Sankt Hansgatan 53
—-Nuvarande verksamhet (2026)—-
Bostäder
—-Tidigare verksamheter———
Bostäder
Läkarmottagning,
National kassaregister,
Handlanden Engström,
Handlanden Segerdahl,
Handlanden Dahlman,
Handlanden Westphal.
Huvudbyggnaden vid S:t Hansgatan 53 ligger nära korsningen S:t Hansgatan och S:t Drottensgatan. Byggnaden tillhör fastigheten kv Briggen 3. Huset är ett stort bostadshus i två våningar byggt 1879.
S:t Hansgatan 53 hade tidigare adressen S:t Hansgatan 57.
Innehållsförteckning
Nuvarande verksamhet
Huvudbyggnaden inrymmer bostadslägenheter. Fastigheten Briggen 3 ägs av Bostadsrättsföreningen BRF Albus. Föreningen bildades 2014 och omfattar 5 lägenheter.
Tidigare verksamhet
| Företag/verksamhet | Ungefärlig tidsperiod | Ägare/butikschef | Anmärkning |
| Läkarmottagning | 1995 – 2005 | Charlotte Bysell, läkare | |
| National kassaregiser | 1960 – 1970 | Johan Sande | |
| Handlanden Engström | mitten 1800-talet | Suno Engström | |
| Handlanden Segerdahl | början 1800-talet | Timotheus Segerdahl | Även Adelsgatan 16 |
| Handlanden Dahlbom | slutet av 1700-talet | Johan C Dahlman | |
| Handlanden Westphal | mitten 1700-talet | Jöns Westphal |
Byggnaden har huvudsakligen används för bostadsändamål.
Under slutet av 1900-talet ägdes fastigheten av Doktor Charlotte Bysell. Hon hade då en läkarmottagning i byggnaden.
Under 1960 talet fanns det i byggnaden ett försäljningskontor som sålde National kassaregister.
Fyra personer som var handlanden ägde fastigheten under 1700- 1800-talet enligt ägarlängden. Handlande Suno Engström ägde fastigheten under mitten av 1800-talet, Timotheus Segerdahl under början av 1800-talet, Johan C Dahlman under slutet av 1700 och Jöns Westphal under mitten av 1700-talet. De hade förmodligen någon typ av försäljning av varor i den byggnaden som då fanns på fastigheten.
Timotheus Segerdahl
Handelsmannen Timotheus Segerdahl (1754-1832, född i Eksta) ägde under början av 1800-talet och fram till 1818 fastigheten vid S:t Hansgatan 53. Han ägde också fastigheten vid Adelsgatan 16 under åren 1814 – 1829. Vilken typ av varor som Timotheus inledningsvis köpte och sålde är obekant, men han kom senare att driva snus- och tobakstillverkning. Affärerna gick uppenbarligen bra för 1818 skänkte han pengar till inköp av en tomt på Kyrkberget, så att sällskapet DBW där kunde bygga ett nytt skolhus och flytta dit sin Fri- och fattigskola. Olof Dahlman (1750-1801, troligen född i Vall) var i unga år sjöman. Dahlman och Segerdahl erhöll den 1 maj 1800 tillstånd att driva snus- och kardustillverkning i Visby. Möjligen skedde tillverkningen här på fastigheten S:t Hansgatan 53 som Segerdahl ägde. Olof Dahlman dog redan året därpå 1801 och den 30 mars samma år gick Segerdahls snustillverkning samman med Visby tobaksspinneri, som fanns på Strandgatan 20 i Clematishuset. Spinneriet drevs då av G.M & J.N Donner, Dubbe & Comp och J.N Münderman. Vid samgåendet flyttades snustillverkningen till Clematishuset och de båda verksamheterna blev Visby tobaksfabrik. Timotheus Segerdahl kom att handla med tobak och snus fram till 1827.
Husen och gården

Fastigheten Briggen 3 omfattar huvudbyggnaden (B1) som är ett flerfamiljshus uppfört 1879 samt en garagebyggnad (B2) uppförd omkring 1900.
B1, huvudbyggnaden
Huvudbyggnaden uppfördes 1879 i trä på kalkstenssockel som ett stort bostadshus i två våningar med källare och inredningsbar vind. Där byggnaden uppfördes fanns sannolikt tidigare ett boningshus i sten, som kan ha varit medeltida, men som under 1600-talet stod öde eller förfallet. En synlig medeltida del finns i en nisch i huset sydöstra källaryttervägg. Taket på huvudbyggnaden är ett sadeltak täckt av tegel. Fasaden är reveterad med en slät puts. Huset ligger utmed S:t Hansgatan. Byggnaden har tydliga drag av senempire, med inslag av en något åtstramad nyklassicistisk stil. Huset har starkt profilerade gesimser, såväl våningsavskiljande som omvikta gavelgesimser och vid takfoten. Sedan huset byggdes har exteriören inte genomgått några större förändringar i form av ombyggnader. Fönstergestaltningen har dock förändrats genom att omfattningarna har tagits bort och de ursprungliga fönstren har ersatts med moderna insticksfönster. Huset har från när det uppfördes behållit sitt utseende. Omkring sekelskiftet 2000 fanns en läkarmottagning i byggnaden, som idag inrymmer fem lägenheter i de två våningsplanen och inredd vindsvåning.



