Gösta Procopé
Det här är berättelsen om familjerna Procopé på Gotland och framförallt Gösta Procopé (1917-1991), som var mycket känd på ön både för att han startade Gute Textil och för att han också var en duktig fiolspelare. Göstas far Wilhelm Procopé var grosshandlare vid Adelsgatan 48, och där växte Gösta upp. Men vi skall börja den här berättelsen mycket tidigare, redan under yngre järnåldern, och sedan får vi följa släkten under många generationer framåt, och även göra bekantskap med flera kända personer närstående till familjerna Procopé.
Mårten Procopé, son till Gösta, har berikat berättelsen genom att förtjänstfullt tillhandahålla omfattande material som underlag för artikeln. En hel del av informationen, speciellt de äldre generationerna Procopé, kommer ursprungligen från den forskning som Victor Procopé utfört av den svenska släkten Procopé. Victor Procopé (1918-1988), lärare, politiker och forskare, var från Helsingfors.
Innehållsförteckning
Procópius
Yngre järnåldern
Namnet Procópius är känt så långt tillbaka som 500-560 e. Kr. genom författaren Procópius, d.v.s. från tiden kring yngre järnåldern i Sverige. ”Prokoph” är klassisk grekiska och betyder framgång eller tillväxt. Det finns dock ingen säker källa för släktskapet mellan Procopaeus, som var det tidigare släktnamnets stavning före Procopé, och Procópius, men det är ändå lite spännande att tänka sig ett släktskap så långt tillbaka i tiden och helt osannolikt är det inte eftersom namnen är så lika och samtidigt ovanliga.
Författaren Procópius
Procopius var mycket intresserad av Skandinavien (Thule) och han var troligen den förste, som ingående beskrev Norden, dess länder med små kungariken och dess seder och bruk. Han kom från Caesarea i Palestina, men flyttade sedan till Konstantinopel och gjorde en framgångsrik karriär nära kejsaren Justanianus. Han omnämns som historieskrivare och stadsperfekt, en senator, för det Östromerska riket och benämndes ”Illustris”. Han beskrev alla fälttåg i olika delar av världen t o m i Afrika. Han följde ofta härföraren Belisarius, som sekreterare och rådgivare. Hans kritik mot kejsarparet publicerades dock först efter att han hade avlidit.
I södra Palestina i Gaza fanns före honom en annan författare Procópius som också var framgångsrik. Han var retor (politiker), kristen och levde 465-528. Han blev känd för att ha skrivit många av kommentarerna till Gamla Testamentet och också för att ha haft en omfattande korrespondens med ledare runt om i världen.
Släkten Procopé
Finlandsvenska släkten Procopaeus
Gösta Procopé härstammar från den gotländska grenen av den finlandssvenska släkten Procopaeus. Släkten är idag huvudsakligen etablerad i Finland, där man varit präster, ämbetsmän, affärsmän, militärer och framstående politiker.
Generation I på Gotland
Stadsnotarie Henrik Procopaeus
Släkten Procopaeus (senare Procopé) kom 1725 från Finland till Gotland genom Henrik Procopaeus (eg Hindrik äv Hindrick Procopaeus, 1696 – 1740-07-16). Henrik, född i Virmo 1696, tog studenten i Åbo 1713. Efter utbildning och en förmodad militärtjänst fick han jobb som notarie i Åbo innan han flyttade till Australien, troligen omkring 1720-1724. Att han verkligen flyttade till Australien vet vi inte säkert, men omnämnde Victor Procopé, som av allt att döma har gjort omfattande forskningar, har angivit att så skedde. Henrik Procopaeus kan mycket väl ha varit en äventyrare, varför skulle han annars lämna ett bra jobb i Åbo och söka sig till Australien och i alla händelser senare till Gotland? Australien var sedan mer än hundra år då känt i västvärlden, sedan landet blivit upptäckt av holländska upptäcktsresande år 1606. Koloniseringen från Storbritannien startade först under slutet av 1700-talet, så att det är lätta att förstå att Henrik inte stannade i Australien i en helt annorlunda kultur. Det kan också vara så att Henrik inte flyttade till Australien utan till någon ö i Indonesien. När Australien nämndes på den här tiden omfattade det ofta också hela Indonesien. Henrik lämnade ”Australien” och istället tog han sig till Gotland 1725. Han gifte sig 1727 med dottern till Gotlands rikaste man kalkpatronen Paul Fries (1669-1745), som var gift med Elisabeth Ihre. Dottern hette Elisabeth Maria Fries och härstammade alltså från släkten Ihre, som man tror hade sitt ursprung från Hangvars socken på Gotland. Henrik jobbade som stadsnotarie i Visby men bodde sannolikt i Othem på gården Nährs 1:7 med familjen, en gård som låg i närheten av Länna gård i Othem. På Länna gård bodde då Henriks svärföräldrar Paul Fries och Elisabeth Ihre. Henrik dog redan 1740 (44 år gammal), men hustrun Elisabeth levde kvar som änka på gården tills hon dog 1776. Släkten etablerade sig på Gotland som affärsmän och skeppare m.m. och har funnits på ön under många generationer. Henrik och Elisabeth Maria f Fries fick nio barn under åren 1729-1740, bland dem Paul Fredrik, nr 3, f 1731, och Mårten Procopaeus, nr 7, f 1737. Se även släkttabellerna i slutet av artikeln.
