gårdsrummet är numera belagt med gatsten och avgränsas via plank och murar. Inkörsporten från S:ta Kataringatan har sido- och överstycken av huggen kalksten och försedd med dubbla portblad.

Kvarteret Sankta Katarina 6

Kvarteret Sankta Katarina
Kvarteret S:ta Katarina är centralt beläget i Visby innerstads medeltida stadskärna. Kvarteret är oregelbundet till formen och avgränsas av Stora Torget i norr, Södra Kyrkogatan i öster, Klosterbrunnsgatan i söder samt S:t Hansgatan och S:ta Katarinagatan i väster. Kvarteret har fått sitt namn efter klosterkyrkan S:ta Katarina, vars ruin är belägen i kvarterets norra del. Bebyggelsen i kvarteret dominerades från 1200-talet av Franciskanerordens klosteranläggning, där ruinerna av klosterkyrkan S:ta Katarina, en klosterlänga samt andra murrester ännu kvarstår. Fastigheterna söder om kyrkan ligger till stor del på klostrets område och är bebyggda med hus från 1600-talet till 1900-talets början. Endast i kvarterets västra och östra del fanns under medeltiden ett antal profana byggnader. I flera fall finns i dagens byggnader medeltida byggnader eller medeltida byggnadsdelar såsom grundmurar, källare och också medeltida våningsplan. Norr om kvarteret anlades Stora Torget på 1300-talet och stadens rådhus byggdes under början av 1400-talet strax norr om S:ta Katarina. Strax söder om kvarteret, där nuvarande Klosterbrunnsgatan finns, ligger ett av staden mest vattenrika områden. Redan under medeltiden var denna gata försedd med en eller flera vattenbrunnar. Under 1700- och 1800-talet hade kvarteret en blandad befolkning bestående både av borgare, handelsmän och hantverkare. I kvarterets västra del låg en större borgargård, medan den östra delen var splittrad på flera mindre fastigheter. Utöver S:ta Katarinas kyrkoruin är kvarteret idag uppdelat på fem fastigheter, vars bebyggelse rymmer en varierad verksamhet. Här finns restauranger, utställningslokal/museum, flera butiker samt bostäder.

Fastigheten S:ta Katarina 6
Fastigheten kv S:ta Katarina 6 ligger i kvarterets sydvästra del. Fastigheten motsvaras ungefär, enligt tidigare roteindelning, av S:t Hansroten II:16. Två medeltida stenhus kvarstår på fastigheten utmed S:t Hansgatan och utmed S:ta Katarinagatan finns den norra muren efter ännu ett stenhus kvar. Ytterligare murverk efter åtminstone två stenhus har påvisats under mark.

Enligt 1697 års karta var tomtnummer 160 bebyggd med ett hus av sten, vilket troligen motsvarar dagens huvudbyggnad B1. Ägaren till tomt 160, kanngjutare Michael Tellskog Anthoni, använde ett kapell som lada, kapellet som troligen tillhörde klosteranläggningen. För tomt nr 157, som låg i södra delen av fastigheten, var byggnaden sammanbyggd med ett valv som sträckte sig över Klosterbrunnsgatan. Fastigheten S:ta Katarina 6 ingick tillsammans med nr 4 och 7 i en stor borgargård, som fanns kvar fram till 1870-talet. Vid 1785 års husklassifikation fanns det på denna stora fastighet ett stenhus i två våningsplan, ett kök av trä, ett brygghus av sten och trä, en bagarstuga av trä och en lada och stall av sten. Fastigheten fick sin nuvarande tomtbegränsning vid mitten av 1900-talet, då S:ta Katarina 7 avstyckades. Borgargårdens struktur har levt kvar in på 1900-talet, men genom avstyckningar har flera av gårdens byggnader hamnat inom andra tomter.