Släkten Ridelius

Den här berättelsen handlar om släkten Ridelius och speciellt om Carl-Johan Ridelius. Carl-Johan kom till Gotland 1838, där han blev en av pionjärerna inom bokförsäljning och bokbinderi och där han sannolikt startade en av Visbys första bokhandlar. Några av hans döttrar startade ett lånebibliotek som också det blev ett av de första i staden. Affärsrörelsen Ridelius, som Carl-Johan grundade 1841, kom att finnas kvar inom släkten Ridelius fram till 1962 och som Ridelius Eftr ytterligare ett antal år fram till år 2019. Ridelius namn, och den verksamhet som bedrevs av familjen Ridelius och dess efterföljare, var välkänt i Visby av de flesta visbybor under den här tiden. Totalt kunde visbyborna och övriga gotlänningar handla i en Ridelius affär under 178 år.

Det här är inte bara en berättelse om familjen Ridelius utan också om livsöden och om de vedermödor som drabbade människor ända in på 1900-talet, med knappa förhållanden och för tidig död, speciellt gällde det många nyfödda barn, men berättelsen handlar också om bönder som lämnade jordbruket för att skapa sig en bättre tillvaro.

Ett stort tack till Mats Ridelius som har kompletterat berättelsen genom att förtjäntsfullt tillhandahålla omfattade material om släkten Ridelius. Carl-Johan Ridelius är farfars farfar till Mats.

Ridelius är ett ovanligt svenskt efternamn, så det kan vara intressant att redovisa dess uppkomst, därför börjar berättelsen på 1600-talet.

Ridelius stamfader Gunnar Andersson

Ridelius tidigast kända stamfader hette Gunnar Andersson (död 1719). Gunnar var född i Västerås och flyttade 1698 till Ridön, där han slog sig ner och blev bonde på Ridö Norrgård. Ridön är en ö i Mälaren som ligger på redden straxt utanför Västerås. Ön ligger i Västerås-Barkarö socken. Samma år som flytten till Ridön gifte Gunnar sig med Magdalena (Malena) Jonsdotter (1670 -1756), som då var änka efter att maken Bengt Jansson avlidit. Gunnar flyttade in i en liten stuga efter Bengt Jansson. Gunnar och Malena fick uppleva en svår tid på Ridön med svält och sjukdomar. Åren 1708 och 1709 var vintrarna stränga med missväxt 1709 och pesten som drog fram hösten 1710 och våren 1711 tog många liv. Kriget mot Ryssland pågick 1708-1709 under Karl XII:s ledning. Många föräldrar fick ta farväl av sina vuxna söner, åtskilliga kom aldrig tillbaka, när de drog ut i kriget, kriget som Sverige förlorade i slaget vid Poltava.

Trots de svåra tiderna föddes det många barn i den lilla låga bondstugan, några sannolikt under Malenas första äktenskap och åtta i äktenskapet med Gunnar. Av de åtta barnen nådde fem vuxen ålder, bland dem Gustav född 1701, Anders 1705 samt tvillingarna Gunnar och Torsten födda 1706. Gustav och Anders fortsatte som bönder på Ridön, medan Gunnar och Torsten satsade på studier. Anders fick bland andra barn dottern Magdalena Andersdotter.

Ridelius gotlandsgren stamfader Lars Andersson

Lars Andersson (1710–1765) var gotlandsgrenen av släkten Ridelius tidigaste kända stamfader. Lars var född i Eke Dingtuna och blev bonde på Ramsjö gård i Stora Rytterne socken i Västmanland. Han gifte sig med Christina Adelsdotter (1717 – 1798). De fick bland andra barn sonen Eric Larsson (1750–1809).
Eric Larsson gifte sig med Magdalena Andersdotter (1750–1811) från Ridön, sondotter till stamfader Gunnar Andersson omnämnd ovan. De fick flera barn bland andra sonen Carl Eric Ersson (1788–1843). Carl Erik föddes i Ramsjö och började 1807 att arbeta som dräng på Stensjö hos greve Carl Gustaf Creutz i Stora Rytterne. Följande år flyttade han till Enköping och arbetade hos borgmästare Carlsson. Han flyttade sedan till Stockholm och 1820 arbetade han som fabriksarbetare. År 1826 fick han jobb på ett sockerbruk i Stockholm. Carl Eric gifte sig med Anna Eleonora Ridelius f Lindström (f1783 ). De fick två barn, Maria Wilhelmina Ridelius (1824-1897) som flyttade till Göteborg, och Carl-Johan (1817–1884) som flyttade till Visby. Anna Ridelius dog 1855 i Visby.