Kalkpatron Schröder
Släkten Procopé kom genom giftermål att bli släkt med släkten Ihre, men också med kalkpatronen och rådmannen Marcus Schröder (omkr 1600 – 1661). Fadern till Henriks hustru Elisabeth Maria Fries, kalkpatronen Paul Fries, var dotterson till Marcus Schröder. Marcus Schröder kom från Danmark och var troligen den förste riktigt stora kalkpatronen på Gotland. Han byggde kalkugnar vid Länna i Othem, i Vibble och vid Kyllaj. Marcus Schröder var rik och ägde förutom flera kalkugnar även Hägvide gård i Boge och Österbys i Othem. I boken Gotländska släkter berättas historien om Marcus Schröder och hans hustru Margareta. Margareta Schröder kastade en dyrbar guldring i Bogevikens vatten och utropade –lika lite som jag kan få igen denna ring kan jag bli fattig. Ringen återfanns dock så småningom i en gädda på middagsbordet och senare efter en skilsmässa kom Margareta att bli utfattig. De båda som sagt att de aldrig mer ville komma varandra nära kom sedan att vila i samma grav. Marcus förliste 1661 med en av sina skutor utanför Öland på väg mellan Lübeck och Visby.
Generation II
Kofferdiskeppare Paul Fredrik Procopaeus
Henrik och Maria Fries tredje barn, kofferdiskeppare (skeppare inom handelsflottan) Paul Fredrik Procopaeus (1731 – 1811) gifte sig med unga Cristina Ahlbom, dotter till den gamle strandridaren Johan Ahlbom, som bodde på Malms gård. Paul Fredrik ägde en strandridargård vid Kyllaj där familjen också bodde. Paul och Christina dog 1811, troligen var de båda med om en sjöolycka detta år. Paul och Christina fick ett barn dottern Elisabeth (1765-01-24 – 1802-05-14).
Johan Ahlbom blev känd som Stenbocks kurir. Johan Ahlbom, f 1688 i Almunge, Uppsala län. Ahlbom tog tidigt värvning vid Västgöta kavalleriregemente. Johan Ahlbom deltog bl.a. i slaget vid Helsingborg 1710. Som duktig ryttare och på plats vid slaget i Helsingborg utpekas Johan Ahlbom som Stenbocks kurirs. Han skickades den 28 februari till Stockholm och änkedrottningen Hedvig Eleonora med det viktiga budskapet att Magnus Stenbock besegrat danskarna. Johan skulle då ha ridit nästan ”non stop” de nära 60 milen på cirka 3 dygn då han kom fram den 3 mars. Det finns förstås andra ryttare som också utpekas som Stenbocks kurir, Stenbocks adjutant ryttmästaren Henrik Hammarberg. Ahlbom deltog i flera krig, blev senare tillfångatagen av danska trupper och fick sitta som krigsfånge under sju år i Schleswig-Hollstein. En tid efter fångenskapen erbjöds han strandridarbefattningen på norra Gotland och Johan flyttade till Hellvi. Där började han bränna kalk och blev snart rik och betraktad som kalkpatron. Han lät uppföra den pampiga Strandridargården i Kyllaj, ett hem som han ville dela med den blott 15 år gamla Elisabeth Malmsten. Det blev ett ståtligt bröllop som Johan arrangerade, men på bröllopsnatten rymde den unga bruden hem till föräldrarna från brudgummens säng när brudgummen somnat. På morgonen red brudgummen till brudens gård och hämtade tillbaka den unga hustrun till Strandridargården ridande framför honom på sadelknappen. Johan och Elisabeth fick ett gott äktenskap med fyra barn.
Kofferdiskeppare Mårten Procopaeus
Den yngste sonen artillerilöjtnant, kofferdiskeppare och senare handlande Mårten Procopaeus (1737-01-16 – 1784 ?) gifte sig 1766 i Visby med Elisabeth Abigael Ronander (1746 – 1806), född i Visby. De bodde i Othem och flyttade sedan till Visby omkring 1768 . De ägde 1773-1792 fastigheten kv S:t Clemens 5 vid Smedjegatan 3, dit de sannolikt också flyttade 1773. De fick fem barn bland dem äldste sonen Karl Henrik född 1767 i Othem.
