Medeltidsveckan

Medeltidsveckan startade i Visby 1984 och är Sveriges största historiska festival. År 2020 vann Medeltidsveckan Stora turismpriset för andra gången. Redan tidigt la man fast att Medeltidsveckan skulle anordnas v32 med start på söndag v31, totalt åtta dagar. Tidpunkten valdes för att försöka förlänga turistsäsongen på Gotland. Visby innerstad förvandlas under denna vecka och blir något som under medeltiden. De slingrande smala gatorna och gränderna fylls av människor med medeltida kläder. På Gotlandsänget och Paviljongsplan hålls en medeltida marknad med gyckelspel och försäljning av hantverk och god medeltidsinspirerad mat och i stadens gamla kyrkor och i andra byggnader erbjuds ett omfattande antal medeltida evenemang. Under 2019 lockades omkring 50 000 personer till att delta i Medeltidsveckan. Många olika aktiviteter med anknytning till medeltiden, de senaste åren mer än 600 aktiviteter, arrangeras under denna vecka i Visby och även på den gotländska landsbygden.

Medeltidveckans upplägg

Medeltidsveckans evenemang följer ungefär följande tidsschema. Första dagen, söndagen v31, startar Medeltidsveckan med en invigningsparad, som normalt startar på Södertorg och går Adelsgatan fram till Stora Torget, vidare till Kruttornet för att avslutats på marknadsplatsen Gotlandsänget eller Strandgärdet. Invigningstal hålls av de två borgmästarna vanligtvis vid Kruttornet, men ibland på Södertorg, Stora Torget eller på marknadsplatsen. Marknaden öppnar när invigningsparaden anländer till marknadsplatsen. På kvällen första dagen hålls ofta en stor invigningsfest på Strandpromenaden med underhållning av Medeltidsveckans aktörer och med avslutning sent på kvällen med eldpilar ut över havet. Under veckan pågår evenemang i många av stadens kyrkoruiner, Kapitelhusgården, Visby Domkyrka, på Strandgärdet och många flera platser. Evenemangen har medeltida anknytning och kan utgöra musikunderhållning, sagoberättelser, hantverkskurser, föreläsningar, gyckelspel, bågskytte, medeltida vandringar och mycket mer. Vanligtvis genomför föreställningar av tornerspelen varje dag under Medeltidsveckan. Sent på onsdagskvällen utför gycklargruppen Trix en uppskattad eldshow i Nordergravar. Battle of Wisby genomförs i Östergravar var tredje år, nästa gång 2025. Valdermarsspelen genomförs vissa år, då troligen sista dagen under Medeltidsveckan. Proknekt arrangerar årligen 100 knektars marsch, en promenad i marschtakt med medeltida kläder och utrustning, som går från Södertorg via Kapitelhusgården och vidare till marknadsplatsen. Loke Nyberg sjunger egenskrivna låtar vid S:t Göransporten. Vanligtvis hålls sista kvällen ”Det stora gästabudet”, där även allmänheten kan delta, på Stora Torget med mat, dryck och underhållning. Vissa år arrangeras inte Det stora gästabudet.

En dag i det medeltida Visby.

En dag i juli 1361

Året är 1361 och det är en fin varm dag i juli månad. På stadens gator och gränder rör sig borgarna mot olika mål i staden. De har färggranna kläder, många kvinnor bär yllekjortel med haklin och huvudlin, männen ofta i yllebyxor och linneskjorta. De rör sig försiktigt och försöker undvika skräphögar och illaluktande matavfall och andra sopor. En och annan tiggare och månglare pockar på uppmärksamhet. Över 12 000 invånare bor innanför den skyddande ringmuren, så det är trång om utrymmet. Ändå bor det knappt någon uppe på klinten, för det är ju utanför staden, där går korna och betar innan vintern kommer. Det är gott om trånga gränder som på många ställen är överbyggda av valvhus. De som går där gatan lutar ner mot havet iakttar extra försiktighet. Det gäller att hålla sig undan när kärror och hästskjutsar med varor och finare folk kommer farande nerför backarna, ibland till synes utan kontroll. Röster från många olika språk blandas från människorna där de kryssar fram mellan allt bråte, där gutniska och gammaltyska dominerar, och där ryska och danska också är vanligt förekommande. Det finns en oro bland människorna. Det viskas om att dansken är på väg mot Gotland. Rykten gör gällande att svenske kungen Magnus Eriksson skickat meddelande till borgmästarna och rådet i Visby att kung Valdemar från Danmark är på väg med en här till Gotland. Den allmänna meningen är dock att Visby kommer att klara sig. Ringmuren lär dansken inte ta sig över. Vad människorna inte vet är att danska flottan har siktats av bemanningen på Stora Karlsö och att den redan är på väg mot Vivesholm i närheten av nuvarande Klintehamn. Många av människorna är på väg till sin kyrka för offra något till kyrkans helgon och be en bön. Gutarna är på väg till sina församlingskyrkor, S:t Hans i södra församlingen, S:ta Lars i centrala församlingen och S:t Clemens i norra församlingen, tyskarna till S:t Per i södra församlingen, Drotten i centrala församlingen och S:ta Maria i den norra församlingen. Ryssarna har sin egen Ryska Kyrkan vid torget. S:t Olof finns för fiskarbefolkningen i nordvästra staden och S:t Michael för de som bor i sydöstra delen av staden och det ryktas också en kyrka för skökor. Flera av människorna bär på spannar, tomma eller fyllda med vatten, på väg till eller ifrån många av stadens pumpar. De flesta av stadens innevånare saknar egen vattenpump och vatten behövs till matlagning, tvätt, bevattning av kålgårdarna och till tamdjuren, främst grisar och hästar. Det är en varm dag och en del av stadsborna är på väg till närmaste ölbod för att dricka öl eller mjöd. Flera av invånarna är på väg för att handla eller på hemväg från gjorda inköp. Mat och diverse nyttoföremål säljs lite varstans på gatorna och i gränderna, men de som ämnar införskaffa lite exklusivare varor , de lite mer besuttna, söker sig till Rolandstorget eller Vattenhämtartorget eller området däremellan. Här finns de mer eftertraktade men dyrare varorna som vin, salt, kryddor, porslin, fina tyger, smycken och mycket mer, varor som kommer från fjärran länder. Snart skall ”helvetet” braka loss sydöst om ringmuren, slaget som förändrar Visbys och hela Gotlands framtid.

