Södra Kyrkogatan 4A-4B

Byggnaden Södra Kyrkogatan 4A-4B ligger i kvarteret Triangeln 1 och är uppfört under 1700-talet som ett bostads- och affärshus. Huset är uppfört i kalksten på en grund som till vissa delar består av medeltida murverk. Byggnaden är Byggnads Minnesförklarad 1996. På fastigheten finns det ytterligare tre byggnader, en byggnad med adress Södra Kyrkogatan 2B och en byggnad med adress Södra Kyrkogatan 4C.

Nuvarande företag

Gatuplan 
I gatuplanet finns Café Amalia och GudaGott.

Café Amalia 
Amalia Muttoni var bara 22 år gammal när hon startade Café Amalia omkring år 2009 i Hästgatsbacken, adress Hästgan 3, ett omtyckt café som serverade både frukost och lunch. År 2014 sålde Amalia caféet. Under maj 2020 gjorde hon en återstart av Café Amalia på Södra Kyrkogatan 4B, i gamla Hedbergs Bok & Musikkafés lokaler. En traditionell frukost fanns på menyn redan i Hästbacken, men den har fått tillskott av matigare frukosträtter som omeletter, varm gröt, overnight oats och avokadomackor. Efter ett tag började gamla stammisar hitta tillbaka till den nya adressen, ett bevis på att Café Amalia är ett café som går hem hos kunderna. En av Amalias tidigare anställd vid Hästgatan, Pia-Maria, har också hittat tillbaka till Café Amalia och börjat jobba på den nya adressen.

Bostäder och kontor   
I övervåningen och vindsvåningen finns kontor och bostäder, som ingår i bostadsrättsföreningen BRF Riksbyggen Visbyhus nr 24, ägare till hela kvarteret. Se vidare under Södra Kykogatan 2B.

Tidigare företag

Gotlandsfisk 
Gotlandsfisk hade partiförsäljning i hamnen vid Korsgatan 2 och sålde över disk vid Södra Kyrkogatan 4 och S:t Hansgatan 18.

Skyltar 
För byggnaden finns angivet i samband med bygglov och liknade att skyltar satts upp, vilket ofta sker när butiken byter ägare och/eller namn.

Mejeri 
Notering finns att bryggeriet byggdes om till mejeri 1896 , vilket gällde även i byggnaden norr om Södra Kyrkogatan 4B.

Husen och gården

Här beskrivs en av de tre byggnader som finns i Triangeln 1, byggnaden med adressen Södra Kyrkogatan 4A-4B. De övriga två byggnader beskrivs under resp gatuadress, Södra Kyrkogatan 2B och Södra Kyrkogatan 4C.

B6, Södra Kyrkogatan 4A-4B
Byggnaden Södra Kyrkogatan 4A-4B uppfördes som ett affärs- och bostadshus, sannolikt under slutet av 1700-talet, med en stomme av kalksten i tre våningar samt med källare och vind. Taket utfördes som ett brant sadeltak belagt med tegel. Byggnaden innehåller medeltida murverk i källaren och i bottenvåningen. De nämnda murverken är troligen äldre än det mot norr intilliggande packhuset från 1200-talet. Troligtvis är också eldstaden i huset östra del en lämning från det medeltida gavelhuset. Det medeltida huset låg troligen placerat med gavlarna mot gatorna i öster och i väster och var högre än det intilliggande huset åt norr. Eftersom 1700-talshuset inte finns med i 1785 års husklassifikation uppfördes det troligen kort tid därefter av den ägare som köpte fastigheten 1785, sadelmakaren Mauritz Stengård. Byggnaden fick 1855 en ny ägare genom kapten och bryggare C. P. Claesson, som lät renovera byggnaden och mycket av det som då genomfördes gäller fortfarande i stort för fönster, dörrar listverk och kakelugnar. År 1893 inreddes vindsvåningen till lägenheter och en takkupa tillkom mot öster. Husets funktion som bryggeri ändrades till mejeri 1896. En port tillkom då i västra fasadens södra del och fasaden i väster fick skyltfönster. Den andra porten i västfasaden tillkom 1903. Under åren 1987-1988 renoverades byggnaden både exteriört och interiört. Byggnaden inrymmer flera lägenheter och är anpassad för affärsverksamhet i bottenvåningen. Huvudentrén till byggnaden är belägen mot Smittens Backe. Trappan som ligger i byggnadens sydöstra hörn är original och byggnadens planlösning ses till stor del som ursprunglig, bl a de paradlägenheter som finns i andra våningsplanet.

