Sankt Hansgatan 37

Byggnaden vid S:t Hansgatan 37 tillhör fastigheten kv Källaren 1. Byggnaden ligger i hörnet av Lybska gränd och S:t Hansgatan. Den uppfördes sannolikt före 1785 som ett bostadshus med en stomme i skiftesverk som senare reveterats. Sannolikt vilar byggnaden på medeltida murrester.

S:t Hansgatan 37 hade tidigare adressen S:t Hansgatan 43.

Nuvarande verksamhet

Bostad
Byggnaden inrymmer idag en lägenhet med hyresrätt. Lägenheten är 98 m2 stor med 6 Rok.

Tidigare verksamheter

Alla personer utom Wilhelmina Cederlund ägde fastigheten där de hade sina verksamheter.

Hattsömmeska och modist Cederlund
Hattsömmerskan Wilhelmina Cederlund startade sin verksamhet omkring 1890 ”Öster om staden”. Omkring år 1900 flyttade hon verksamheten till S:t Hansgatan 43 (nuvarande nr 37). Hon står omnämnd som Fröken och bodde sannolikt sedan 1900 i huset där hon hade verksamheten. I stället för hattsömmeska kallade hon senare verksamheten för modist. Hon arbetade som modist fram till omkring 1920, men bodde kvar på S:t Hansgatan minst ytterligare fem år.

Handlanden Christiansson
Handlanden Julius Christiansson ägde fastigheten S:t Hansroten I:13 (nuvarande Källaren 1) omkring 1875 – 1890, där byggnaden B1 ligger. Julis bedrev Agentur-, Kommissions-, Speditions- och Inkassoaffärer. Han hade grossistlager av garn, vävnader, snus, socker, ”sirup”, tobak, snus, cigarrer, såpa och kläder. Man kan förmoda att den stora gården på tomten användes som lager. Han hade också affär strax intill vid Stora Torggränd 2.

Husen och gården

På fastigheten Källaren 1 finns en byggnad, bostadshuset (B1).

B1, bostadshus
Byggnaden ligger med långsidan utefter Lybska gränd och östra gaveln mot S:t Hansgatan. Huset uppfördes före 1785, det omnämns i 1785 års husklassifikation, med en stomme i skiftesverk som delvis omnämns som trähus 1785. Husets mycket tjocka stengrundsmurar tyder sannolikt på att huset vilar på murrester från medeltida hus. Fasaden är reveterad. Ett sadeltak belagt med tegel täcker huset. Vid gaveln mot S:t Hansgatan finns en liten farstu i vinkel mot huset som troligen är uppförd strax före 1883, då huset på en karta från det årtalet har dagens utsträckning. Husets västra del har en typisk karaktär av enkelstuga med en tidig 1700-talsdörr, smalt kök och stuckade taklister i rummet. Huset präglas både exteriört och interiört av den moderniseringen som genomfördes på tidigt 1960-tal. Bland annat sticker en tidtypisk trappa från 1963 i kökstamburen ut mot äldre atmosfär i byggnaden. Under början av 2020-talet stod huset övergivet, men renoverades därefter varsamt till nuvarande utseende.

Gården
Fastigheten kv Källaren 1 rymmer en stor gård innesluten av byggnader och mot Lybska gränd och Mellangatan av höga murar. Gården gav stort utrymme åt de verksamheter som bedrevs här under 1700-talet och 1800-talet. Byggnaden på tomten i öst ligger på högsta punkten och gården sluttar åt väst ner mot Mellangatan. Gårdens karaktär är trädgård med frodig växtlighet i väst och med en hög pyramidek i sydväst.

Kvarteret Källaren 1

Kvarteret Källaren
Kvarteret Källaren är centralt placerat i innerstaden och är beläget med S.t Hansgatan i öster, Mellangatan i väster, Lybska gränd i norr och Rewalsgränd i söder. S:t Hansgatan och Mellangatan var under medeltiden två betydelsefulla gator i stadens centrum. De två gränderna i norr och söder har även de sannolikt en medeltida sträckning. På en karta från mitten av 1600-talet framgår det att en öst-västlig gränd delade kvarteret i två delar. Gränden lades troligen igen under slutet av 1700-talet. Vid mitten av 1800-talet hade gränden övergått till att bli en egen tomt och på kartan från 1883 har gränden blivit en del av tomt nr 13 i S:t Hansrotens kvarter I. Tomtindelningen har sedan slutet av 1600-talet sett ut ungefär som idag. På kartan från 1883 är tomtindelningen precis densamma som idag.

Medeltida murverk finns i kvarteret Källaren 2, troligen som tre sammanbyggda stenhus i flera våningar samt i Källaren 3 som medeltida murverk från två sammanbyggda stenhus som källarvåning. Vid 1785 års husklassifikation noteras åtminstone två trähus, ett stenhus samt komplementsbyggnader såsom smedja, två stall och uthus. Det omnämnda stenhuset är troligen det i Källaren 2 och ett av trähusen är troligen det i Källaren 3. Stor del av 1785:års redovisade bebyggelse finns bevarad idag, de båda trähusen, stenhuset, samt ett stall byggt i trä, om än i ombyggd form. Vid 1883 hade kvarteret liknande bebyggelseutbredning som idag. I början av 1900-talet revs en del uthusbebyggelse i Källaren 2 och kring 1910 uppfördes nya hus och de äldre byggdes till. Sedan dess har inte några större förändringar skett i kvarteret.
Butiksverksamhet har förekommit i bottenvåningarna för S:t Hansgatan och Mellangatan i stor omfattning under 1900-talet. Under slutet av 1900-talet har det även funnits restaurang- och bar-verksamhet. Under 2000-talet har butiksverksamheten kraftigt minskat.

Fastigheten Källaren 1
Fastigheten kv Källaren 1 utgör kvarterets norra del, som gränsar i norr till Lybska gränd och i söder mot Källaren 2. Källaren 1 och 2 skiljdes under medeltiden från Källaren 3 i söder av en gränd, och utgjorde således ett eget kvarter. Gränden lades igen troligen under mitten av 1700-talet, först som en egen tomt och under 1800-talet som tillhörande S:t Hansroten I:13. Källaren 1 motsvaras av tidigare tomtbeteckning S:t Hansroten I:14. Området låg centralt i staden under medeltiden och var då fullt ut bebyggt, Tomten Källaren 1 har ett hus (B1) med källare som troligen vilar på medeltida murrester. Under 1600-talet var här endast kålgårdsrum tillhörande ett hus vid biskopsgården, men i slutet av 1700-talet var tomtmarken bebyggd med såväl trähus som stall. Sannolikt ingår detta trähus i det bostadshus som finns på fastigheten idag. Fastighetens utbredning går troligen tillbaka till 1700-talet, men det är först vid mitten av 1800-talet som det i kartmaterialet finns bekräftat. På kartan från 1883 hade fastigheten och bostadshuset samma omfattning som idag. Då fanns dessutom längs södra tomtgränsen ett uthus, möjligen det omnämnd stallet, vilket revs någon gång efter 1912.