En dag under medeltidsveckan, 2000-talet

Det är nu 2000-tal en varm julidag och det har gått omkring 650 år sedan året 1361. Under medeltid, vecka 32, Medeltidsveckan, förändras Visby innerstad och blir lite som det var för 650 år sedan, men mycket har förstås förändrats. På gatorna och gränderna rör sig människorna i färggranna kläder, många kvinnor bär yllekjortel med haklin och huvudlin, männen ofta i yllebyxor och linneskjorta. Många gränder har blivit tomtmark och kvar finns endast sex valvhus. Det är rent och välstädat och dofterna som finns kommer från blommor och restaurangköken. Det flesta av människorna som är på väg mot något mål bor inte inne i staden, det finns endast omkring 2000 boende innanför murarna, detta trots att korna är borta på klinten och ersatts av låga små hus. Trångt kan det dock fortfarande bli när bilar försöker ta sig fram på de smala gatorna bland människorna. Röster från många olika språk blandas från de medeltidsklädda personerna, nu är det gotländska, svenska, engelska, tyska, danska och franska och ibland även spanska och italienska som studsar mellan väggarna i staden. En del av folket på gatorna är på väg, inte till en kyrka utan till en kyrkoruin för att lyssna på sagor, medeltida spel, äventyrsspel, uppleva eldshow eller liknade aktiviteter. Många har siktet inställt på någon av stadens omkring 70 (?) restauranger, varav 14 finns runt Stora Torget. Ett flertal serverar medeltidsinspirerad mat i medeltida miljö. Många av de som rör sig på gatorna är på väg mot den medeltida marknaden på Gotlandsänget.

Borgmästare och slottsfru

Visby hade två borgmästare, en gotländsk och en tysk borgmästare sedan mitten av 1200-talet fram till slutet av 1500-talet. Varje år sedan starten av Medeltidsveckan 1984 utses en borgmästare för att hålla invigningstal och representera under veckan. Efter några år utses två borgmästare en gutnisk och en tysk. Det är förstås en ära att bli utsedd till sådana fina titlar. Den gutniske borgmästaren kallas Hans Röd under Medeltidsveckan. Namnet är sannolikt hämtat från Johannes Röde som var gotländsk medlem i Visbyrådet omkring 1335-1340 (men förmodligen inte borgmästare). Den tyske borgmästaren kallas Hans Cosvelt. Namnet härstammar sannolikt från Johannes Cosvelt som blev tysk borgmästare i Visby 1358 16/11, omtalad i historieböckerna för att han då skänkte en god häst till bygget vid S:ta Katarina.

Från år 2015 tillkom ytterligare en betydelsefull person för Medeltidsveckans representation, nämligen slottsfrun Magdalena Karlsdotter Bonde. Magdalena var ett av nio barn till Karl Bonde. Hon var svensk prinsessa 1448-57 och 1464–65 och var även norsk prinsessa 1449–50. Hon gifte sig 1466 med Ivar Axelsson Tott, som var dansk länsherre på Wisborgs slott. Ivar Tott var folklig och generös, vilket kostade på. Han lät bygga ut Wisborgs slott och han inbjöd gärna tillsammans med slottsfrun till stora fester på slottet. Allt detta kostade pengar, vilka drevs in från gotlänningarna av hans fogdar. Han idkade också sjöröveri vilket försvårade sjöhandeln för Gotland. Sammantaget var parets tid på slottet en mycket dålig period för Visby och Gotland.

Medeltidsveckans första tid, 1984 – 2002

Redan vid planeringen av Medeltidsveckan under början av år 1984 stod det klart att Valdemar Atterdag intåg i Visby och brandskattningen skulle tas med som ett inslag i genomförande av Medeltidsveckan. De första åren av Medeltidsveckan kom att fokusera på att genomföra en medeltidsmarknad, Valdemarsspelen, samt medeltida kläder och utbildning om medeltiden. Aktiviteter förekom endast på helgerna, medan marknaden var öppen alla dagar. Redan första året utsågs en borgmästare för Medeltiden, landsantikvarie Gunnar Svahnström. Efter några år utsågs två borgmästare, alltså en gotländsk och en tysk, som sig bör. Medeltidsveckan inleds med start av Valdemarsspelen första dagen i Medeltidveckan. En trollkarl uppträder på Ringmuren och fäller tvetydiga repliker och de båda borgmästrarna talar lugnade till folket om rykten att den danska hären har landstigit på Gotland.

Marknaden öppnar på Strandgatan, Donners plats och i Almedalen. På kvällen kl 18:00 anländer Valdemar med sin trupp till Söderport och släpps in av borgmästaren och Valdermarsspelen fortsätter sedan på Stora Torget och vid Jungfrutornet. Aktiviteter med utbildning om medeltiden, om medeltida kläder och hantverk arrangeras på Gotlands Museum, Kapitelhusgården med flera ställen. Efter några år kommer Tornerspelen att ingå i Medeltidsveckan. År 1995, under Medeltidveckans sista dag, arrangeras det stora gästabudet på Stora Torget för första gången. Valdemar Atterdag har lämnat ön och visbyborgarna har fått behålla sina handelsprivilegier, det måste firas. Programmet utökas året därpå med Eldshow i Nordergravar och efter ytterligare några år, 1997, arrangeras också en Invigningsparad. Invigningstalet flyttas då från Södertorg till Kruttornet. Samma år tillkommer bågskytte. Antal programpunkter ökar kraftigt under slutet av 1990-talet liksom antalet besökare. År 1993 uppskattades antalet besökare till 27 000 och 1997 till 90 000 besökare. Förutom att omfattningen programpunkter ökade år från år arrangerades Medeltidsveckan efter ungefär samma koncept under hela perioden.

Medeltidsveckan från år 2003

Från år 2003 ändras upplägget av evenemanget Medeltidsveckan från år till år i större omfattning än tidigare. En stor förändring sker 2003 då marknaden flyttas till Strandgärdet vid området för Tornerspelen på grund av begränsat utrymme på Strandgatan för den växande marknaden. Året därpå flyttas marknaden till Gotlandsänget. År 2011 utspelas Battel of Wisby för första gången, som sker i Östergravar. Detta år uppförs inte Valdemarsspelen, vilket är första gången sedan Medeltidsveckan startade. År 2012 går Invigningsparaden från Södertorg direkt till tornerspelsarenan där det blir en ceremoni, och alla underhållsgrupper genomför ett stort skådespel -kampen mellan det onda och det goda.

På kvällen hålls en invigningsfest vid stranden. I stället för Valdemarsspelen uppförs en specialskriven musikal Junfrusägnen som handlar om jungfrun som förråder staden och får sitt straff. Josefin Alfredson är regissör och manusförfattare till musikalen. År 2012 har Medeltidsveckan vuxit till 410 programpunkter och genererat cirka 200 000 besökare, varav 40 000 är unika besökare enbart för festivalen.