Generation III
Skeppare Karl Henrik Procopée(dä)
Karl Henrik Procopée (dä) (1767-09-18 – 1816 ?), skeppare och reservlöjtnant i kungl. flottan, ändrade stavningen i namnet från Procopaeus till Procopée. Karl Henrik gifte sig i Fole 1791-08-31 med Johanna Margaretha Grön (1767-11-02 – 1815-12-08), född i Visby. Familjen bodde sannolikt i Visby (okänd plats). Karl Henrik dog mycket hastigt i Klinte till följd av en förkylning. De fick 4 barn, alla födda i Visby: Johan Henrik (f 1792-07-02, dog som spädbarn), Mårten Henrik, (f 1793-11-15), Kristina Abigael (f 1795-09-21), och Karl Johan (f 1797-08-08).
Generation IV
Mårten Henrik (1793-11-15 – 1858-01-12) var handlande i Visby. Han gifte sig i Visby 1824 med Anna Maria Bahr (1840-04-28 – 1889), sannolikt från Bjärs i Västerhejde. Mårten ägde 1825-1844 hela den stora fastigheten Köpmannen 2, som låg mitt i Visby vid Wallérs plats västra sida ner mot Stettinergränd. Dit flyttade han med familj efter sannolikt bott en tid i Västerhejde. Mårten sålde Köpmannen 2 till Claes Henrik Wallér, som givit namn åt Wallérs plats. Mårten blev senare lantbrukare i Västerhejde. Mårten och Anna Maria fick två barn.
Christina Abigael (1795-09-21 – 1830-09-04) gifte sig i Fole 1820-12-26 med styrmannen Jacob Niclas Lutteman (1790-12-28 – 1849), född i Väskinde. När Christina avled 1830 endast 35 är gammal, gifte Lutteman om sig i Visby 1834-02-27 med Anna Fredrika Elisabeth von Sydow (1811-11-25 – 1882), född i Visby. Lutteman dog på en sjöresa från Stockholm till Kyllaj. De fick tre barn.
Sjökapten Karl Johan Procopée
Karl Henriks yngste son Karl (även Carl) Johan (f 1797-09-08) blev sjökapten och han ägde omkring 1840 – 1860 fastigheten vid Södertorg 14, som låg strax innanför Söderport vid den södra sidan av torget i kv Södertull 11. Sannolikt bodde familjen i byggnaden som var uppförd under mitten av 1700-talet som bostadshus. Nästa ägare efter Procopée inrättade gästgiveri i byggnaden och därefter var det restaurang. Under 1940-talet till 1980 inrymdes Redners konditori i lokalerna för att sedan åter byggas om till Kina restaurang.
Karl Johan Procopée gifte sig först med Carolina Gustava Charlotta Apiarii (1803-01-06 – 1829), född i Rone. De fick inga barn. Han gifte sig senare med Carolinas syster Sofia Magdalena Apiarii (1806-0208 – 1842-09-28), född i Ljugarn. ((Karl Johan gifte sig senare med Margareta Elisabeth Malmberg.????????. Karl Johan fick tre barn bland dem Karl Henrik (dy) (f. 1835, namne till farfar Karl Henrik dä) och Johan Mårten (f. 1844). Karl Johan flyttade senare med familj till Rone där han förvärvade en gård och i Rone ligger han också begravd.
Generation V
Affärsmannen Karl Henrik Procopé(dy)
Handlaren och affärsmannen Karl (äv Carl) Henrik Procopé (dy) (1835-09-29-1876?) började sin bana på Rone gård som han ärvt av sin far, och i Rone träffade han Julia Natalia född Bergenstierna (1844-01-01 – 1917-10-28). Hon föddes i Böda på Öland och äldst av de fyra syskonen Bergenstierna. Hennes pappa var tullinspektör och familjen flyttade från Öland till Ronehamn. Karl Henrik gifte sig 1865 med Julia. De fick sju barn bland dem sonen Wilhelm Procopé, född 1872, det näst yngsta barnet i skaran. Efter en tid flyttade de till Visby, troligen omkring 1869, där Karl Henrik hade förvärvat en byggnad vid Stora Torget av ryske vicekonsul J. S. Stare. Byggnaden kom senare att inrymma Systembolaget. Vid den här tidpunkten ändrades stavningen på efternamnet från Procopée till Procopé. Karl var en mycket framgångsrik affärsman, men försvann spårlöst under en affärsresa till Amerika. Han var då 41 år gammal och var på väg till Amerika via Hamburg med en kappsäck full med pengar, men han kom aldrig fram till Amerika som man vet, utan det ryktades om att han blev rånmördad i Hamburg.
Försvinnandet klarades aldrig upp. Karl Henrik drev tillsammans med sin kompanjon C. J. Björkander handelshuset Björkanders, var magasin fortfarande finns kvar i Visby hamn och ståtar med stora bokstäver BJÖRKANDER på fasaden. Numera finns där en restaurang. Juristerna hos Björkanders förklarade att någon ersättning från Karl Henriks del kunde inte betalas ut. En tid efter det att Julia blivit änka flyttade hon med barnen till Etelhem och öppnade ett litet café. Senare flyttade hon till Hemse och startade Hemse hotell. Hon behövde skaffa sig en bra inkomst för att försörja sig och barnen och ge dem en bra utbildning.