Släktnamnet Ridelius

Tvillingarna Gunnar och Torsten Gunnarsson började studera och lämnade Ridön.

Under 1600-1700-talet blev det trendigt att svenska studenter, präster och akademiker tog sig ett släktnamn med ändelsen –ius, vilket kallas latinisering. När unga män från bondesamhället, som oftast bara hade vanliga fadersnamn som Andersson eller Larsson, skrev in sig vid universiteten, behövde de ett permanent och mer ”bildat” släktnamn. Man tog då namnet på sin hemort, översatte eller anpassade det till latin, och lade till ändelsen –ius. Det finns flera kända exempel på sådana namn, Stagnelius, Bexelius, Rydelius, Nobelius, Arrhenius m.fl. Det var precis så som Gunnar och Torsten ändrade sitt släktnamn Gunnarsson, hemön Ridön blev latiniserat till Ridelius.

Gunnar Gunnarsson Ridelius (1706-1754) studerade i Uppsala efter Västerås gymnasieskola. Efter en tid som kanslist i Stockholm, där han bodde hos sin bror Torsten, blev Gunnar inspektor vid Gäddeholms bruk och herrgård i Ihrsta socken. Han dog där 48 år gammal.

Torsten Gunnarsson Ridelius (1706 – 1740) flyttade efter avslutade studier till Stockholm och blev så småningom en av de högst taxerade lärftskrämarna på Södermalm. Han blev bara 36 år gammal.

Gunnar och Torstens far Gunnar Andersson dog 1719 medan modern Malena ”Gamla Malin” överlevde honom med många år och dog 1756, 86 år gammal.

Gunnar och Torsten Ridelius fick inga söner och släktnamnet Ridelius skulle inte leva vidare efter Gunnars död, men så blev det inte.

Ridelius två släktgrenar

Genom Anders Gunnarsson (1705–1772), stamfader Gunnar Anderssons näst äldsta son, kom två släktgrenar av Ridelius att uppstå.

Anders Gunnarsson blev bonde 21 år gammal på Ridö Sörgård. genom ingifte med Sigfrid Olsdotter, änka efter bonden på denna gård. De fick inga barn. 

Efter Sigfrids död gifte Anders om sig med Britta Olofsdotter från Ihrsta socken. De fick sju barn varav fem dog tidigt. En överlevande son Jan Andersson gifte sig med Britta Larsdotter. Paret fick i sin tur en son Anders som återtog släktnamnet Ridelius. Omkring 1850 ändrade denne son och hans barn släktnamnet Ridelius till Redelius, som blev den ena grenen av släkten.

Anders Gunnarsson gifte om sig ytterligare en gång, då med Greta Franz (1717-1797). De fick två barn sonen Gunnar och dottern Magdalena. Greta var dotter till stålsmedsmästaren Johann Frantz. Greta född i Skebo, Uppland, flyttade till Västerås för hushållsarbete och träffade där Anders Gustavsson.

Anders fick en tuff tid som bonde på Ridön tillsammans med Greta. De fick uppleva missväxt under början av 1740-talet och speciellt året 1756 var ett svårt missväxtår. Under åren 1762-1764 rasade en kostsam boskapspest i området och 1771 var det åter ett svårt missväxtår med tärande hungersnöd under vintern 1771-1772. Anders var sjuklig under flera år innan han dog och hans sista sommar under det svåra missväxtåret 1771 blev hans sista sommar innan han dog 1772. Änkan Greta Frantz dog året därpå.

Anders och Gretas dotter Magdalena gifte sig, som nämnts ovan. med Eric Larsson (1750-1809), gotlandsgrenen Lars Anderssons son. Eric Larsson och Magdalena fick flera barn bland dem Carl Eric Ersson (1788–1843) som flyttade till Stockholm. Omkring 1810 återtog han släktnamnet Ridelius från sin mors sida, vars farbröder var de som bytte namn till Ridelius. Som nämnts ovan fick Carl-Eric och Anna Eleonora sonen Carl Johan, som blev gotlandsgrenen, den andra grenen av Ridelius.