Festivalen blir allt mer inkluderande, d.v.s. medeltidsklädda besökare kommer med nya idéer och inslag som breddar medeltida inslag. Invigningsfesten vid Strandpromenaden upprepas 2013 och pågår under de kommande åren tom 2018. Under 2016 var Valdemarsspelen tillbaka under Medeltidsveckan. Antalet programpunkter hade då ökat till omkring 500. Aktiviteter förläggs i stort sett till alla kyrkoruiner, Kapitelhusgården, Domkyrkan och många fler lokaler. Den schweiziska gruppen Koenix som uppträtt på Medeltidsveckan sedan 2012 uppför det uppskattade spelet ”Efter Tjelvar” för sista gången 2017. Under 2020 då Covid pandemin var som värst sändes ett omfattande antal program om Medeltidsveckan digitalt på internet. Det blev massiv kritik år 2021 när det kostade pengar att besöka marknaden, s.k. pass måste köpas för att få tillträde till marknaden. Antalet programpunkter uppgick 2023 till över 600. Medeltidsveckan omsatte omkring 16 miljoner under året. År 2024 kommer det medeltida lägret att arrangeras i Östergravar, medan det traditionella campinglägret blir kvar på Galgberget.

Valdemarsspelen

Valdermarsspelen är en central och viktig del under Medeltidsveckan, vilket gällde särskilt under den första halvan av Medeltidsveckans 40 år och spelen drog då mycket publik. Spelen med sina tre delar redovisas som en fristående programpunkt som flyttas omkring tidsmässigt. De har flyttats från att ha genomförts sista dagen under Medeltidsveckan till första dagen och sedan åter till sista dagen. Med Valdemarsspelen avses Valdemars intåg i Visby, brandskattningen på Stora Torget och inmurningen av Unghanses dotter i Jungfrutornet. Valdemarsspelen inleddes med stor dramatik den första dagens morgon i varje Medeltidsvecka under åren på 1990-talet. En trollkarl kliver ut på ett av ringmurens torn. Hans ansikte är sminkat i två färger som tycks dela det mitt itu, ett uttryck för att han tillhör olika tidsepoker. Ena handen låter han vila mot muren. Trollkarlen har magiska krafter och han markerar att dåtid och nutid flyter samman. Trollkarlens första replik lyder: ”Denna dag är förvandlingens dag. Det Ni ser och hör är både sant och osant. En gång om året vågar vi ta steget in i gårdagen. En gång om året stiger vårt sjunkna Atlantis, vårt Visby, upp ur sitt kulturlager och lever.” Kort efter trollkarlens repliker gör årets båda borgmästare entré. De ger lugnande och falska besked åt den oroliga folkmassan som har nåtts av rykten om danskens härjningståg på ön. Båda borgmästarna försäkrar att stadens murar är starka och utnämner dagen till en festdag för att skingra oron över danskens härjningståg på andra delar av ön. Men klockan 18:00 samma dag anländer Waldemar Atterdag till Söderport med sitt följe. Han släpps in genom porten av de båda borgmästrarna som har förhandlat med Valdemar om att staden skall förskonas. Hela följet vandrar mot Stora Torget och en viss aggression uppstår under vandringen mellan danskarna och visbyborgarna som mött upp på Södertorg.

På Stora Torget välkomnas Valdemar, men han tar kommandot och det blir ingen förhandling, istället beordrar Valdemar fram tre stora tunnor och av visbyborna krävs att de till middagstid nästa dag skall ha fyllt dem med guld- och silverföremål, annars kommer staden att brännas. Borgmästarna skäms för sitt svek men snart lyckas de framföra att det är en gravid flicka från Öja, Unghansens dotter, som har förrått staden och lämnat över nycklar åt Valdemar till stadens portar. Hon fångas in och förs fram på torget och folket kräver att hon straffas genom att muras in levande i ett torn. Folkmassan för med jungfrun mot Jungfrutornet. På vägen dit försöker unga pojkar från Öja att befria henne, men de lyckas inte och hon muras in levande i tornet.

Det finns många legender kring Valdemar och jungfrun från Unghanses gård. Till den här i korthet berättade legenden finns det flera varianter,t.ex. Unghanses dotter har berättat för Valdemar var muren var som svagas och Unghansens dotter lyckades på tag på nycklarna till staden och lämnade över dem till Valdemar. Enligt legenden brändes alla gårdar på södra Gotland ner av danskarna utom Unghanses gård. Vid slaget mellan gotlänningarna och Valdemar på Mästerby satt, enligt en legend, en trollkärring under bron vid Ejmunds och var i förbund med Valdemar. Hon förtrollade alla gutar som gick över bron så att de blev svaga och modlösa och på så sätt kunde Valdemar lätt besegra dem.

Under 2005 och 2006 års Medeltidsvecka kom på eftermiddagen den första dagen fyra man ridande från Södertorg mot Rådhuset (Clematishuset) vid Packhusplan. Kvartetten utgjorde kung Valdemars parlamentärer som var där för att förhandla med borgmästarduon. Därefter red de vidare till Gutestugan (S:t Pers ruin) och förhandlade med landsdomaren. Detta scenario hade tillkommit för att åskådliggöra det diplomatiska spel som föregick Valdemar Atterdags intåg i stan. Förhandlingarna gav inget resultat utan spelet fortsatte med brandskattning och inmurning av jungfrun. Under åren 2011 till 2015 uppfördes inte Valdemarsspelen, men de var tillbaka 2016. Eftersom Battle of Wisby ägde rum på lördagen, var det kronologiskt korrekt att Valdemars intåg och tillhörande inslag genomfördes efter slaget om Visby och Valdemarsspelen förlades därför till söndagen den sista dagen i Medeltidsveckan.

Artister under Medeltidsveckan

Många artister har uppträtt under Medeltidsveckan sedan den startade 1984. Här anges endast ett axplock av dessa.

Gycklargruppen TRiX har återkommit år efter år med sina välbesökta föreställningar med eldshower.
Gycklargruppen Pax har också deltagit i Medeltidsveckan med många uppträdande under Medeltidsveckan.
Loke Nyberg har sedan 1997 kommit från Göteborg till Medeltidsveckan varje år och sjungit egenskrivna låtar vid S:t Göranporten med flera ställen.
Under åren 1992 – 1994 spelade Sorkar & Strängar under Medeltidsveckan. De är ett svenskt band som hämtar inspirationen från sagornas värld med medeltida influenser. Sorkar & Strängar har fortsatt att spela under Medeltidsveckan åtminstone åren 2015-2023 med undantag av pandemi-åren.

Rävspel och Kråksång spelade under Medeltidsveckan år 2005. De är en svensk folkmusikgrupp som bildades 1996. Gruppen spelar mestadels det som brukar räknas till nutida medeltidsmusik, men framför även musik från angränsande genrer, exempelvis material av Bellman.
”Jungfrusägnen”, en musikal av Josefin Alfredson Agnestig om Unghanses dotter, framfördes år 2012 i Sankta Karins ruin.
Bandet Smaklösa framförde bland annat ”1361 Medeltid” under Medeltidsveckan 2008.
Den schweiziska gruppen Koenix framförde en bejublad musikal både 2015 och 2016 i S:t Nicolai ruin. ”Efter Tjelvar – Gutarnas förlorade legend” är en berättelse som bygger på Gutesagans myt om Tjelvar, vilken framfördes med säckpipor och trummor.