Gården
Gården omges av byggnaderna B5, B6 och B1 och en mur mot Smittens Backe. Gården är gemensam med Triangeln 2.  I muren finns två portar till den övre resp den nedre gården. Den övre och nedre gården skiljs åt med en mur och gårdarna står i förbindelse med varandra via en trappa. På gården finns ett gårdshus och en liten damm.

Kvarteret Triangeln 1

Kvarteret Triangeln
Kvarteret Triangeln utgör hela området mellan Hästgatan, Wallérs plats, Södra Kyrkogatan och Smittens backe. Det ligger i sluttning på Klintkanten och kvarteret var sannolikt fullt utbyggt under medeltiden. Flera av de byggnader som ännu finns kvar har dokumenterade medeltida murverk och tycks ha legat med gaveln mot gatan. Enligt Meyers karta från 1646 var kvarteret delat av en gränd i öst-västlig riktning, som troligen i öster fortsatte som en trappa upp på Klinten. Enligt Schilders karta 1697 var gränden markerad som tomtmark och de två kvarteren alltså sammanslagna till ett kvarter delat på tre tomter. De tre tomterna var bebyggda med trähus samt ett stenhus. Från slutet av 1700-talet hade de tre tomterna blivit två tomter. Vid mitten av 1800-talet hade tomterna i stort sätt fått samma utbredning som idag.

Fastigheten Triangeln 1
Fastigheten Triangeln 1 ligger i en sluttning nedanför klintkanten mellan södra Kyrkogatan i väster och Smittens backe i öster. Triangeln 1 motsvarar tidigare Klinteroten III:41. Under medeltiden var den nuvarande fastighetens norra del fullt bebyggd, med det stenhus, ett packhus, som ännu finns kvar idag (byggnad B7) och med ytterligare ett stenhus vars norra del finns bevarad i fastighetens 1700-talsbyggnad (byggnad B6). Enligt Schilders tomtförteckning från 1697 anges den nuvarande fastigheten utgöra två tomter. Den norra tomten (nr 9) omfattade ett stenhus (B7) med ett lite gårdshus. Den södra tomten omfattade (nr 75) omfattade ett trähus med gårdsrum. Söder om den södra tomten låg en gränd i väst-östlig riktning. Under 1700-talet slogs tomterna samman till Klinteroten III:41 och omfattade enligt 1785 års husklassifikation då endast ett stenhus med tegeltak, vilket borde vara byggnad B7.

Idag finns 4 byggnader på tomten. Byggnaden i norr (B7) är alltså ursprunglig från 1200-talet. Byggnaden (B6) söder därom uppfördes på 1700-talet delvis på grunden till det medeltida stenhuset. Söder om 1700-talshuset uppfördes, troligen på 1800-talet, ett lågt bulhus delvis på en medeltida grund och delvis där gränden funnits. I samband med att byggnaden revs omkring 1985 dokumenterades en medeltida källare som hade byggts in i bulhuset. Denna källare skulle ha kunnat vara lämningar från ett större medeltida stenhus med gaveln mot gatan (se fig ovan markerad som hus 4) (Per Jyllnor, En byggnadshistorisk inventering av kv Triangeln 1 och 2 i Visby 1986). Bulhuset fick 1921 ett annat utseende än tidigare då bjälklaget höjdes och huset fick ett pulpettak. Detta till följ av att att Gotlands-Posten gjorde om magasinet till sina lokaler. Sammanbyggt med bulhuset fanns det också en uthuslänga med dass och vedbodar som byggdes 1903. Bulhuset revs omkring år 1985 och ersattes av ett bostadshus (B5) 1988. På tomten östra sidan intill muren mot Smittens backe finns ett vinkelbyggt uthus (B8) uppfört som soprum på 1980-talet.

Fastigheten ägdes under flera perioder på 1700-talet och 1800-talet av olika yrkesmän, bl a perukmakare, skräddare, sadelmakare och bryggare. I vilka byggnader som de bedrev sina verksamheter är dock inte helt känt.