Elin Constance
Julias lillasyster Elin Constance född i Rone 1862 gifte sig med gatudirektören i Stockholm, Karl August Tingsten. Karl August var bror med Lars Tingsten som bl.a. var försvarsminister i Sverige under en period och senare chef för Sveriges generalstab. Karl August och Elin fick sonen Herbert Tingsten, professor i statsvetenskap och senare, 1946 – 1959, chefredaktör för Dagens Nyheter. Herbert Tingsten blev mycket god vän med sina släktingar Procopé. Elin umgicks mycket med familjen Procopé och speciellt systersonen Wilhelm Procopé och hans hustru Elma.
Bokhållare och hemmansägare Johan Mårten Procopé
Johan Mårten började först arbeta hos sin storebror Karl Henrik som bokhållare på Rone gård. Han köpte senare gården Krämplösa i Hejde. På 1880-talet emigrerade han till USA och därefter är hans öde okänt.
Procopéska hemmet Adelsgatan 48
Generation VI
Grosshandlare Wilhelm Procopé
Wilhelm Procopé (1872-1944) lämnade Gotland och tog sig så småningom till Skellefteå. Han gifte sig med Elma f Westerlund, och de fick tre söner Carl-Erik (f 1915), Gösta, f 1917 och Kurt (f 1918). Kurt avled redan 1919.
Under tiden i Skellefteå byggde Wilhelm, tillsammans med affärspartnern familjen Landmark, upp en affärsrörelse inom skogsnäringen. Affärsrörelsen kom att finansiera den verksamhet han senare startade i Visby. Efter några år i Skellefteå flyttade familjen omkring 1919 tillbaka till fädernasön och han köpte 1919 fastigheten Gjutaren 1, Adelsgatan 48 av grosshandlare Ola Svensson-Björkman, där han startade en grossiströrelse och där bodde familjen.
Hemmet Adelsgatan 48
Hemmet vid Adelsgatan präglades av öppenhet med sång, musik och kultur. Mycket av trevnaden skapades av Wilhelms maka Elma. En del av det stora huset hyrdes ut till familjen Beer. Familjen Beers söner Allan och Henrik lekte mycket med barnen Procopé Carl-Erik och Gösta och pojkarna Beer blev senare kändisar. Allan Beer blev chefredaktör för tidningen Allers och Henrik Beer blev generalsekreterare för internationella Röda Korset och flyttade till Geneve. Deras mor Valborg var en känd sångerska. Göstas morfar, sjökaptenen Per Westerlund (1850-1927) bodde också i hemmet på Adelsgatan när han blev pensionär. Han hade mycket att berätta om sina resor på haven, och han betydde mycket för Gösta. Bland kretsen i hemmet på Adelsgatan 48 fanns också Greta Engkvist, rektor för Fredhögskolan. Tvärs över gatan i Metodistkyrkan fanns en pojke, Eric Erikson, som liksom Gösta var musikalisk. De musicerade i olika församlingar, men båda var med och sjöng i domkyrkans gosskör under ledning av domkyrkoorganist Ludvig Siedberg. Eric Ericson var son till pastor Gustaf Ericson, som var predikant i Metodistkyrkan. Eric blev senare en mycket känd körledare och dirigent.
På innergården ser man lite av det stora huset vid Adelsgatan. Gösta var två år då familjen flyttade till Visby. Här lekte Gösta med sin bror och andra barn i området. Från sitt fönster i andra våningen försökte han en gång hoppa fallskärm med hjälp av ett paraply, precis som Madicken i Astrid Lindgren bok. Det gick inte så bra, paraplyet vek sig ut och in, liksom för Madicken, och Gösta slog sig rejält. Gösta började på Läroverket, men redan efter några års skolgång flyttade familjen till Levide.
Orsaken var Kreugerkraschen som inträffade 1931-1932. När Kreugerkrisen var ett faktum sålde Wilhelm Procopé fastigheten vid Adelsgatan 48 inklusive affärsrörelsen till Edw Lövgren och istället flyttade familjen till Levide, där Wilhelm förvärvade en lanthandel.
Gösta Procopé
Generation VII
Lanthandel i Levide
När Kreugerkrisen var ett faktum 1931-1932 sålde Wilhelm Procopé fastigheten vid Adelsgatan 48 och flyttade med familjen till Levide, där Wilhelm förvärvade en lanthandel. Carl-Erik och Gösta fick hjälpa till i affären hos fadern. Carl-Erik blev så småningom föreståndare för lanthandeln. När Malin Jakobsson började arbeta i affären träffades hon och Gösta. Tillsammans med andra ungdomar byggde de upp en idrottsplats. De spelade även revyer under sommarhalvåret. Wilhelm Procopé dog 1944, 72 år gammal.