Anders Norudde, riksspeleman, framförde medeltidsballader under måndagskvällen 2016.
Folkmusikbandet Garmarna spelade 2016 i S:t Nicolai ruin på fredagen och lördagen låtar från den nya skivan ”6” med bland annat ”Öppet hav”.
Den ryska gruppen Idisi från Moskva körde en lite mer mystisk och dov medeltida undergroundkonsert under fredagen 2016.
Manskören Ars Veritas från Göteborg genomförde flera uppträdande under åren 2016, 2017 och 2018. Kören har specialiserat sig på tidig kyrklig musik. De sjunger på både svenska och tyska.

Medeltidsveckans evenemang, översikt

De många olika evenemangen som äger rum under Medeltidsveckan kan indelas i regelbundet återkommande aktiviteter samt aktiviteter av olika slag som varierar från år till år. Nedan följer först en kort översikt av evenemangen och sedan finns en mer detaljerad beskrivning med bilder för ett urval av evenemangen.

Återkommande medeltida evenemang
Invigningen utförs med tal av de båda borgmästarna under den första dagen i Medeltidsveckan. Efter invigningen öppnas den stora marknadsplatsen på Gotlandsänget och Paviljongsplan. Marknaden är den centrala delen i de årliga återkommande evenemangen. Sedan 1987 ordnas tornerspel på Strandgärdet strax norr om Gotlandsänget. Det stora gästabudet på Stora Torget äger rum första gången 1995. Med start år 1996 uppförs eldshow i Nordergravar av gycklargruppen Trix. Medeltidsveckan inleds sedan 1997 med en invigningsparad från Södertorg till tornerspelsarenan eller Kruttornet, i vilken många av de medverkande från olika arrangemang och också allmänheten deltar. Loke vid S:t Göransporten har blivit ett måste för Medeltidsveckan. Varje år sedan 1997 reser Loke Nyberg från Göteborg till Visby för att sjunga sina egenskrivna låtar i vallgraven utanför S:t Göransporten. Tävlingar och uppvisning i bågskytte genomförs årligen med start 1991 och ”100 knektars marsch” sker från Södertorg till marknadsplatsen sedan 2010. Med start år 2011 återskapas Battle of Wisby, Valdemar Atterdags slag utanför Visby 1361. Battle of Wisby återskapas ungefär vart tredje år, där flera 100 deltagare från närmare ett 20-tal länder deltar i det historiska slaget som äger rum i Östergravar. Ett tältläger ordnas varje år i Östergravar/Galgberget för deltagare som kommer till Visby för att delta i Medeltidsveckan.

Ett stort antal varierande evenemang
Förutom ett antal regelbundet återkommande aktiviteter ordnas ett stort antal medeltida evenemang under veckan, vilka kan variera från år till år. De äger rum i Visbys kyrkoruiner, Nordergravar, Kapitelhusgården, på torg, Gotlands Museum, domkyrkan och många andra platser. Aktiviteterna kan vara t.ex. Kurs i stenhuggning, Bygg din egen träbåge, Sagoberättelser i tid & otid, Mässa i medeltida ton, Häxans trolldrycker, Heroes Äventyrsspel, Historiska sagor och sägner. Sy medeltida kläder, Medeltida ost- och ölprovning och många många fler. Program för aktiviteterna finns på Medeltidsveckans hemsida.

Regelbundet återkommande evenemang

Invigning av Medeltidsveckan

De båda borgmästarna håller varje år ett invigningstal. Talet hålls den första söndagen i Medeltidsveckan på lite olika platser från år till år. Vanliga platser är Söderport/Södertorg, vid Kruttornet och på Marknadsplatsen. Den vanligaste platsen är vid Kruttornet, där borgmästarna står på Ringmuren och håller tal till folket. Många i folkmassan bär medeltida kläder. Underhållning kan då förekomma av t.ex. gycklargruppen Pax. Under ståtliga fanfarer träder de två borgmästarna fram, Hans Röd och Hans Cosfeldt på Ringmuren. Talet handlar om att Valdemar Atterdags med sin här är på väg mot Visby, men att folket inte behöver vara oroliga. Ringmuren står säker mot danskarna. Följ med till marknadsplatsen och roa er uppmanar borgmästarna och utlyser marknadsfred. Ett långt ringlande tåg med borgmästarna I täten tar sig sedan till marknadsplatsen Gotlandsänget och Paviljongsplan.

Den medeltida marknaden

Den medeltida marknaden är Medeltidsveckans hjärta och har ägt rum sedan starten 1984. För att erhålla tillstånd att sälja på marknaden krävs ett speciellt ansökningsförfarande för att undvika försäljning som inte hör hemma under medeltid. Medeltidsmarknaden hölls från början på Strandgatan, Donnerplats och Almedalen och då huvudsakligen under helgerna runt vecka 32. Det var ett realistiskt upplägg, för det var så det var i verkligheten under medeltiden i Visby. Marknadsplats var då hela Strandgatan från Packhusplan (Rolandstorget) fram till och inklusive Donners Plats (Vattenhämtartorget). De första åren av Medeltidsveckan såldes bland annat gotlandsdricka, ”dricku”, en ganska stark dryck. Många som inte tidigare smakat dricku tog tillfället i akt och köpte en mugg. Några av de som inte gillade drycken ställde muggen med resten kvar på något fönsterbleck eller parkbänk till smågrabbarnas förtjusningen, som snabbt var framme och tömde muggen.

Marknaden växte emellertid från år till år och det blev trångt på Strandgatan med följd att marknaden år 2003 flyttades till Strandgärdet i anslutning till tornerspelsarenan. Året därpå upplät DBW Gotlandsänget och Paviljongsplanen som marknadsplats, och från det året har det där sedan dess varit marknad alla dagar under Medeltidsveckan. Marknaden är en hantverksmarknad och här säljs medeltida kläder, korgar och väskor, rustningar, pilbågar, smiden, smycken, skinn, korvar, bröd, drycker, hemkokta karameller och mycket mycket mer. Det ljuder från smidesverkstäderna och det doftar från grillar. Marknaden omfattar omkring 20 000 m2 och fyller hela Gotlandsänget samt en del av Paviljongsplan.

