Sankt Hansgatan 6

Huvudbyggnaden på S:t Hansgatan 6 ligger några kvarter söder om S:t Pers kyrkoruin. Byggnaden tillhör kv Berget 18. Den uppfördes 1902 som ett tvåvånings flerbostadshus med en stomme av trä. På fastigheten finns totalt fem byggnader. På innergården finns ytterligare ett flerfamiljshus samt ett litet bostadshus och två mindre hus.

Fastigheten hade tidigare adressen S:t Hansgatan 4A.

Nuvarande verksamhet

Huvudbyggnaden (B1) mot S:t Hansgatan, flerbostadshuset på innergården (B3) samt bostadshuset (B4) inrymmer tillsammans en kontorslokal och 6 lägenheter, 3 st 2 Rok samt 1 st av vardera 3, 4 och 5 Rok. Lokalen och bostäderna hyrs ut. Fastigheten ägs av HSB som är en vilande bostadsrättsförening, BFR Berget 18.

Tidigare verksamhet

Innan nuvarande byggnad uppfördes av handlaren A Å Larsson 1902 fanns en träbyggnad sannolikt placerad mot S:t Hansgatan på platsen för nuvarande huvudbyggnad. Träbyggnaden användes för bostadsändamål men även som gästgiveri och skomakeri. Det 1902 nyuppförda bostadshuset användes huvudsakligen för bostadsändamål.

Annies Syateljé
Annie Hilding hade syateljé i byggnaden under 1940-talet. Hon bodde troligen här på S:t Hansgatan 6 sedan 1930-talet tillsamman med Lantmätare S Hilding. Fru Annie Hilding bodde kvar på fastigheten till omkring 1960.

A Å Larsson handelsagent
Diversehandlare A Å Larsson ägde från omkring 1890 till 1938 fastigheten Strandroten IV:16 med dåvarande adressen S:t Hansgatan 4A, vilket motsvarar dagens kv Berget 18, S:t Hansgatangatan 6. Han bedrev under de första åren 1890 – 1910 diversehandel i hörnet Hästgatan Mellangatan. Det oklart om han möjligen flyttade diversehandeln 1910 till fastigheten han ägde, Berget 18, men han fortsatte sannolikt med handelsverksamhet som handelsagent åtminstone fram till omkring 1930.

Gästgiveri
Gästgivare C. J. H. Sjöberg ägde fastigheten Strandroten IV:16, nuvarande Berget 18, S:t Hansgatan 6 omkring åren 1870 – 1885, då han sannolikt bedrev gästgiveri i huvudbyggnaden mot S:t Hansgatan. Han ägde också under samma tidsperiod fastigheterna Strandroten IV: 15 och 15½ med nuvarande beteckning Berget 19 och 20, S:t Hansgatan 8 och 10 och sannolikt omfattade gästgiveriet även dessa fastigheter. Strandroten IV:15 såldes till Claes Andersson, 15½ såldes till skräddare J F Ahlgren och 16 till A M Fröberg.

Husen och gården

Fastigheten kv Berget 18 omfattar fem byggnader, huvudbyggnaden (B1) som ligger utmed S:t Hansgatan, tillbyggnaden (B2) placerad vid sydvästra gränsen, flerfamiljshuset (B3) som ligger inne på gården, bostadshuset (B4) i öster samt ett lusthus (B5) vid nordöstra tomtgränsen.

B1, huvudbyggnaden
Huvudbyggnaden B1 uppfördes 1902 som ett fristående flerbostadshus med en trästomme i två våningar med källare och vindsvåning. Taket byggdes som ett plåttäckt assymetriskt tak. Huvudbyggnaden uppfördes av handlaren A. Å. Larsson, troligen på platsen för ett tidigare trähus med bräd- och tegeltak. Huvudbyggnaden har byggts om vid ett flertal tillfällen. 1914 byttes takfönster ut mot takkupor sannolikt i samband med att en del av vindsvåningen inreddes. Resterande del av vinden inreddes 1924 och taket mot gatan hade då fyra takkupor medan taket mot gården hade en mycket bred frontespis och en takkupa. Längs takfoten löper en profilerad gesism. Byggnaden har trappstegsgavlar. Fasaden är putsad och avfärgad i ljus kulör. Huvudentrén är centraltplacerad och indragen. Dörren nås via en kalkstenstrappa i flera steg. I gatufasadens norra del finns ett portlider med en inkörs- och ingångsport. I portlidret finns synliga dekorativa bjälkar med profilerade konsoler och pärlspontad panel.. I gårdsfasadens södra del finns en källarnedgång. Den västra fasaden är i huvudsak försedd med spröjsade tvåluftsfönster, medan gårdsfasaden har två- och treluftsfönster. Byggnadens fasad var ursprungligen mer utsmyckad med kupor och dekorationer i nyrenässansstil. Redan under 1900-talets början genomgick byggnaden ett flertal renoveringar, vilka kom att förändra dess ursprungliga utformning. Byggnaden har idag en mer sparsmakad arkitektur och präglas av ombyggnaderna på 1920-talet.