Affärsmannen Gösta Procopé
Gösta Procopé (1917 – 1991) gifte sig med Malin Jakobsson från Ljugarn. De fick två barn, Mårten född 1945 och Folke född 1949. Gösta och Malin flyttade till Stockholm för att Gösta skulle läsa till ingenjör. Efter ett tag fick han jobb som säljare för Choklad-Thule. När Mårten var nyfödd fick Gösta jobb som säljare för Norrland i ett företag, och familjen flyttade hösten 1945 till Skellefteå då Mårten endast var en månad gammal. I Skellefteå bodde de i fem år innan de återvände till Stockholm. Gösta startade då några agenturer, men fick sedan anställning på Rudolf Degermarks stora grossistföretag. Gösta avancerade snart till försäljningschef och sedan till vice VD. Därefter blev Gösta VD för Torsten Degermark Handels AB. (Torsten var pappa till Pia Degermark, känd för sin roll i filmen som Elvira Madigan).
Visby Korsettfabrik
Som VD kunde Gösta Procopé medverka till att det danska företaget Korsett-Schytte etablerade sig på Gotland under 1960-talet med tre stora konfektionsfabriker, som gav många jobb åt kvinnor på Gotland. Företaget hette Visby Korsettfabrik och hade inledningsvis tre ägare, som förutom Korsett-Schytte också var Torsten Degermark HAB och jättekoncernen Genesco i USA. Så småningom löste danskarna ut de övriga bolagen och blev ensam ägare. Tre fabriker startades, där den största med över 100 anställda förlades till Hemse. Lokalerna i Hemse togs senare över av Tekniska Gummifabriken. Den nästa största hade sina lokaler i den gamla flygplatsterminalen vid Visby flygplats. En tredje fabrik startades i Slite, vars lokaler senare togs över av segeltillverkaren Gransegel. Bertram Schytte och hans företag var en viktig leverantör till Degermarks. Genom olyckliga affärer i Danmark, gick det danska företaget i konkurs och fabrikerna på Gotland hotades av nedläggning. För att rädda de viktiga jobben på Gotland, uppvaktade länsarbetsdirektören och landshövdingen på Gotland Gösta Procopé och bad honom att köpa in konkursboet, för att driva verksamheten vidare på ön.
Gute Textil AB
Konkursboet blev starten till Gute Textil AB, som Gösta startade 1970-01-26. Efter starten av textilföretaget flyttade Gösta och Malin tillbaka till Gotland. De bodde ett tag på Gråbo innan de 1972 köpte ett stort fint hus vid Visborgsgatan 14, där de bodde fram till 1975, då de flyttade permanent ut till Ljugarn. Gute Textil tog över det gamla Varmbadhuset i Almedalen och tillverkade där bl.a. damunderkläder fram till 1990. Textilfabriken utvecklades framgångsrikt, under en tid då andra TEKO-företag i Sverige avvecklades. Vid sin pensionering sålde Gösta 50 % av aktierna till företaget till Twilfit, som köpt mycket av sina specialprodukter för bad- och underkläder från Göstas företag. Gösta jobbade ytterligare några år efter sin pensionering och när han slutade sålde han resterande andel till Twilfit. Twilfit lämnade då över ledningen till sitt dotterbolag H-form.
Spelmannen Procopé
Gösta gjorde sig känd på Gotland genom att utveckla sitt fiolspel och han spelade i Sudergutarnas spelmanslag. Han deltog också i olika spelmansstämmor och då också tillsammans med Nordergutarna. I Gotlandstidningarna finns han avbildad, där han går i täten tillsammans med spelvännen Svante Petterson framför ett långt tåg av spelmän genom Visbys gator.
Pensionär och författare
Som pensionär skrev Gösta under åren 1981-1982 en minnesbok om konstnärsparet Anna Gardell-Ericson och Johan Ericson. Annas far var stadskamrer och ledande tjänsteman i Visby. Han blev sedan landskamrer för Gotland. Anna Gardell var känd konstnär och medverkade bl.a. i Parissalongen 1882, där hon fick en stor framgång med sina små landskapsakvareller, som resulterade i ett kontrakt på 1000 francs i månaden för leveranser av akvareller till konstfirman Goupil i Paris. Även Johan Ericson var erkänd konstnär. Boken gavs ut 1982. Efter Göstas pensionering flyttade de till Saltsjöbaden, men tillbringade mycket av fritiden i Ljugarn, där Malin hade sina rötter. Gösta avled 1991 i en ålder av 74 år.
Nya Gute Textil
Elisabeth tar över Gute Textil
Företaget Gute Textil fanns kvar i varmbadhuset till 1990 då en av de anställda, Elisabeth Högström tog över verksamheten. Företaget flyttade då till Terra Nova och påbörjade 1991 utbildning av 15 arbetslösa sömmerskor. Man tillverkade sedan både damunderkläder och sportkläder. Gute Textil bar sig dock inte utan gick i konkurs 1993 och de nu 18 anställda fick gå.
