Richard Steffen

Linus Richard Steffen föddes den 30 november 1862 i Sunne Värmland. Han dog den 18 juni 1948, 85 år gammal, i Lummelunda (alt. i Stockholm), Gotland. Han blev begravd på Norra Kyrkogården i Visby. Richard var gift Kerstin Starbäck (1869–1934), dotter till historikern Carl Georg Starbäck.

Steffen avlade studentexamen i Karlstad 1882 och studerade därefter vid Uppsala universitet, där han 1888 blev filosofie kandidat och 1893 filosofie licentiat. Han var docent i litteraturhistoria vid Uppsala universitet 1898-1900 och lektor i modersmålet och filosofi vid Karolinska universitetet i Örebro. Under åren 1906-1928 innehade han tjänsten som rektor vid Läroverket i Visby.

Steffen omnämns av flera de studenter som skrivit om sin tid på Läroverket. Han beskrivs som en duktig pedagog med stor auktoritet och mycket personlig i sin undervisning. ”Min största upplevelse under skoltiden var rektor Richard Steffen” skriver en av studenterna. Steffen månade också om sina elever och det var först Richard Steffen, som i början av 1900-talet, svängde till en mer human syn på tillämpning av alla de straff som förekom på Läroverket. Han lindrade även plikten att bevista gudstjänsten från varje söndag till varannan söndag. Steffen kämpade också med lokalfrågan för Läroverket och lyckades få utökade lokaler genom att Annexet gårdshus höjdes från en våning till tre våningar.

År 1914 startade en fornforskningskommitté sin verksamhet på Steffens initiativ. Syftet med kommittén var att studera gotländsk kultur, seder, språk och litteratur samt fornlämningar och liknande. Kommittén kom att utföra synnerligen värdefulla och framgångsrika insatser under Alfred Edles och Herbert Gustafssons ledning. Förutom forskning om Gotlands historia, som bland annat omfattade Gotlands rättsväsen och administration i äldre tider och Visby medeltida hamn, författade Richard Steffen även en omfattande litteraturhistoriks produktion, bland annat inriktad på fornsvensk litteratur, Carl Michael Bellmans och den Heliga Birgittas liv och diktning och på läromedel för skolan. Han var 1929–1940 redaktör för årsboken Gotländskt arkiv, och vice ordförande för Gotlands fornvänner 1924-46. Han var sedan 1930 ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, och tilldelades 1946 professors namn. Steffen hade en omfattande brevväxling med många av dåtidens författare i Sverige och fick både beröm och kritik för de verk ha gav ut, bland annat en antologi över modern svensk diktning från tiden 1900-1920 som utkom 1921. Han retade upp många författare genom att sammanfatta dem som tillhörande proletärdiktningen, vilka beskriver ”den dystraste uppfattning av den nuvarande mänskliga tillvarons former och den hänsynslösaste naturalism i framställningen härav”. På äldre dar författade han också memoarer ”Sidor av en samtida” (1947) och skönlitteratur.

Rektor Richard Steffen. Skulptur av Axel Nilsson 1920, i Säveskolans ägo. Foto Tommie Jacobsson. Bild från Visby gymnasium 150 år.

Efter 22 år som rektor och pensionär (66 år gammal) kunde man tro att Steffen skulle dra sig tillbaka från krävande arbeten. Men i stället lät sig Steffen, en smula motvilligt, övertalas till att börja på ny kula med att jobba med arkivhandlingar om Gotland. Han var han 1927–1946 tillförordnad föreståndare för den statliga arkivdepån, som sedermera utvecklades till landsarkiv. När han avgick från tjänsten var han 84 år gammal och hade förvandlat ett torftigt bokmagasin till en välordnad vetenskaplig institution. Tack vare Steffens insatser blev landsarkivet i Visby efterhand en samlingspunkt för gotlandsforskningen. De länge svårt försummade ämbetsböckerna, diarierna och leveransjournalerna började föras noggrant och ordentligt. Med tåg eller hästskjuts skumpade 80-åringen i väg ut till landsbygdens kyrkor och hamnar för att där å tjänstens vägnar inspektera kyrkböcker och lotsjournaler. När regeringen gav honom professors namn 1946, tyckte hans tidigare Visbyelever, att det närmast lät som en degradering. Ty lärdare och finare än Steffen redan var som rektor gick det ju inte att bli.

År 1949 gjordes en stor donation till Läroverket av rektorn och professorn Richard Steffens dödsbo. Donationen bestod av ca 1000 band litteraturhistoria, historia, skönlitteratur, gotlandica m.m. I gåvan ingick också möbler från Steffens arbetsrum, tavlor, manuskript och anteckningar. Gåvan villkorad med att samlingarna skulle hållas samlad som en enhet och därför inreddes ett av läroverkets mindre rum till ”Steffen-rummet”.

Richard Steffen har också givit namn åt en av gymnasieskolorna på Gotland. Då Säveskolan omorganiserades år 2000 till fyra självständiga rektorsområden, fick en av gymnasieskolorna namnet Richard Steffens gymnasiet. Höstterminen 2014 slogs gymnasieskolorna samman till Wisbygymnasiet.