I anslutning till marknaden pågår jyckelspel och på Paviljonsplan finns matmarknaden och scenen Forum Vulgaris för underhållning av bland annat musikgrupper. Tillträde till marknaden var under många år gratis och under en tid gällde frivillig tullavgift. Numera tas en avgift ut för att besöka marknaden, vilket knappast förekom under medeltiden och därmed tar avgiften bort en del av den medeltida approachen. Avgiften utestänger också många barnfamiljer och spontana besök för att t.ex. endast äta en måltid på marknaden. Kostnaden var 129 kr för ett ”dagspass” 2022 och för 2024 är priset 159 kr. Marknaden är normalt öppen varje dag under Medeltidsveckan från söndag till lördag 11:00 – 19:00 och sista söndagen 11:00 – 16:00.

Tornerspel

Tornerspelet äger rum på Strandgärdet som ligger en bit norr om Gotlandsänget. År 1987 ordnades tornerspelet för första gången av tornerspelsteamet Ultimathule. Året därpå genomfördes Tornerspelen där riddare ur Riddarsällskapet medverkade liksom bågskyttar från bågskytteklubben Vildkaninerna och kämpar från Styringsheim. Sedan har Tornerspelen fortsatt år efter år och drivs numera i samarbete mellan Gutars Bågskyttar, Torneamentum och organisatione för Medeltidsveckan. Under 1993 genomfördes tre spel under juli månad och tre spel under Medeltidsveckan. Under spelet tävlar vanligtvis två lag mot varandra, t.ex. landet mot staden och publiken delas i två delar som håller och hejar på sitt lag. Det är tuffa tävlingar med skickliga ryttare, pricksäkra bågskyttar, snabba hästar och spännande dueller som utspelas mellan de två lagen. Tornerspelet pågår normalt hela juli och t.o.m. Medeltidsveckan, där det i det sista fallet är en del av Medeltidsveckans arrangemang. Numera genomförs föreställningar de flesta kvällar under Medeltidsveckan. Arenan rymmer omkring 3000 sittplatser.

Det stora gästabudet

Sedan 1995 hålls ”Det stora gästabudet” på Stora Torget. Det är också Medeltidveckans sista programpunkt. Valdemar Atterdag har lämnat ön, visbyborgarna har fått ett bra avtal med danske kungen och de har fått behålla sina handelsprivilegier, det måste firas. Ett stort antal av Visbys restauranger och serveringar har engagerats för att förbereda ett jättelikt offentligt gästabud. En central offentlig plats har hägnats in med rep och förvandlats av brinnande facklor, brummande säckpipor och förföriska dofter av lammskallar och gutedricka. Alla som har lust att betala en slant i inträde förses med ett handgjort lerkrus och kan delta i firandet av den, för Visby, lyckliga utgången av de förskräckliga händelser som iscensattes tidigare under veckan. Festen pågår 18:30-22:00 med krögare, musiker, eldlekare, gycklare och dansare. Vid honnörsbordet har olika personer blivit placerade som varit viktiga för Medeltidsveckan. Bland annat sitter där ett antal av de inflytelserika herrar som under åren haft äran att spela borgmästarnas roll tillsammans med sina fruar. Plötsligt reser sig säsongens gutniske borgmästare och läser högt ur uppgörelsen mellan Valdemar Atterdag och Visby. En bra uppgörelse och den här gången är det ingen som buar. (Kostnad 2011 vuxen 110 kronor, student 80. barn 20 kronor). Det stora gästabudet äger inte rum alla år.

Eldshow

Med start år 1996 uppför gycklargruppen Trix sedan dess årligen en välbesökt eldshow i Nordergravar en sen onsdagskväll mitt under Medeltidsveckan. Showen är en gratisföreställning som drar mycket stor publik, 6-7000 besökare samlas vid Nordergravar för att uppleva eldshowen med eldklot, facklor och pyroteknik jonglerande mellan artisterna i mörkret. Tillströmningen av publik är så stor så att de som vill få en bra plats intar den redan ett dygn i förväg.
Gycklar gruppen Trix ger vanligen också en fartfylld eldcikus föreställning under Medeltidsveckan i kyrkoruinen S:ta Karin vid Stora Torget. Föreställningen handlar om Sankt Elmseld som är ett mystiskt ljusfenomen, vilket i folktron ofta setts som ett varsel, ett förebud om att någonting ska hända, en koronaurladdning. Varslet kan vara lyckobringande eller olycksbådande. Elmseld är en sprakande magisk eldcirkus som genomborrar dåtid, nutid och framtid. Plats finns för omkring 300 personer till föreställningen som kräver en entréavgift.

Invigningsparad

Sedan 1997 startar Medeltidsveckan med en invigningsparad. Paraden äger rum på Medeltidsveckans första dag söndagen v31 och utgår från Södertorg kl 12:00. I paraden deltar Medeltidens båda borgmästare, en gotländsk och en tysk borgmästare, Hans Röd och Hans Cosvelt. Invigningsparaden kan ha lite olika inslag och färdväg från år till år. T.ex. kan Medeltidsveckan förklaras invigd av de båda borgmästarna tillsammans med slottsfrun stående på muren över Söderport. Paraden startar sedan sin färd in på Adelsgatan för vidare färd till Kruttornet för att till slut anlända till marknadsplasen. Paraden kan alternativt gå till Stora Torget och vidare till marknadsplatsen. I paraden deltar en skön samling medeltidsklädda människor i olika färggranna dräkter, hästar med ryttare, stadens borgare, gycklare, utfattiga tiggare, musiker och flera andra slags grupper. Många av deltagarna är aktörer i Medeltidsveckan både från marknaden och från veckans olika medeltida arrangemang. Allmänheten kan delta, helst då klädd i medeltida kläder. Första stopp för paraden kan vara Kruttornet, där invigningstal hålls av borgmästarna. Talet kan t.ex. handla om år 1361 och Valdemar Atterdags anfall mot Gotland. Det meddelande som kommit från svenske kungen Magnus Eriksson om Valdemars planer på att inta Visby läses då upp för visbyborna, som ombeds att vara vaksamma. Flera inslag om händelser år 1361 arrangeras vissa år senare under veckan. Talet avslutas med att borgmästarna utlyser marknadsfrid, innan paraden drar vidare till marknadsplatsen Gotlandsänget. En invigningsfest hålls ibland på Strandpromenaden med start kl 19:00, där en tillfällig scen byggts upp med havet som bakgrund. Publiken bjuds då på en stor mängd uppträdanden från många av de artister som medverkar under Medeltidsveckan. Festen pågår in på natten till tända facklor.

Paraden har ibland ett tema, t.ex. ”Sagan om Ringen”, vilket kan tyckas vara helt främmande för en medeltida parad i Visby. Temat borde rimligen ha anknytning till medeltiden på Gotland. Många lämpliga teman med medeltida anspelning kan säkert vaskas fram t.ex. kärror och åkfordon, utrustning i slaget om Visby 1361, jordbruksredskap, hushållens hjälpmedel, Gotlandsruss, medeltida straffredskap o.s.v. Gotlands Museum kan säkert ta fram fler förslag som är möjliga teman i paraden och beskriva lämpliga attribut för resp tema.