Nya Gute Textil
Pengar fanns i konkursboet som räckte till innestående löner åt alla anställda. Elisabeth Högström kunde då starta Nya Gute Textil med fem anställda och företaget fortsatte fram till 1996, då alla fick sluta och tillverkningen flyttades till Estland och Polen. Innehavaren fortsatte dock tillsammans med en anställd att sy damunderkläder, bad- och sportplagg i en lokal på Mästergatan i Visby, då man också vid behov tog hjälp av hemsömmerskor. Under slutet av 2005 las till sist tillverkningen ner på Gotland och Nya Gute Textil såldes till ett par i Stockholmsområdet.
Schipkapasset
Ryssarna hade besegrat svenska armen 1809 och Finland blev ryskt. Åren 1877-78 hade Turkiet ockuperat Bulgarien och ryska tsaren beslutade att sända en armé för att befria Bulgarien från ockupationsmakten Turkiet. Med i armén fanns fyra officerare Procopé (Procopeus) från Finland. I bergen i norra delen av Bulgarien blev befrielsearmén stående mycket länge vid ett bergspass, som hette Schipkapasset. Bulletinerna som telegrafiskt sändes ut i världen löd: ”Från Schipkapasset intet nytt”. En av officerarna Procopé, en överste, stupade vid Schipkapasse. Till hans ära och andra stupade, restes ett segermonument efter befrielsen av Bulgarien i Sofia och hans namn graverades in i porten till katedralen.
Samtidigt grävde personalen vid fyrarna på Gotska Sandön en förbindelse mellan den norra och den södra fyrplatsen genom Höga Åsen för att underlätta virkestransporterna. Arbetet drog ut på tiden och tog flera år. Ett återkommande svar till fyrmästaren på frågan hur arbetet hade avancerat under veckan var ”–Inget nytt från passet”. Med tiden ändrades svaret till ”Inget nytt från Schipka”, syftande på Schipkapasset. Det var så platsen på Gotska Sandön fick sitt namn Schipkapasset.
När Gösta Procopés maka Malin besökte Bulgarien på en turistresa, blev hon ovetande om bakgrunden, behandlad på ett mycket speciellt sätt. Efteråt svarade personalen i lobbyn på hotellet: ”Fru Procopé, vi i Bulgarien älskar er! Vi älskar alla som heter Procopé! Gå ut på torget och titta på monumentet, så finner ni svaret”.
Släkttabeller
Släkten Ihre
Bonden Hans Ejre från Elinghem fick sonen
häradsdomaren Hans Ejre som fick sonen
rådmannen Nils Ihre (1624-1688), gift med Elisabeth Qviberg (1632-1711), dotter till kyrkoherde Thomas Bothelsson.
Deras dotter Elisabeth Ihre (1669-1745) var gift med kalkbrukspatronen Paul Fries (1669-1745).
Paul Fries och Elisabeth Ihre:s dotter Elisabeth Maria gifte sig med Henrik Procopaeus.Släkten Fries
Landsdomaren Anders Fries son brukspatronen Mårten Fries var gift med Margaretha Schröder, dotter till rådmannen Marcus Schröder. Mårten Fries och Margaretha Schröder fick sonen Paul Fries. De bodde på Länna gård i Othem.
Släkten Procopé
Släkttabellerna för familjerna Procopé redovisar i första hand den manliga huvudpersonen i varje generation på Gotland, som är släkt i rakt nedstigande led från Henrik Procopaeus (generation I) till Gösta Procopé (generation VII). Huvudpersonernas närmaste släktingar d.v.s. syskon, syskonens make, maka och deras barn redovisas också (under aktuell generation) för få en uppfattning om huvudpersonernas omgivning under barndomen och framåt i livet.
Generation I på Gotland Henrik Procopaeus
Stadsnotarie Henrik Procopaeus (1696 – 1740-07-16) kom till Gotland 1725. Han var gifte sig i Othem 1727-02-14 med Elisabeth Maria Fries. De bodde på gården Nährs i Othem. Elisabeth dog 1776-01-07, 77 år gammal. Henrik och Elisabeth fick nio barn.
1. Klara Elisabet (1729-01-15 - 1749-02-30). Hon gifte sig i Othem 1746-09-29 med notarien och
hospitalsfodgen Karl Emanuel Ehinger (1719 - 1767-05-30) vid Klints. De fick en dotter Hedvig
Elisabeth Ehinger född 1748-09-18 i Othem innan modern dog endast 20 år gammal.
2. Margaretha (1730-06-16 - 1813-02-09). Bodde på Nährs gård, Othem, ogift.
3. Paul Fredrik (1731-08-25 - 1811). Sjökapten och kofferdiskeppare Paul Fredrick Procopaeus
gifte sig med Christina Ahlbom (1735-12-25 - 1811), född i Othem. Christina kom från Kyllaj
och var dotter till strandridaren Johan Ahlbom och h.h. Elisabeth Malmsten. Paul Fredrik ägde
en strandridargård vid Kyllaj. Paul och Christina dog 1811, troligen var de båda med om en
sjöolycka.