B2, garagebyggnad
Ett uthus uppfördes i hörnet S:t Hansgatan – Valvgränd sannolikt 1879 i samband med att huvudbyggnaden byggdes eller strax därefter. Där uthuset uppfördes revs ett äldre trähus omkring 1870. Uthuset försågs med fasad av träpanel och plåttäckt plant tak. På 1980-talet inreddes uthusets östra del till garage. Husets östra fasad är samtidigt plank mot S:t Hansgatan.
Gården
Fastigheten avgränsas i öster mot S:t Hansgatan av ett 2,5 meter högt träplank med mönstersågad dekorationsbräda överst. I planket finns garage- och entréportar. Den obebyggda delen av kvarteret delas av Briggens samtliga fyra fastigheter som gemensam gård (S:6).
P. A. Säves teckningar över kv Briggen.

Nuvarande kvarteret Briggen hade ännu på 1860-talet betydande rester av medeltida byggnader ovan mark. P. A. Säve intresserade sig för kvarteret och lämnade efter sig en detaljerad beskrivning över kvarteret och dess hus vid den tiden och speciellt intresserade han sig för det medeltida trappgavelhuset. Han upprättade en plan över det triangelformade kvarteret som omges av S:t Hansgatan, Specksrum och Valvgränd. På planen finns trappgavelhuset placering markerat ganska mitt i kvarteret, senare ombyggt till ett tornliknande hus, samt redovisar han vilka byggnader som fanns på 1860-talet i kvarteret. Enligt skissen av Säve ligger längs S:t Hansgatan ”änkefru Engströms hus”, längs Valvgränd ligger ”Suno Engströms hus, mot Specksrum ”Boden” och flera ”små hus” och mot S:t Hansgatan i norr finns ett ”stall”. Det finns en del motstridiga uppgifter mellan Säves redovisning och vad som finns noterat i ägarlängden för kvarteret.

Teckningen ovan av Säve visar tre olika tidsepoker:
1: Trappgavelhuset fram till 1810?
2: Tornhuset 1810? – 1867
3: Byggnader från 1867-
Trappgavelhuset
Trappgavelhuset var en medeltida byggnad som stod fram till omkring 1819 enligt Säve. Det sägs ha varit ett kloster eller ”Nunnehus”. Då trappgaveln hotade att ramla byggdes det om till ett tornhus.
Under slutet av 1700-talet ägdes hela kvarteret Briggen av handlanden Johan C Dahlman. Vid den här tidpunkten ägdes kv Atterdag 6 vid Södertorg av bryggare Johan Dahlman. Troligen är det samma person som ägde de båda fastigheter. Förmodligen var det handlanden och bryggaren Johan Dahlman som drev det i Visinvent omnämnda bränneriet i trappgavelhuset.
Tornhuset
Övre delen av trappgavelhuset ersattes av en våning i trä med draggluggar för torkning av tobak. Timotheus Segerdahl handlande som bekant med snus och tobak, så det verkar troligt att det var Timotheus som lät bygga om trappgavelhuset till tornhus. Han startade verksamheten redan omkring 1800 tillsamman med Olof Dahlman. Segerdahl ägde fastigheten sedan början av 1800-talet som han köpt av Dahlman. Fastigheten såldes 1818 till Suno Engström som var handlande enligt ägarlängden. Eftersom Timotheus sålde fastigheten 1818 är det mera troligt att ombyggnaden till tornhus för tobakstorkning skedde långt tidigare än omkring 1819 som angivits av Säve. Timotheus fortsatte dock att handla med snus och tobak genom Visby tobaksfabrik fram till 1827.
Säve beskriver trappgavelhuset/tornet så här, texten tolkad med hjälp av AI.
Tornet(alt. det gamla Trappgafvel-Huset). Nr 1, 2 .
Bottenvåningarnas murar äro 1½ alnar tjocka, vågiga korsvalf efter sig i öster & vester, följt av ett rundbågigt hvalf (el. förstärkning).