B2, tillbyggnad
Tillbyggnaden B2 uppfördes förmodligen ursprungligen omkring 1906 som en klosettbyggnad. År 1922 byggdes klosettbyggnad om och till och inreddes med ett trapphus i anslutning till byggnad B3 samt ett soprum. Huset har en trästomme i två våningar med ett plåttäckt pulpettak. Fasaden är utformad likt huvudbyggnaden. I fasaden in mot gården finns två dörrar. . Byggnaden har i huvudsak spröjsade tvåluftsfönster. I vinkeln mellan byggnad B2 och B3 finns en balkong med smidesräcke i det andra våningsplanet.

B3, flerbostadshus
Flerbostadshuset B3 uppfördes ursprungligen 1909 som ett stall med foderrum, torkrum, vedbod och en liten bostad för tjänstefolk. Byggnaden har en trästomme i tre våningar med ett plåttäckt pulpettak. Under början av 1920-talet genomfördes en stor ombyggnad, som innebar att byggnaden fick sin nuvarande funktion som flerbostadshus. Byggnadens fasad är enhetlig utformad likt gårdens övriga byggnader. I södra delen har flerbostadshuset ett runt trapphus i tre våningar. I husets översta våningsplan finns en dörr som leder ut till lusthusbyggnaden uppe på klinten. Från I vinkeln mellan byggnad 2 och 3, i det andra våningsplanet, finns en balkong med smidesräcke. Byggnaden har spröjsade tvåluftsfönster, men i trapphuset finns två äldre enluftsfönster.

B4, bostadshus
Bostadshuset uppfördes ursprungligen som kök och vedbod 1915 sannolikt med en trästomme i två våningar och oinredd vind och ett plåttäckt assymetriskt tak. År 1922 inreddes vinden och det var troligen då byggnaden byggdes om till bostadshus. Det norra takfallet är försett med en takkupa. Fasaden är putsad och avfärgad i en ljus kulör. Byggnaden har spröjsade tvåluftsfönster. Samtliga snickerier är brunmålade. 1924 byggdes bostadshuset samman med byggnad 3, genom en tillbyggnad i en våning. Ovanpå tillbyggnaden finns en balkong med dubbla räcken, ett i smide och ett av trä.

B5, lusthus
Lusthuset uppfördes 1929 med en trästomme i våning och ett pulpettak täckt av plåt. Fasaden är klädd med liggande panel. I den sydöstra fasaden finns synliga riändar, en panelad dörr och två enluftsfönster. Gaveln ut mot havet har två spröjsade tvåluftsfönster. Lusthuset nås via den översta våningen i byggnad B3 och har en speciella placering uppe på klinten, en oas på den i övrigt asfalterade fastigheten.

Gården
Fastighetens gårdsrum avgränsas av den omgivande bebyggelsen. Innergården är belagd med asfalt. I norr, mellan byggnad B1 och B2, löper en hög, putsad och tegelavtäckt mur. Från trapphusets översta våningsplan finns en dörr som leder upp till lusthuset och den lilla gräsbevuxna platsen uppe på klinten. Växtligheten här domineras av klängväxter och planteringar i rabatter. Gården nås från gatan via ett portlider i huvudbyggnadens norra del.