De fick ett barn Elisabeth (1765-01-24 - 1802-05-14). Elisabet gifte
sig 1797-12-07 med handelsbokhållaren Magnus Alexandersson (1770 - ). De fick inga barn.
4. Johannes (1733-03-06 - död utrikes utan tidpunkt angiven.)
5. Catarina (1734-01-16 - 1806-01-14). Gift i Othem 1755 med artillerilöjtnanten C.F.Floberg.
6. Hindrick (1735-11-16 -) död ung.
7. Artillerilöjtnant Mårten (1737-05-10 -- 1784-?-?). Handlande i Visby. Se vidare generation II.
8. Justina Maria (1738-10-20 -1814-05-16). Bodde på Nährs gård i Othem, ogift.
9. Hedvig (1740-03-27 - 1806-06-26). Bodde på Nährs gård i Othem, ogift.
-----------------------------------------------------------------------------------------
Generation II Mårten Procopaeus
Artillerilöjtnant, kofferdiskeppare och senare handlande Mårten (även Mårthen) Procopaeus(1737- 1784)gifte sig 1766-02-11 i Visby medElisabeth Abigael Ronander (1746-03-25 - 1806-06-28), född i Visby.De bodde i Othem och flyttade sedan till Visby. De ägde 1773-1792 fastigheten kv S:t Clemens 5 vid Smedjegatan 3, där de sannolikt också bodde. De fick fem barn: 1. Carl (Karl) Hindrick (Henrik) (1767-09-12 -- 1815-12-08), född i Othem. Se vidare generation III. 2. Elisabeth Maria (1769-03-30 -), född i Visby. Hon gifte sig 1796-07-05 med landtullsvisitatör Carl Peter Cedervall, de fick inga barn. 3. Anna Greta (1771-05-02 - 1806-05.19), född i Visby.Hongifte sig 1791-02-08 med amiralitets- styrmannen Paul Johan Sturzenbacher. 4. Johan Fredrick (1774-06-08 - 1779-09-27), född i Visby. 5. Mårten Gabriel (1777-05-25 - 1844-10-21), född i Visby, åkare. Mårten gifte sig 1804-01-03 med Katarina (Cajsa) Jacobsdotter (1771 - 1844-03-09) i Visby. De fick inga barn. Mårten ägde sannolikt 1820 -1855 fastigheten kv Stenklivet 10, adress Stenklivet 6. Sterbhuset ägde fastigheten 1855 - 1865. ----------------------------------------------------------------------------------------
Generation III Karl Henrik Procopaeus/Procopée
Karl Henrik Procopée(dä)(1767- 1815), skeppare och reservlöjtnant i kungl. flottan, ändrade stavningen i namnet från Procopaeus till Procopée. Karl Henrik gifte sig i Fole 1791-08-31 med Johanna Margaretha Grön (1767-11-02 - 1815-12-08), född i Visby. De bodde i Visby. Karl Henrik dog mycket hastigt i Klinte till följd av en förkylning.
De fick 4 barn, alla födda i Visby:
1. Johan Henrik (1792-07-02 - 1792)
2. Mårten Henrik (1793-11-15 - 1858-01-12) var sjöman och handlande i Visby. Han gifte sig i Visby
1824 med Anna Maria Bahr (1840-04-28 - 1889), sannolikt från Bjärs i Västerhejde. Hon flyttade
till Stockholm 1877. Mårten Henrik Procopée ägde fastigheten kv Köpmannen 2 i Visby, dit han
flyttade med familj efter sannolikt bott en tid i Västerhejde.
De fick två barn:
1. Anna Christina Maria (1840-04-28 - ), född i Västerhejde. Hon flyttade till Stockholm
1824.
2. Henrietta Johanna Maria (1842-08-15 - 1872-11-21), född i Visby.
3. Christina Abigael (1795-09-21 - 1830-09-04). Christina gifte sig i Fole 1820-12-26 med
Jacob Niclas Lutteman (1790-12-28 - 1849), född i Väskinde. När Christina avled 1830, gifte
Lutteman om sig i Visby 1834-02-27 med Anna Fredrika Elisabeth von Sydow (1811-11-25 - 1882),
född i Visby. Lutteman dog på en sjöresa från Stockholm till Kyllaj.
De fick tre barn:
1. Clara Kristina Elisabet (1834-10-08 - ?).
2. Fredrika Albertina Jakobina (1836-09-18 - 1906).
3. Jakob Niklas (dy) (1849-05-05 - ?)
4. Karl Johan (1797-09-08 -- ????-??-??), sjökapten. Se vidare generation IV.
----------------------------------------------------------------------------------------
Generation IV Karl Johan Procopée
Sjökapten Karl Johan Procopeé (1797- ) gifte sig först med Carolina Gustava Charlotta Apiarii
(1803-01-06 - 1829), född i Rone. De fick inga barn. Han gifte sig senare med Sofia Magdalena Apiarii (1806-0208 - 1842-09-28), född i Ljugarn. Karl Johan fick tre barn. Om årtalet när hans andra hustru Sofia dog (1842) är korrekt fick han endast ett barn tillsamman med henne. De andra två barnen födda 1844 och 1847 föddes i så fall efter hennes död. Möjligen gifte hans sig en tredje gång med Margareta Malmberg? ((Karl Johan gifte sig senare med snickardottern Margareta Elisabet Malmberg (1803-11-08 - 1858-07-29))??). Karl Johan ägde omkring 1845-1960) fastigheten Södertull 11, vid Södertorg, där de också bodde. Han flyttade senare till Rone.