Byggnader 1867
Änkefru Engströms hus är sannolikt rivet när Säve tecknar de befintliga byggnaderna år 1867. Säve står sannolikt och tittar mot sydväst nät han tecknar byggnaderna på kvarteret år 1867. Det låga huset längst till vänster i teckningen är sannolikt skiftesverkshuset som ligger längs Valvgränd angivet som Suno Engströms hus. Näst nästa hus är det som Säve betecknat som ”Boden” och ligger utefter Specksrum. Det högsta huset mitt i teckningen, och som ligger en bit in på tomten från gatan, är det av Engströms änka ombyggda Tornhuset, som nu fått ett sadeltak. Ombyggnaden utfördes troligen mellan åren 1827 och 1867. Till höger om det ombyggda Tornhuset skymtar flera ”små hus”. Det medeltida huset revs tyvärr bort av Suno Engström änka, år1867 enligt Visinvent (samma år som Säve gjorde teckningen?), medan Waldemar Falck anger 1870-tal som rivningsår.
Texten i övre kanten av bilden lyder:
53 Trappgavel-hus.
Sydost om Specksrum i Visby, hus tillhörigt Handl Capt Suno Engströms Enkas arfvingar (före detta ägdes det och hela gården av Handl Timotheus Segerdahl, som köpte det efter Handl Dalman ).
Kvarteret Briggen 3
Kvarteret Briggen
Det triangelformade kvarteret Briggen ligger i norra utkanten av den medeltida stadskärnan. Kvarteret avgränsas av S:t Hansgatan i öster, Specksrum i nordväst och Valvgränd i söder. Briggen har i stor utsträckning medeltida ursprung. På samtliga fyra fastigheter i kvarteret har medeltida murverk påträffats. Fram till 1867 låg det ett medeltida stenhus i mitten av kvarteret. Byggnaden fungerade som bränneri och var byggt i minst tre våningar, av vilket markplanet bestod av två kryssvalv. Ett medeltida valvhus i kvarterets sydöstra hörn binder samman Briggen med intilliggande kvarter Trossen. Delar av nuvarande Briggen tillhörde fram till början av 1800-talets första hälft kv Trossen. Därefter kom Valvgränd att utgöra kvartersgräns mellan Trossen och Briggen. På 1600-talets slut var Briggen uppdelat i tre tomter, nummer 128-130, bebyggda med sten- och trähus, stall och ladugård. Under andra hälften av 1700-talet och fram till 1932 var antalet tomter fem, S:t Hansroten I:22-26, men enligt de då aktuella kartorna utan markerade fastighetsgränser. Rotebeteckningarna försvann 1932 och tomterna kom då att heta Briggen 1. Den senaste förändringen var 1980 då kvarteret från att ha varit en fastighet delades upp och kom att bestå av fyra, Briggen 2-5. Den obebyggda marken, som är mitten och nordvästra delen av kvarteret, är för fastigheterna Briggen 2, 3, 4 och 5 gemensam genom samfällighet. Kvarterets fastigheter har mycket gemensamt, dels på grund av att en ägare vid flera tidpunkter har ägt hela kvarteret och dels på grund av byggnadernas historia på flera ställen är gemensam då tomtgränserna genom åren har förändrats.
Fastigheten Briggen 3
Fastigheten Briggen 3 ligger i sydöstra delen av kvarteret och gränsar därmed till S:t Hansgatan i öster. På 1600-talet bestod dagens fastighet av delar av två tomter, enligt 1697 års karta nummer 128 och 129. Tomt nummer 128 utgjorde fastighetens södra del och sträckte sig över valvet och in en bit på kvarteret Trossen. Tomt nummer 129 täckte i stort sett hela kvarteret förutom dagens Briggen 2 och utgjorde den norra delen av Briggen 3. Under 1700-talet ändrades tomtbeteckningarna i kvarteret och nuvarande Briggen 3 kom då att ingå i den stora enhet som täckte hela nuvarande kvarter och benämndes S:t Hansroten I:22-26. Efter fastighetsregleringen 1932 fick den stora tomten beteckningen Briggen 1. År 1980 styckades Briggen 1 upp i Briggen, 2, 3, 4 och 5. Under medeltiden låg med största sannolikhet ett stenhus utmed S:t Hansgatan. En synlig del från det medeltida huset finns i huvudbyggnadens källare som en nisch i sydöstra ytterväggen mot S:t Hansgatan. Enligt förteckningen över byggnader från 1697 var tomt nummer 128 bebyggd med ett valvhus i sten, troligen medeltida i tre våningar. Det fanns då även trähus på fastigheten. Under 1700-talet fanns i kvarteret ett hus av sten och sex hus av trä, men husens placering i kvarteret är okänt. Enligt brandförsäkringshandlingar från 1850 stod ett boningshus av sten på den plats där byggnaden på Briggen 3 nu står. Det var två våningar högt och sammanbyggt i söder med ett mindre trähus i skiftesverksteknik. Den här uppgiften är tveksam. Enligt Säves teckning 1845 fanns det då ett stenhus i en våning. Uppgiften om ett stenhus i två våningar 1850, som i så fall skulle ha uppförts efter 1845 och rivits före 1879, då nuvarande trähus uppfördes, verkar inte troligt. Såväl sten- som trähuset var rivna 1879, vilket var det år då man uppförde det idag befintliga huset.