Sankt Hansgatan 38A-38B
—-Nuvarande företag (2025)—-
Ateljé Ö
—-Tidigare företag———
C. Jensen Verkstad & Butik,
Delia’s,
Linser och Bågar i Visby AB,
Werkelins Skrädderiaffär,
Gasverket.
Byggnaden S:t Hansgatan 38A-38B tillhör fastigheten kv Rådmannen 3 och ligger utmed S:t Hansgatan alldeles norr om S:ta Katarinagatan. Byggnaden uppfördes av kalksten troligen år 1825 som ett brygghus på platsen, där det sannolikt funnits ett medeltida valvhus ”över gatan”. Med gatan avsågs troligen en gränd som låg i norra delen av nuvarande byggnad. Grunderna efter valvhuset har hittats i husets norra och östra väggar med en tjocklek upp till två meter. På grund av markens nivåskillnader har huset två våningar åt väster och en våning inåt gården i öster. Brygghuset byggdes om till bostadshus under slutet av 1800-talet. I bottenvåningen har sedan början av 1900-talet inrymts affärer och kontor, medan det i övervåningarna har varit bostäder. Byggnaden inrymmer två affärslägen.
Historiskt har de här verksamma företagen huvudsakligen använt adressen S:t Hansgatan 38, oberoende i vilken del av byggnaden S:t Hansgatan 38 eller S:ta Katarinagatan 1 de haft sina lokaler. I nutid är också adresserna förvirrande. Varje gatuentré i byggnaden 38 har nu en egen adress S:t Hansgatan 38A, 38B, 38C och 38D. I stort sett alla berörda företag använder enbart adressen S:t Hansgatan 38B, oberoende om i vilken del av 38A-38D eller S:ta Katarinagatan 1 de har sina lokaler eller besöksadresser. Det finns inte heller några boende som använder adresserna 38A, 38C eller 38D.
Innehållsförteckning
Nuvarande företag
Gatuplan
I gatuplanet med adressen S:t Hansgatan 38B finns Ateljé Ö.
Ateljé Ö
Arkitektföretaget Ateljé Ö startades 2019 av arkitekterna Mats Håkansson och Joel Phersson, efter det att Skälsö arkitekter lades ner samma år, där de tidigare jobbat. Skälsö arkitekter bildades 2010 av Joachim Kuylenstierna med syftet att hjälpa till med exploateringen av området Bungenäs som Joachim förvärvat. Förutom Joachim ingick bland andra arkitekterna Erik Gardell, Lisa Ekström, Mats Håkansson, Axel Wolgers och Joel Phersson i Skälsö arkitekter som hade sitt kontor i byggnaden som tidigare var DBV:s sparbank, Södra Kyrkogatan 3. Arkitektgruppen lyckades väl med projekteringen och utvecklingen av Bungenäs, så väl att de fick ta emot både Villapriset och Ung svensk arkitektur 2017 på Arkitekturgalan. Trots framgångarna för det unga arkitektföretaget upplöste Joachim Kuylenstierna Skälsö arkitekter under januari 2019. Projekteringen av Bungenäs var då slutförd. Alla arkitekter från företaget har fortsatt att arbeta med arkitektur men i nya konstellationer.
Ateljé Ö startades alltså 2019 av Mats och Joel och som tredje medlem har Emelie Ahlqvist tillkommit. Arkitekterna har erfarenhet från både dansk och schweizisk arkitektutbildning, i länder där arkitektens roll är mycket starkare än i Sverige. Den rollen har Ateljé Ö tagit med sig till sina gotländska uppdrag och ofta har Ateljé Ö en ledande roll i sina byggprojekt. Arkitektgruppen har under de första åren arbetat huvudsakligen med villor och sommarstugor på Gotland.


