Kruttornet

(T1). Kruttornet är ringmurens äldsta torn. Det uppfördes redan i mitten på 1100-talet som ett försvarstorn, kastal, för att försvara den norra delen av den gamla hamnen, nuvarande Almedalen. Tornet är totalt 25 meter högt med taket. Förutom försvarstorn har det också använts som fängelse och på 1700-talet användes det för att förvara krut, därav namnet.
Läs mer! Läs om Kruttornets alla namn och om häxan lilla fru Ingeborg m.m.

Kruttornet
Kruttornet

Kruttornet ligger vid Almedalen och byggdes som ett försvarstorn vid norra infarten till den gamla hamnen, nuvarande Almedalen. Man tror att det ursprungligen låg på ett stenrev omgivet av vatten. Det har sannolikt funnits ett liknande försvarstorn vid den södra infarten till hamnen. Kruttornet är det äldsta tornet i muren och uppfördes omkring 1150 som en fristående kastal, ungefär hundra år innan byggandet av ringmuren påbörjades. Genom dendrokronologiska prov har man kunnat bestämma tornets byggnadsår till 1151. Tornet har ingen port i marknivå, bara en liten lucka 5 meter upp på väggen, dit man fick ta sig med hjälp av en stege. Genom att dra upp stegen blev det svårt för angripare att ta sig in i tornet. Marken låg på medeltiden några meter lägre än nuvarande marknivå.

Ingång till Kruttornet

Tornet med många namn
Tornet har tidigare haft flera olika namn, Långbrotornet, Visby torn, Lambtornet och Fängelsetornet. Det var först senare som tornet fick namnet Kruttornet. På medeltiden stod havsnivån mycket högre och tornet stod då nära strandkanten, så att när det blåste stänkte vattnet upp på tornets väggar, vattnet ”slickade” väggarna. Duktiga gotländska latinare tyckte ett passande namn kunde vara Lambit turris som på latin betyder slickade torn och på gotländska blev det Lambtornet (Lammtornet).

Kruttornet sedd från havssidan. Långt ner till höger syns utloppet för avträdet. Strax under taket ses de igensatta öppningarna mellan tinnarna.
Kruttornet och Strandpromenaden

Fru Ingeborg
Tornet har också fungerat som fängelse under 1600- och 1700-talet, därav namnet Fängelsetornet. Cellen var ett kallt tornrum där fångarna vistades. Lilla fru Ingeborg Jonsdotter hade av en annan kvinna i staden blivit anklagad för trolldom och häxeri. En trolldomsprocess inleddes 1705 mot henne och hon blev inlåst i Fängelsetornet i det kalla tornrummet utan bekvämligheter. Förmodligen låg fängelset där avträdet finns, ett hål i muren ut mot havet. Hålet finns fortfarande kvar. Jonsdotter (född 1628) var verksam som klok gumma. År 1688 hade hon anmälts av prästen för att utöva medicin och förbjudits fortsätta sin verksamhet. Hon åtalades och hamnade i fängelse.  Under tiden i fängelset användes tortyr och svält som metod för att få henne att erkänna. Man gav order om, att hon inte skulle få någon mat förrän hon hade erkänt. Hennes patienter förhördes. Hon bekände att hon varit hos småfolket under jorden på Blåkulla då hon var ung och lärt sig ramsor för att bota sjukdomar och hur man mjölkar en ko genom att sticka en kniv i en vägg. Hon hade tagits dit av Margaretha Kuskes. Den allmänna opinionen var på hennes sida och flera personer blev påkomna för att ha smugglat in mat till henne. Då hon tillfrågades varför en Bohl Matsdotter Stridj hade gjort detta, svarade hon att Stridj också var häxa. Både Kuskes och Stridj häktades.

Hjälp i nöden
Bohl Matsdotter hade gripits av medlidande med den gamla kvinnan. Svälten var en del av straffet under häxprocessernas tid. För att lindra hennes lidande hade hon gått till fängelset med en silverbägare med brännvin och ett stycke bröd. Men öppningen i dörren till fängelset var inte tillräckligt stor för att hon skulle kunna räcka in bägaren och försöket att ge Ingeborg vätskan med sked misslyckades. Halta Penilla som anslutit sig till Bohl lånade då ett rör och genom att sticka in röret genom hålet lyckades de ge henne spriten. Ingeborg begärde att bli flyttad till ett bättre fängelse (Kajsarn) men hennes begäran avslogs, hennes hälsa försämrades och hon dog senare under året i sin cell. I Ingeborgs cell hittades grynkorv och bröd men Bohl nekade till att ha gett Ingeborg korven och brödet och fick fem månaders fängelse för hela tilltaget.

Krutförråd
Någon eldstad har inte funnits i tornet, varken för uppvärmning av fängelset eller för en väktarbostad. Väktare kan knappast ha bott här eller bevakat tornet under vintertid. Efter det att Visborgs slott förstörts och risk fanns för anfall från danska och ryska trupper inrättades tornet som krutförråd, 1710, vilket medförde att tornet kom att kallas Kruttornet. Som krutförråd fungerade tornet fram till 1800-talet då krutförrådet flyttades till Hospitalsbetningen. Kronan ägde tornet fram till 1899.

Utsikt från Kruttornet mot norr
Utsikt från Kruttornet över centrala Visby

Beskrivning av tornet
Tornet är cirka 18 meter högt, tegeltaket ej inräknat och totalt 25 meter högt med taket. Bredden är omkring 10,5 meter och det består av tre våningar uppdelade i halvvåningar med trägolv, eller om man så vill fem våningar. Det finns trånga förbindelsegångar, svåra att passera för inkräktare, och valvtäckta rum. Den översta våningen har ett rum i mitten med väktargång runt om. Mitt emot ingången till rummet finns högt upp på väggen en dörröppning som tidigare ledde upp till den översta väktargången med tinnar. Tornet hade då ännu inget tak. Här hade man en fin utsikt och det var förstås ett bra läge för att skjuta med armborst rakt ned mot anfallande båtar som försökte ta sig in i hamnen. Senare är öppningarna mellan tinnarna igensatta och tornet fick ett tegeltak i början på 1700-talet. Även utbyggnaden framför porten kom till vid denna tidpunkt. Under medeltiden anses tornet ha haft en skyttehourde, d.v.s. en från murlivet på utsidan utskjutande våning av timmer.

Kruttornet är mycket väl bevarat och ser i stort sett ut som när det byggdes. Det var ett bra försvarstorn som knappast gick att inta.

Fiskebåtar uppdragna på land där den gamla inseglingsrännan låg. Foto 1918 från Visby förr i tiden.

Kruttornets omgivning
Strax utanför Kruttornet gick inseglingsrännan till den medeltida hamnen. När hamnen blev för grund för handelsfartygen användes den gamla hamnen som fiskehamn.

Invid Kruttornet finns resterna av Fiskarholmsskansen, som anlades på 1600-talet för Visbys försvar. Skansen var ännu vid mitten av 1800-talet bestyckad med fyra 24-pundiga kanoner.

Strax norr om Kruttornet ingår i ringmuren en gavel till ett stenhus som är äldre än muren. Marken här har fyllts upp betydligt sedan muren uppfördes. I husgavelns sydvästra hörn syns rester av en välvd nedgång. Ett brunnskar i den innanför liggande gårdsplanen har byggts mot en igensatt dörr i husets norra vägg. Vi en utgrävning mellan väggen och brunnskaret påträffades även en fönsteromfattning till huset.