Bågskytte

Gutars bågskyttar är en förening som bildades 1999 med armborst- och bågskytte som verksamhet. Många av medlemmarna hade tidigare varit med i Bågskytteklubben Vildkaninerna. Sedan bildandet 1999 medverkar Gutar bågskyttar i Medeltidsveckan både vid tornerspelen och med egna skytteuppvisningar. De arrangerar också under denna vecka årets största tävling i armborstskytte (medeltida klass) och långbågeskytte.

100 knektars marsch

100 knektars mars arrangeras årligen under Medeltidsveckan sedan 2010, med något undantag (2020-2021). Marschen startar på Södertorg och man går i marschtakt till Kapitelhusgården för stopp och sedan vidare till marknaden och Forum Vulgaris på Paviljongsplan. Det är föreningen Proknekt som arrangerar marschen. Enda kravet för att delta i marschen är att man är klädd i en knektinspirerad dräkt eller bumla. Under marschen bär man gärna svärd, hillbard, spjut, korgar, barn och dylikt. Proknekt är en politiskt och religiöst obunden ideell förening, som inspireras av 1500-talets tyska landsknektar.

”Vi skapar stämningsfulla miljöer med hjälp av kläder, mat, musik och lägerliv som tilltalar alla människans sinnen. Illusionen blir komplett när vi samlas på gamla tiders slagfält eller på slott där historiens vingslag ännu fläktar, både i Sverige och utomlands”.

Battle of Wisby

Kung Valdemar Atterdag i Danmark kände till att Visby hade blivit en rik stad tack vare omfattande sjöhandel. År 1361 seglade han iväg med en här för att ta del av Visbys rikedomar. Hans vältränade och välutrustade 2500 man starka legoarmé besegrade en gotländsk bondearmé som inte hade någon stridsvana och var illa utrustad. Efter en mindre strid vid Vivesholm, där den danska armén landsteg och besegrade en mindre trupp gotlänningar, fortsatte Atterdag mot Mästerby. Där besegrade han gotlänningarna vid Ejmunds bro/Fjäle myr. och senare tågade danskarna mot Visby. Gotlänningarna lyckades samla ihop en ny armé med omkring 1800 bönder som i förväg samlats utanför Visby sydväst om stadens ringmur. Efter ett av världens mest blodigaste slag dödades i stort sett hela den gotländska hären om 1800 man och danskarna kunde ta sig in i staden. Hela händelsen har kommit att kallas Brandskattningen av Visby 1361.Läs mer om slagen och brandskattningen av Visby.

Paret Maria och Thomas Neijman från Stockholm var båda intresserade av historiska händelser. I flera länder bland annat Frankrike, Italien och Polen hade man återskapat stora krigsslag. Maria och Thomas hade varit med och deltagit i några slag och då fått frågan om varför man inte gjort något liknande om det blodiga slaget vid Visby, som var vida känt i dessa kretsar. Sommaren år 2010 började de på allvar planera för att återskapa slaget om Visby 1361 med målsättning att genomföra det sommaren 2011, exakt 650 år efter det förödande slaget ägt rum. Intresset var stort bland likasinnade och en projektgrupp kunde sättas samman med Maria som projektledare. Förutom Maria ingår bland andra även Thomas Neijman, Peter Ahlqvist och Dick Harrisson i projektgruppen. Man ville ha drabbningen så autentisk som möjligt och gruppen fick ta reda på klädsel och utrustning med bland annat hjälp av erfarenheterna för den utgrävning som gjorts av slagfältet från 1361. Det gällde också att hitta intresserade deltagare, gärna en del med erfarenhet från liknande rekonstruktioner. Efter två månaders planering hade projektgruppen fått ihop 200 deltagare.

År 2011 år är det exakt 650 år sedan slaget vid ringmuren stod, då tusentals gotlänningar dog i strid med de danska styrkorna. Därför har man beslutat att försöka återskapa slaget till jubileumsåret. Projektgruppen räknar med ett stort intresse från såväl gotlänningar som deltagare från andra länder, men målet är att få ihop minst 1000 deltagare. De anmälda deltagarna kommer från England, Nederländerna, Italien, Polen, Tyskland, Finland, Norge, Danmark, USA och förstås också från Sverige. De erbjuds att bo i ett läger i Östergravar. Alla jobbar helt ideellt både de i projektgruppen och alla de som beräknas delta. Det kostar inget att vara med och det kostar inget för att bo i lägret. Enda kravet är att deltagarna skall vara tidstypiskt klädda och att de ska ha den rätta utrustningen, den gotländska truppen med enklare rustningar, den danska bättre klädd i utrustning av plåt. Det blir pilbågar, armborstar, sköldar, svärd och även hästar i slaget. En del av den omfattande planeringen gäller också själva drabbningen. De skall vara så realistisk som möjligt, vara spännande för publiken och våldsam, dock utan att deltagarna skadas. Planeringen omfattade två drabbningar, dels slaget vid Mästerby och dels slaget vid Visby.

Torsdagen den 11 augusti genomfördes slaget vid Mästerby och lördag den 13 augusti slaget vid Visby. Mellan 6000-7000 besökare hade samlats i Östergravar för att titta på Battle of Wisby. Det blev ett riktigt fint skådespel med en hel del dramatik och väl värt besöket. Historieprofessorn Dick Harrison guidade publiken om vad som hände på slagfältet. Åskådarna fick se hur den danska hären genom bättre träning och utrustning fullständigt kunde tillintetgöra hela den gotländska bondehären. Allt blev därefter stilla och kyrkklockorna i domkyrkan började ringa. Striden var över och Maria Neijman kunde andas ut. Battle of Wisby hade kunnat genomföras precis enligt planerna utan några större skador. Maria Neijman – ”Det här är absolut inget firande av en invasion – det är ett tillfälle att minnas tusentals gotlänningar som slogs för att rädda sin ö undan förtryck och förödelse. Projektet Battle of Wisby är ett sätt att visa respekt och att hedra, samtidigt som det gör historia tillgängligt för alla och envar. På det viset ser vi också till att ingen glömmer vad som hände på Gotland 1361”.

På YouTube kan du följa Maria och Thomas långa planering, titta in tältlägret och se vad som försiggår där samt se hela drabbningen i Östergravar. Battle of Wisby.

Battle of Wisby 2011 genomfördes under ledning av projektgruppen tillsammans med Gotlands museum, Högskolan på Gotland, Svenska kyrkan och flera andra samarbetspartners. Evenemanget finansierades med 25 000 kr från Region Gotland, 20 000 kr från Gotlandsfonden och 50 000 kr från Hemslöjdsföreningarnas riksförbund, samt av tre privatpersoner som säkrade projektet ekonomiskt. Regionen tog dock tillbaka det mesta av bidraget genom hyra för härlägrets mark med 19 000 samt 10 000 för vatten. Elräkningen gick på 10 000 kr.