Det unga företaget med Mats Wahlström Walter (tidigare Håkansson) och Joel Winsnes (tidigare Phersson) och Emelie Ahlqvist uppmärksammades speciellt år 2021, när de tilldelades Ung arkitektur pris ”för en egensinnig ensemble av genomarbetade småhus, perfekt samstämda med sin gotländska omgivning”. För Mats och Joel var det alltså andra gången de fick kliva upp på prispallen.
Under dec 2023 blev det klart att Ateljé Ö vunnit en arkitekttävling i stor konkurrens med närmare 200 deltagare i det första steget och med 5 utvalda deltagare i det andra steget. Uppdraget som man vunnit omfattar utformning av en kyrka i det blivande bostadskvarteret Charlottenlund i östra Trondheim. Förutom kyrkan ingick i uppgiften också att forma angränsande församlingslokaler och den omgivande kyrkoträdgården. Tävlingens underrubrik var ”den gröna katedralen”, där alltså att påvisa hållbarhet var en viktig del i tävlingen.
”Ingen liten ’villa’ att projektera för det lilla gotländska företaget”.
Antalet anställda i Ateljé Ö ökade med en arkitekt år 2024 och idag (2025) omfattar företaget följande fem personer, Joel Winsnes, Mats Wahlström Walter, Sara Patriksson, Kalle Söderman och John Ridderstolpe.
Övervåning och vindsvåning
Övervåning och vindsvåning inrymmer lägenheter.
Tidigare företag
| Företag | Ungefärlig tidsperiod | Ägare/butikschef | Anmärkning |
| C. Jensen Verkstad & Butik | 2002 – 2020 | Camilla Jensen | |
| Delia’s hälsokost | 2002 – 2020 | Ann-Kersti Bäckman | Till Kronstallsgränd 1 |
| Linser oh Bågar i Visby | 2000 – 2011 | Harrieth Engberg | |
| Werkelins Skrädderiaffär | 1940 – 1950 | Gunnar Werkelin | Från Fårösund Till S:t Hansgatan 36 |
| Visby Gasverk | 1916 – 1954 |


C. Jensen Verkstad & Butik
Camilla Jensen flyttade från Stockholm till Visby och startade år 2002 C. Jensen Verkstad & Butik för tillverkning och försäljning av keramik i lokaler vid S:t Hansgatan 38A/S:ta Katarinagatan 1. Företaget använde adressen S:t Hansgatan 38. I keramikverkstaden tillverkades främst hushållsföremål allt från muggar och skålar till citronpressar och mortlar, men även en del experimentella föremål i keramik finns med i utbudet i affären. Föremålen skapas av Camilla och huvudsakligen i stengods och porslinslera. Keramikverksamheten fick senare namnet C. Jensen Keramik. Omkring 2015 utökades verksamheten med handvävda textilier i naturliga material från Indien, såsom Mulmul, Kalacotton, råsilke, hampa, ull, lin. Kollektionerna av kläder och textilier är småskaliga och tidlösa med hög kvalitét snarare än kvantitet. Verksamheten med textilier och kläder säljs under LABVisby som varumärke. Företaget drivs av Camilla Jensen och Stefan Westerlund.


Efter 18 år i Visby flyttades hela verksamheten till Lilla Burge, Hablingbo, dit ägarna också flyttade. Gårdens lada bygges om till försäljningslokal och verkstad.
Delia’s
Delia’s var en populär hälsokost- delikatessbutik på Sankt Hansgatan 38 känd för sina ekologiska produkter, glutenfria varor, hälsosamma snacks och kryddor. Verksamheten drevs av Ann-Kersti Bäckman. Delia’s delade lokal med C. Jensen och startade sin verksamhet troligen ungefär samma tidpunkt som C Jensen år 2002. När C. Jensen 2020 flyttade till Hablingbo flyttade Delia’s till Kronstallsgränd 1.
Linser och Bågar i Visby
Linser och bågar sålde kontaktlinser och glasögon och öppnade år 2000 affären vid S:t Hansgatan 38 år. Linser och bågar drevs av Harrieth Engberg. Harrieth bodde I Stockholm, var utbildad optiker, men hade länge drömt om att flytta till Gotland och 1995 förverkligade hon drömmen. Hennes mamma kom från Gotland. Hon startade Linser och Bågar vid S:t Hansgatan, där hon använde adressen S:t Hansgatan 38.

