Sprundflaskan
(T3). Sprundflaskan byggdes på utsidan av muren förmodligen för att stöda muren, men det kan också vara för att förstärka försvarsförmågan mot havssidan, eftersom det var långt mellan de befintliga omgivande tornen Kruttornet och Jungfrutornet. Namnet på tornet är känt sedan slutet av 1600-talet och det kan ha fått benämningen på grund av sitt flaskliknande utseende. Tornet uppfördes omkring sekelskiftet 1400.
Sprundflaskan kallas det torn som ligger i Strandmuren mitt emellan Kruttornet och Silverhättan. Det uppfördes omkring sekelskiftet 1400 och är ett av de sist byggda tornen i muren. Tornet uppfördes på utsidan av muren som alla andra marktorn, delvis vilande på de enda återstående tinnarna i den Gamla muren och direkt över en gammal dubbelport. Dubbelporten sattes igen i samband med att det nya tornets byggdes, men en mindre öppning in i tornet bibehölls dock. Toppen på denna öppning kan ses från insidan av muren. Här får man en bra uppfattning av att marken höjts på insidan av muren. Murens fot på utsidan låg betydligt lägre än marken innanför när muren byggdes och därför höjdes marken till porttrösklarnas nivå på insidan. Det var en stor fördel eftersom havet låg närmare muren på medeltiden och att vågor vid storm sköljde upp mot muren. Långt senare, på 1880-talet höjdes marken upp till dagen nivå på insidan för att ta bort den nedförsbacke som fanns mot muren.
Sprundflaska uppfördes med gluggar för både kanoner och armborstskyttar. Orsaken till att tornet uppfördes antas vara att den långa muren mellan Kruttornet och Jungfrutornet behövde förstärkas försvarsmässigt, men också för att muren behövde stödas. Det kan tyckas anmärkningsvärt att försvarstornen längs hela Sjömuren ligger på så stort avstånd från varandra jämfört med tornen på övriga muravsnitt. Anledningen kan vara, att man ansåg att det var liten risk att man blev anfallen från sjösidan. Namnet Sprundflaskan är känt sedan slutet av 1600-talet. Ordet ”sprund” kan ju betyda slits och hål och eftersom tornet har lite flaskliknande form så kan man tänka sig att namnet kommer från liknelsen med en flaska med slitsar (kanongluggar). Sprundflaskan har också kallats Gubbtornet och Riddartornet.
Ulf Palmenfelt berättar i sin bok ”Sumpkärret blev en varumärke” om några fiskare som varit uppe och fiskat vid Hall. De återvände mot Visby efter fisket en midsommarnatt. När man kom norrifrån höll man alltid utkik efter Sprundflaskan, eftersom det var sista tornet före Kruttornet, där fiskeläget. låg. Det är inget högt torn, men det skjuter en bit utanför muren och syns därför bra. Då fiskarna passerade Sprundflaskan såg de en stor vit gås som plaskade vilt i vattnet. När de som bäst funderade på vad en tamgås gjorde utomhus så sent på kvällen, fick de se att gåsen gick i land och försvann in genom ett hål i Sprundflaskan. När de dragit upp båten på land och hängt upp näten gick de till Sprundflaskan för att se om de kunde hitta gåsen. Mycket riktigt! Där låg hon och ruvade på 12 guldägg. De var tre fiskare, så de fick fyra guld ägg var. De behövde aldrig mer fiska.
Ännu på 1800-talets mitt brukade förbipasserande kasta en sten från Silverhätteåkrarna i Sprundflaskan, samtidigt som man ropade: Guldgubbe, guldgubbe ge oss guld!