År 2013 återskapades slaget om Visby på nytt. Det var i mångt och mycket en repris på 2011 års evenemang. Antalet deltagare i slagen hade ökat och omkring 300 krigare fanns på plats i Östergravar när den ”danska hären av legoknektar” besegrade den ”gotländska bondehären”. Utöver gotlänningar och fastlänningar fanns bland annat personer från Norge, Danmark, Finland och Italien med i återskapandet. Årets arrangemang var första gången som ”Battle of Wisby” samarbetade med Medeltidsveckan. Antalet åskådare uppskattades till 3000. En av åskådarna; Sabrina Andersén, uttrycket slaget så här enligt Helagotland – Det kändes som att det var medeltid men ändå inte. En härlig upplevelse.

Battle of Wisby och slaget på Fjäle myr återskapades 2016,vilket var tredje gången inklusive starten 2011. Antalet som deltog i striderna hade ökat till omkring 500 personer, vilka kom från 18 olika länder främst länderna kring Östersjön, men det fanns också deltagare från Chile och USA. Alla bodde under Medeltidsveckan i ett tältläger i Östergravar. Lägret återspeglade hur man levde under medeltiden och det fanns möjlighet för allmänheten att vandra omkring i lägret. I lägret arrangerades hantverkskurser och uppvisningar under hela veckan. Thomas Neijman uppträde som dansk adelsman på slagfältet. Han spelade Valdemar Atterdags son, den då 18 år gamla kronprinsen Christoffer.

Trenden är att Battle of Wisby återkommer vart tredje år. År 2019 var det alltså dags för återskapandet av slaget vid Fjäle myr och slaget vid Visby. Evenemangen anordnades av Föreningen Battle of Wisby med hjälp av ett växande antal aktörer, Mästerby hembygdsförening, Kapitelhusgården, Föreningen Medeltidsveckan, Campus Gotland, Region Gotland, Historiska museet och Riksantikvarieämbetet. Över 2 000 personer kom till Östergravar för att uppleva slaget om Visby trots dåligt väder med regn.

Välbesökta Battle of Wisby återkom år 2022 och planeras att återskapas 2025.

Loke vid S:t Göransporten

Sedan 1997 reser Loke Nyberg från Göteborg till Visby för att sjunga sina egenskrivna låtar författade exklusivt för Medeltidsveckan i Visby. Hans uppträdande vid vallgraven utanför S:t Göransporten har blivit ett måste för Medeltidsveckan. Loke Nyberg kommer ursprungligen från Dalarna, men bor nu i Göteborg. Det hela började med att hans klasskompisar från gymnasiet i Falun tog med honom till Medetidsveckan i Visby, där de satte uppe en gatuföreställning ”Kärlek vid första ögonkastet”. Sedan fortsatte det med att Loke startade med att sjunga visor vid vallgraven till S:t Göransporten och sedan har det rullat på år efter år med visor, även egna skrivna låtar. Mest känd har låten ”7 dagar per år” blivit, vilken han skrev till Medeltidsveckans 25-års jubileum 2009.
I 7 dar per år kan jag få ro och frid
I österns sjö, på rosornas ö
7 dar per år i Visbys medeltid

Loke Nyberg sjunger också ibland i S:ta Karins kyrkoruin under Medeltidsveckan. Scenen i S:ta Karin tycker Loke är den bästa scen han uppträtt på – Ljuset, resonansen, inramningen

Och här bland murgrönornas grönska
Är det festival och frid på samma gång
Det enda mera man kan önska är att veckan vore tre gånger så lång

Loke spelar även i bandet Jordbrand med folkmusik i botten och toner av punk och schlager. De har också uppträtt i S:ta Karin.

Lyssna på ”7 dar per år” med Loke Nyberg, YouTube.

Medeltidsläger och campingläger

Medeltidsläger under Medeltidsveckan startade 1992 i liten skala i Östergravar åtta år efter Medeltidsveckans premiär. När Medeltidsveckan i Visby startade 1984 kom några Nordmarkare på besök, nyfikna på vad Visby hade att uppvisa. De hade vid den tidpunkten startat en svensk SCA-grupp. SCA står för Society of Creative Anachronism, som är en internationell organisation, vars syfte är att forska och återskapa århundradena innan 1600-talet. Några gotlänningar hade redan en del dräkter att använda under Medeltidsveckan, men de kände ännu inte till SCA. Året därpå hade några av gotlänningarna studerat och lärt sig en hel del, och också haft kontakt med Nordmark.

Under året skapades Styringheim som en del av SCA och från september 1985 räknas tiden för Styringsheim. ”Styringheim” betyder ungefär platsen där de som styr och ställer bor. Medlemmarna deltog under följande år i arrangemang på fastlandet och de började tillverka rustningar, vapen och hantverksföremål enligt medeltida förebilder, bland annat ”Wisbyharnesk”, en kopia från fynden vid Korsbetningen. Gruppen Styringheim växte för varje år och tältlägret som ordnades under Medeltidsveckan ökande årligen i omfång. Antalet medlemmar, styringar, uppgick till över 100 år 1993. År 1995 omfattade tältlägret 192 tält och paviljonger. Tältlägret sattes upp på olika platser, i Östergravar, vid Oscarsstenen 2010 och några år senare vid Snäck, där det fanns gott om plats.

I samband med att Battle of Wisby ägde rum första gången 2011 uppfördes ett medeltidsinspirerat tältläger i Östergravar arrangerat av projektgruppen för Battle of Wisby. Motsvarande medeltidsläger uppfördes sedan vid de återkommande åren då Battle of Wisby genomfördes, se ovan.

Medeltidsveckan kom att dra mer folk för varje år och 2016 arrenderade medeltidsveckans organisation ett område på Galgberget av Region Gotland för att öppna ett campingläger under Medeltidsveckan. Platsen var där speedwaybanan tidigare legat. Marken måste jämnas ut och toaletter och duschar behövde byggas. Campinglägret kom att omfatta två separata läger, ett läger för de som vill campa i medeltida stil och ett läger för vanliga campare utan några speciella krav. De två lägren kom att rymma omkring 1000 personer första året. Kostnaden för att campa baserades på antal personer oberoende av storleken på tält. Det medeltida lägret organiseras av Styringsheim i samverkan med medeltidveckans organisation. Kravet för deltagande i medeltidslägret var medeltida kläder och medeltida stil på all synlig utrustning. År 2024 kommer det medeltida lägret att arrangeras i Östergravar, medan det traditionella campinglägret blir kvar på Galgberget.