År 2007 tilldelades Harrieth årets Guldros av Visby Innestadsförening. ” Harrieth Engberg har i det så mörka hörnet på S:t Hansgatan trätt fram som ett föredöme i konsten att med till synes enkla grepp i skylten göra sin verksamhet till något mer än sig självt – ett begrepp. Hon har gjort ett inspirerande lyft av gatubilden”. Det gamla huset, där Harrieth hade sitt företag, hade inspirerat henne till att skapa en mycket speciell glasögonbåge i medeltida stil. Hon kallar bågen för S:t Hansbrillan. Bågen har använts i filmen om Arn. Enligt Harrieth kommer det gamla ordet brillor från halvädelstenen beryll, som användes för att se med långt före glasögonens tid. Gamla tiders optiska linser gjordes av beryll. Vid sidan om att sköta sitt företag har Harrieth hunnit med att vara mentor för andra nyföretagare ett helt ideellt arbete. År 2008 fick Harrieth Engberg ta emot priset Årets Mentor från organisationen Almi Företagspartner. Det var första gången priset delades ut och den högtidliga ceremonin skedde på Stockholmsmässan. Harrieth har också hunnit med att skriva en bok som examensarbete i arbetsmedicin för leg. optiker, ”Ljusmiljön för bibliotekspersonal vid Almedalsbiblioteket i Visby”. Affären Linser och Bågar stängdes förmodligen 2011.

Werkelins Skrädderiaffär
Gunnar Wilhelm Edvin Werkelin kom från Fårösund och började sin bana som skräddare. År 1940 uppförde han en stor modern fastighet i Fårösund och inredde den till herrekipering och skrädderi. Samma år öppnade han ett skrädderi i Visby vid S:t Hansgatan 38 och han startade också där en militärekiperingsaffär. År 1942 öppnade Werkelin en tvätt- och pressanläggning vid S:t Hansgatan 36, dit han samtidig flyttade ekiperingsaffären. Skrädderiet fanns kvar vid S:t Hansgatan 38 till omkring 1950. Läs mer om Gunnar Werkelins verksamhet under S:t Hansgatan 36.

Visby Gasverk
Visby Gasverk låg vi korsningen Stenkumlaväg – Söderväg och var i drift 1916 – 1954. Gasverket tillverkade gas genom torrdestillation av stenkol. Som restprodukt fick man bland annat koks. En hel del giftigt avfall från gasverket användes som utfyllnad när området bebyggdes kring Backgatan norr om Nordergravar. Gasverket hade kontor och utställningslokal i hörnhuset S:t Hansgatan 38 – S:ta Katarinagatan, troligen under samma tidsperiod som gasverket fanns vid Stenkumlaväg.
Husen och gården