De fick tre barn:
1. Handlare och affärsman Karl Henrik(dy), (1835-09-29 - 1876?). Se vidare generation V.
2. Bokhållare Johan Mårten (1844-09-09 -?). Johan Mårten började först arbeta hos sin storebror
Karl Henrik som bokhållare på Rone gård. Han köpte senare gården Krämplösa i Hejde. På
1880-talet emigrerade han till USA och därefter är hans öde okänt.
3. Carolina Lovisa (1847-03-03 - 1923-1-23). Efter moderns död, uppfostrad hos änkefru Karolina
Lundin. Carolina Lovisa gifte sig 1871 i Visby med prosten i Lärbro teol.dr Carl Peter Sik
(1842-09-25 -1918-04-04), född i Visby. Carl Petters far var kopparslagaren Carl Magnus Sik,
Visby och hans hustru Catarina Charlotta Gardsten.
---------------------------------------------------------------------------------------
Generation V Karl Henrik Procopée/Procopé
Affärsmannen Karl Henrik Procopé(dy)(1835-1876?) gifte sig 1865 med Julia Natalia född Bergenstierna
(1844-01-01 - 1917-10-28), född i Böda på Öland. De bodde först på gården i Rone men flyttade sedan omkring 1969 till en byggnad i Visby vid Stora Torget. Byggnaden kom senare att inrymma Systembolagets lokaler. Vid den här tidpunkten ändrades stavningen på efternamnet från Procopée till Procopé.
Julia Natalias lillasyster Elin Constance Bergenstierna gifte sig med gatudirektören i
Stockholm Karl August Tingsten. Karl August och Elin fick sonen och professorn Herbert
Tingsten.
Karl Henrik och Julia fick sju barn:
1. Olga Henrietta född i Rone 1866-09-02. Olga gifte sig 1886-10-17 i Hemse med Gustaf Robert af
Wetterstedt (född 1853-10-17). Gustaf Robert som var släkt med Carl XIV Johan:s utrikesminister
och närmast förtrogne. De bodde först i Havdhem, men flyttade sedan till Stockholm.
2. Ellen Julia Carolina född i Rone 1868-02-06. Ellen blev känd fotograf i Hemse. Hon gifte sig
1895 med apotekaren i Hemse Adolf Sigfrid Frykman (född 1849-03-13). De flyttade senare till
Visby.
3. Karl Wilhelm (1869-04-10 - 1915-01-22) född i Visby. Han var apotekare och gift med Ellen Sigrid
(1898 - 1966).
4. Henrik född i Visby 1870-05-21 och senare bosatt i New York. Gift med irländskan Elisabeth
Smith.
5. Alma Elisabet född i Visby 1871-08-02. Känd fotograf i Hemse. Hon gifte sig med fil.kand.
Herman Jakob Lundgren (född 1865-08-03) från Södertälje. De bosatte sig i Visby.
6. Wilhelm (1872-11-26 - 1944), född i Visby. Se vidare generation VI.
7. Eva född i Visby 1874-03-23. Hon avlider 5 år gammal på Lärbro prästgård 1879-11-25 (sista
siffran osäker), då fadern Carl Henrik varit försvunnen i tre år.
--------------------------------------------------------------------------------------------
Generation VI Wilhelm Procopé
Grosshandlare Wilhelm Procopé flyttade till Skellefteå, där han träffade Elma Westerlund som han gifte sig med. Omkring 1919 flyttade hela familjen med de två överlevande sönerna till Visby. De bodde i fastigheten Gjutaren 1, Adelsgatan 48, som Wilhelm ägde och flyttade senare till Levide. De fick tre söner: 1. Carl-Erik (1915 - ) Carl-Erik gifte sig med Gunvor Steen. 2. Gösta (1917 - 1991). Se vidare generation VII. 3. Kurt (1918 - 1919). ---------------------------------------------------------------------------------------------
Generation VII Gösta Procopé
Affärsmannen Gösta Procopé gifte sig med Malin Jakobsson från Ljugarn. De bodde först på Gotland, flyttade till Stockholm, vidare till Skellefteå, till Stockholm och åter till Visby (Visby 1960-talet). I Visby bodde de först i Gråbo, senare vid Visborgsgatan för att sedan flytta till Ljugarn. Gösta och Malin fick två barn: 1. Mårten född 1945 2. Folke född 1949.