Kvarteret Berget 18

Kvarteret Berget
Kvarteret Berget utgör ett långsträckt och oregelbundet format område. Det är uppdelat i två delar med en större del nedanför den södra klintkanten samt en något mindre del ovanför. Kvarteret gränsar till Trappgränd i nordost, Kinbergsplats och Björngränd i sydost, Stenklivet i söder, Slottsbacken i väster och S:t Hansgatan i nordväst. På klintkantens branta sluttning mot nordväst, ovanför fastigheterna Berget 19-21 och 26, löper en gräsbevuxen fastighet Berget 30, vilken ägs av Gotlands Kommun. Kvarteret var till viss del bebyggd sedan medeltiden. I kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29, har gravar och murar framkommit som bland annat tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkogårdsområde. Kvarteret har varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns sannolikt ingenting kvar.
Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tjugosju tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs S:t Hansgatan. I kvarterets sydöstra del, uppe på klinten, fanns ett flertal mycket små tomter. Under 1700-talet omfattade bebyggelsen, uppe på klinten, främst trästugor med tillhörande kålgårdar, medan tomterna nedanför klinten utgjordes av mer burgna gårdar. Bebyggelsen i den nedre delen av kvarteret domineras av större 1800- och 1900-talsbyggnader placerade längs S:t Hansgatan.

Södra delen av S:t Hansgatan betraktades under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som stadens ”fina gata”. På fyra av fastigheterna kvarstår byggnader från 1700-talets mitt. De största förändringarna vad gäller bebyggelsen har skett i kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29. På fastigheterna Berget 23, 27 och 28 är bebyggelsen från 1970-1980-talet. Bostadshusen på de sistnämnda fastigheterna har utformats och anpassats till den omgivande bebyggelsen. Flera av fastigheterna nedanför klinten sluttar relativt kraftigt och har trappor som förbinder de olika nivåerna. Den sydöstra delen av kvarteret, ovanför klinten domineras av en småskalig 1700-tals bebyggelse, vilken endast delvis har utsatts för förändringar. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret präglas av byggnader, med en större volym, uppförda under 1800-talets andra hälft. Den gårdsbebyggelse som fanns under 1800-talet kvarstår på tre fastigheter, men har i övriga fall rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet. Kvarteret är i dag uppdelat i tolv fastigheter på Södra Klinten och ytterligare fjorton fastigheter som tillhör de Södra stadsdelarna. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning. Kvarterets huvudsakliga del, Berget 13-21, 23 och 26-28, är belägen nedanför klinten och ingår i de Södra stadsdelarna, medan fastigheterna uppe på klinten, Berget 1-10 och 24-25, hör till den Södra Klintens bebyggelse.

Fastigheten Berget 18
Fastigheten Berget 18 ligger i kvarterets mellersta del och gränsar till S:t Hansgatan i nordväst. Huvuddelen av fastigheten ligger nedanför klintkanten med en mindre del uppe på klinten. Tomten är terrasserad i flera nivåer och lutar från klintkanten ner mot S:t Hansgatan. Enligt 1697 års karta omfattades den nuvarande fastigheten av tomt nummer 16, som var bebyggd med ett trähus och ägdes av Jacob Oloffson. Efter det att roteindelningen infördes i början av 1700-talet benämndes tomten Strandrotens IV: 16. Vid denna tidpunkt var nuvarande Berget 19 och Berget 20 en gemensam tomt benämnd Strandroten IV:15. Vid 1785 års husklassifikation ägdes tomten IV:16 av skomakare Abraham Åberg och var bebyggd med en träbyggnad med bräd och tegeltak. På tomten fanns då även en äldre träbyggnad med brädtak. Enligt 1856 års karta var den nuvarande fastigheten uppdelad i två tomter, i söder en mindre smal tomtremsa med nummer 16½ och i norr en större tomt med nummer 16. På 1883 års karta ingår dagens fastighet Berget 18 i en större enhet tillsammans med nuvarande fastigheterna Berget 19 och 20 med dåvarande beteckningen Strandroten IV:15-16. Vid den här tiden finns, på marken för den nuvarande fastigheten Berget 18, en byggnad placerad med långsidan invid klintväggen. Sannolikt fick fastigheten återigen den ursprungliga utbredningen omkring sekelskiftet 1900.

Den nuvarande bebyggelsen omfattas av fyra hus, sammanbyggda kring en innergård, samt ett lusthus placerat uppe på klinten. Samtliga byggnader är uppförda kring sekelskiftet 1900 eller under dess första årtionden. Under senare år har byggnaderna renoverats och byggts om vid ett flertal tillfällen och de präglas idag av en stram, funktionalistisk utformning.