På fastigheten Rådmannen 3 finns det fem byggnader, huvudbyggnaden B1 mot Stora Torget 1A, vinkelhuset B2 mot S:ta Katarinagatan, tidigare brygghuset B3 och tidigare stallhuset B4 mot S:t Hansgatan 38 samt gårdshuset B5. Här beskrivs endast byggnaden B3. Information om övriga finns under respektive gatuadress.
B3, bostadshus, tidigare brygghus
Byggnaden uppfördes omkring 1825, troligen som ett brygghus, med en stomme av kalksten i två våningar och oinredd vind. Grunderna efter ett medeltida valvhus har konstaterats i huset östra och norra väggar, vilka har tjocklekar på upp till två meter. Valvhuset överdäckade sannolikt en medeltida gränd i norra delen av byggnaden. Gränden sträckte sig sannolikt från S:t Hansgatan till nuvarande gårdsinfart från S:ta Katarinagatan/Stora Torget. På grund av nivåskillnaden i marken har huset två våningar åt väster och en åt gården i öster. Taket är ett lertegeltäckt sadeltak. Huset har en spritputsad fasad med en löpande under takfoten kraftigt utskjutande profilerad gesims. Huset byggdes om till bostadshus med sin nuvarande gestaltning vid 1800-talets slut. Huvudentrén är förlagd i den norra delen ut mot S:t Hansgatan och försedd med en pardörr. I bottenplan finns enluftsfönster, medan fönstren i övrigt utgörs av spröjsade tvåluftsfönster. Interiört finns bland annat ett trapphus med bevarade dörrar från ombyggnaden under slutet av 1800-talet. År 1951 genomfördes en del ombyggnader. En mindre farstu uppfördes då mot gården och vinden inreddes till en lägenhet med 2 rum och kök samt altan. Troligen tillkom samtidigt tre takkupor i åt väster och fyra åt öster.
Gården
Fastigheten har ett litet gårdsrum som begränsas av fastighetens byggnader. Gården nås genom en portöppning som finns i norra delen av byggnad B2. Där portöppningen ligger fanns troligen den gränd som omnämns ovan.
Kvarteret Rådmannen 3
Kvarteret Rådmannen
Kvarteret Rådmannen är ett kilformat och centralt placerat kvarter intill Stora Torgets västra sida. Kvarteret gränsar till S:t Hansgatan i väster, Lilla Torggränd i norr samt S:ta Katarinagatan i söder och öster. Under medeltiden genomskar tre gränder kvarteret i öst-västlig riktning. Kvarteret bebyggdes sannolikt under tidigt 1300-tal, då kyrkan S:ta Katarina var uppförd och då torget sannolikt anlades, och har sedan dess haft en relativt tät bebyggelse. En av de tre gränderna var igenlagda enligt kartmaterial från 1600-talet och kvarteret var vid denna tid uppdelat i tre mindre kvarter, som avskiljdes av de två kvarvarande gränderna. Under 1600- och 1700-talet dominerade hantverkare bland fastighetsägarna. De två gränder som fanns kvar omlades vid 1800-talets mitt till tomtmark och kvarteret fick då sin nuvarande begränsning och fastighetsutformning. Hantverkarna fick under 1800-talet en allt sämre ekonomisk ställning, vilket resulterade i att deras gårdar köptes upp av bättre bemedlade i samhället. Kvarterets hantverkare kom istället att hyra de lokaler de tidigare ägt. Idag finns två medeltida stenbyggnader bevarade inom kvarteret samt rester efter flera medeltida murverk. Huvudparten av de nu stående byggnaderna präglas av arkitekturen under 1800-talet, då hela kvarteret genomgick stora förändringar. I den södra delen av kvarteret byggdes flera ekonomibyggnader om till bostäder vid den här tiden. Enligt ett förordnande 1871 förlades handel till Stora Torgets västra sida, vilket medförde att olika butiker etablerades i byggnadernas bottenplan. Butiksverksamheten har skiftat över tid, men finns ännu kvar med viss uppblandning av kontor och annan verksamhet på Rådmannen 3. På både Rådmannen 1 och 2 bedrivs sedan 1970-talet en gemensam restaurang- och krogverksamhet, som numera starkt sätter sin prägel på den västra delen av Stora Torget.
Fastigheten Rådmannen 3
Fastigheten Rådmannen 3 ligger i kvarterets södra del och gränsar till S:t Hansgatan i väster och S:ta Katarinagatan i söder och öster. Rådmannen 3 motsvarar tidigare tomterna S:t Hansroten II:14-15. Murverksrester finns efter två medeltida stenbyggnader. Enligt kartan från 1697 delades nuvarande Rådmannen 3 av en gränd och bildade på så vis ett sydligt och ett nordligt kvarter, med två tomter vardera. Det södra kvarteret bestod av tomtnummer 180 och 181:a bebyggda med ett hus av sten och trä respektive ett hus med ett valv över gatan. Det är oklart vilken gata som avses, men sannolikt låg valvet över den numera igenlagda gränden. Det norra kvarteret, som i norr begränsades av en medeltida gränd, bestod av tomtnummer 181 och 182, där den första tomten var obebyggd och den andra bebyggd med ett trähus. Vid denna tid var marken för nuvarande Rådmannen 3 inte särskilt tätbebyggd. Enligt 1785 års husklassifikation däremot fanns det på motsvarande markområde två tomter, vars bebyggelse tillsammans bestod av två stenhus, två trähus och två stallbyggnader. De båda tomterna slogs samman till en under 1800-talet. År 1860 fick Rådmannen 3 sin nuvarande begränsning, detta i samband med att den norra gränden lades om till tomtmark. Vid slutet av 1800-talet var fastigheten kraftigt utnyttjad för bebyggelse, det mesta av denna tillkommen under början av 1800-talet. Bostadsbebyggelsen låg utefter S:ta Katarinagatan, medan uthusbyggnaderna låg längs S:t Hansgatan. Uthusen byggdes vid sekelskiftet 1900 om till bostadshus. Bebyggelsens bottenplan kom under 1900-talet att inrymma butiker och kontor, medan de övre våningarna förblev bostäder. Konsul och färgare C F Åkerman, som hade ägt fastigheten sedan 1861. Den övergick till hans hustru när han dog och sonen Otto ärvde den sedan. Otto Åkerman donerade fastigheten till Skeppargillet 1931. Idag finns butiker, kontor och bostäder i fastigheten.