Ett stort antal programpunkter

Förutom ett antal regelbundet återkommande aktiviteter ordnas ett stort antal medeltida evenemang under veckan, vilka kan variera från år till år. Här redovisas ett axplock med angiven lokalitet för att ge läsaren en viss insikt i utbudet. En del arrangemang återkommer flera år i rad, andra genomförs kanske endast en gång. Här kan redovisas endast ett begränsat antal exempel av alla de omkring 600 program som arrangeras under Medeltidsveckan.

Visbys kyrkoruiner

Ett stort antal av Medeltidens program äger rum i Visby kyrkoruiner. I Drottens kyrkoruin arrangeras bland annat ”Prova bågskytte”, vid S:t Görans kyrkoruin förekommer tävlingar i armborstskytte, och här ges också konserten Marius. I S:t Clemens uppförs konserter och arrangemang med kvällssagor bland annat konserten Miriavyn-Medeltida ballader på harpa. Med start år 2022 ges en musikteater för barn 1-7, Bockarna Bruse, i S:t Lars kyrkoruin. Musikteatern genomförs under ledning av riksspelman Anna Rynefors. I S:t Lars ges också föreställningen ASTRA –Eldsagor med Fae. Sedan 2012 spelar storbandet Bagad Wisby medeltidsinspirerad musik i bland annat S:t Lars ruin, I S:t Pers kyrkoruin berättas sagor för barn och vuxna. I S:t Nicolai arrangeras medeltidsloppis och här ges teatern Sigrid och Draken samt Game of Drones. I Helge And kan man lyssna på föredrag, Frejas Bröllop och konserten Mystika. I S:ta Karins ruin ges konserten Atlantic Crossing och Narrskeppet av Trix.

Visby domkyrka

Under medeltidsveckan är Visby domkyrka ett kyrkligt centrum för alla de tusentals resenärer som kommer till Visby för att delta i Visby medeltid. Här ges under veckan bland annat Tornmusik, Högmässa i medeltida ton med Storkyrkans gosskör, Klockspelskonsert och Konrad – Våra heliga rum.

Kapitelhusgården

Kapitelhusgården erbjuder ett digert program under Medeltidsveckan och är under veckan en välbesökt plats. På förmiddagen hålls kurser varje dag, huvudsakligen hantverkskurser och en hel del föreläsningar erbjuds också. Hantverkskurserna kan handla om myntslagning, kläder, keramik, läderhantverk och smycken. Gården öppnar kl 12 varje dag med både marknad och grill. Restaurangen öppnar kl 17:00 och serverar medeltidsinspirerad mat och dryck. Under kvällarna lyses gården upp av eldars sken, musiken höjer stämningen och gården är välfylld av medeltidsklädda människor. Vissa kvällar kan det förekomma sagoberättare och uppträda gycklare, dansare och magiker.

Strandgärdet

Strandgärdet ligger norr om Gotlandsänget utanför Ringmuren. Förutom scenen för Tornerspelen finns här Russtibus scen, Riddargård, Besökcenter, Föreningstältet, Verkstad och här håller Gutars bågskyttar till liksom Proknekt m.fl.

På Russtibus scen berättas sagor, ”Berättaren sagor i tid & otid” och här ges teatern ”Jakten på piratskatten” och Trix ger – Ett Gycklaräventyr.
I Verkstad kan man delta i ”Alla kan sy i läder”.

Övriga lokaler
Medeltida arrangemang finns också under veckan i Gamla Apoteket, Frimis festsal, Gotlands Museum, Strand Hotell, S:t Hansskolans Aula med flera ställen.

Snäckgärdsporten
Vid Snäckgärdsporten spelar Max Persson bagpipes, ”Säckpipor från medeltid till nutid”.

Nordergravar
År 1997 startade munkfotbollen i Nordergravar. Personer utklädda till munkar spelade fotboll på måndagen i Medeltidsveckan, där Benediktinermunkar (från Nässjö) mötte Franciskanermunkar (från Stockholm). Munkbollen spelas utan regler och det är påven som bestämmer. Troligen är det påven som bestämmer vilket lag som skall vinna. Munkfotbollen pågick tom 2006.

Från 2008 och under några år framåt har det spelats något som kallas Broll i Nordergravar. Ett lag med barbarer har spelat mot ett lag med araber. Alla matcher spelas i humoristisk anda i syfte att roa publiken och även roa deltagarna själva snarare än att vinna matchen.

Medeltidsveckans hemsida med hela programmet 2024.

Medeltidsveckans organisation

Medeltidsveckans organisation

Arrangemanget togs senare över av Gotlands Bildningsförbund och 1991 bildades en stiftelse, Stiftelsen Medeltidsveckan på Gotland, som då tog över driften av Medeltidsveckan. Bakom stiftelsen står Gotlands Museum. Gotlands bildningsförbund, Gotlands hembygdsförbund, Gotlands turistförening, Medeltidsgillet och Region Gotland. För att sköta driften bildades år 2007 aktiebolaget Medeltidsveckan på Gotland AB som ägs av stiftelsen. Sedan 2021 är Christoffer Sandberg VD för Medeltidsveckan.

Finansiering av Medeltidsveckan

Medeltidsveckan på Gotland AB är inte vinstdrivande, men skall bedriva verksamheten med en ekonomi som är i balans. Aktiebolaget ägs till 100 % av Stiftelsen Medeltidsveckan på Gotland. Omsättningen under de senaste åren är omkring 16 miljoner. Hur finansieringen ser ut har inte gått att få fram via tillgängliga källor. Intäkterna kommer från entréavgifter och de omdiskuterade Medeltidspassen, bidrag från stiftelsemedlemmarna och sponsorer. De mest betydelsefulla entréavgifterna kommer från Tornerspelen. Region Gotland bidrog tidigare med 450 000, men ev, har bidraget minskat till 250 000 kronor. Tidigare huvudsponsor Svenska Spel har dragit sig ur sponsorskapet. Medeltidsveckans organisation har också arbetat med att sälja medeltidstimmarna till beskyddande sponsorer för omkring 1250 kr per timme. Medeltidsveckan har haft svårigheter att få ekonomin i balans.

Medeltidsveckan i siffror

Antalet programpunkter under Medeltidsveckan har ökat från ett fåtal de första åren och då endast på söndagarna till 350 år 2003, 410 år 2012 och över 600 år 2023. Antalet besökare på Medeltiden är svårt att uppskatta. Lotten Gustafsson, som skrivit en avhandling om Medeltidsveckan i Visby, anger 27 000 betalda evenemang 1993, år 1995 beräknades festivalen ha 55 000 deltagare, året därpå 70 000 och åren 1997-1998 nämner hon siffran 90 000 deltagare. Antalet besökande för år 2019 uppskattas av Medeltidsveckans organisation till 50 000. Det finns också uppskattningar på omkring 100 000 besökare vissa år och t.o.m. 200 000 besökare anges. År 2007 beräknades turister under Medeltidsveckan handla för 125 miljoner kronor och år 2014 var motsvarande summa 204 miljoner kronor.