Johann Frantz, stålsmedsmästare
Genom Anders Gunnarsons giftermål med Greta Frantz kom Ridelius att bli släkt med stålsmedsmästaren Johann Frantz (1677-1741), far till Greta. Johann Frantz var född i Solingen, Tyskland. Han var en av de många duktiga industriarbetare som lockades över till Sverige för att hjälpa oss att få igång vår verkstadsindustri. Johann var väl insatt i steyermarksståltillverkning och genom Vikmanshyttans ägare Angersteins försorg utför Johann provsmide enligt steyermarksmetoden på hyttans bispersmalm. Det fungerar utmärkt och ett nytt verk startas, Olshyttan, vid den lilla Viksjön, senare bruket Vik. Johann får där 1719 anställning tillsammans med vallonssmeden Anders Blanck, även han lockad till Sverige för uppbyggnad av verkstadsindustri. Det här blir en lyckad start för Sveriges senare välkända stålindustri. Johann blir mycket uppmärksammad i Sverige vid den här tiden för sin insats. Han gifter sig i Sverige och i sitt andra giftermål, då med Brita Hetzin från Norrtälje, får han många barn, bland dem dottern Greta född 1717.

Carl Johan Ridelius

Familjen Carl Johan Ridelius

Carl Johan föddes 1817 i Stockholm med efternamnet Ridelius. Stamfadern Gunnar Andersson var hans farmors farfar och stamfadern Lars Andersson var han farfars farfar. Carl Johan utbildade sig till bokbindare. Han hade för avsikt att flytta till Visby och där utöva sitt yrke.

Skråväsendet hade under början av 1800-talet fortfarande stort makt över yrkesutövare. De ville att det inte skulle bli överetablering av någon yrkesgrupp i en stad, vilket då skulle pressa priserna för skrået. Carl Johan behövde alltså Kungl. Majestäts godkännande för att flytta till Visby och etablera sig som bokbindare. Han fick godkännande augusti 1838 och flyttade till Visby samma år tillsammans med sin mor Anna f Lindström. Anna dog senare i Visby.

Carl Johan fick jobb som verkmästare på den nyligen avlidne bokbindaren Molins verkstad, som vid den tiden innehades av dennes änka, sedermera omgift med bokbindaren Eklund.

Carl Johan gifte 1842-05-15 sig med sjökaptensdottern Hedvig Charlotta f Ödin från Eskelhem (1817-1903) som då väntade barn.

Hedvig var dotter till skeppare Roloph Ödin, som startade ett garveri under början av 1800-talet hemma på gården i Eskelhem. Garveriet flyttades senare till Almedalen i Visby och fanns kvar som Ödins Garveri under 170 år, välkänt av alla visbybor.

Carl Johan och Hedvig fick åtta barn. År 1842-10-19 föddes Eleonora Johanna, som dog redan året därpå. År 1844 föddes Karl som levde bara en kort tid. Sedan kom Hedvig Karolina Eleonora 1845-04-28, Maria Kristina 1847-06-28, Karl Fredrik 1849-05-13, Johanna Erika de Brun f Ridelius 1851-09-24, Rolof 1855-10-14 och Anna Charlotta Vilhelmina 1858-04-03, samtliga barn födda i Visby. Var familjen bodde i Visby är tills vidare okänt.

Bokhandlare Carl Johan

Carl Johan Ridelius första bokhandel
Carl Johan Ridelius var utbildad till bokbindare, men han öppnade en bokhandel i Visby, kanske var årtalet 1841. Det är detta årtal som finns i en annons från 1906 och finns med i logotypen för Ridelius galleri och inramningar. Var bokhandeln låg är inte helt känt. Enligt en artikel i GT 1992 anger Ola Sollerman att Carl Johan Ridelius började sälja böcker 1842 i en affär på S:t Hansgatan. Troligen öppnade han bokhandeln i verkstaden där han arbetat åt bokbindare Molins änka. Lokalen låg i korsningen S:t Hansgatan –Trappgränd, adress S:t Hansgatan 11, de s.k. Gottvaldska huset.

Boktryckaren Axel Cedergren utgav under åren 1827-1849 ortens, utom den lilla stiftstidningen, enda tidning ”Visby Veckoblad”. Ridelius och Cedergren hade dessvärre råkat i ovänskap, då Ridelius började med sin bokhandel. Cedergren vägrade att införa Ridelius bokannonser och trycka hans kataloger, medan de andra två bokhandlarna fick sina annonser införda. ”Lik en människa utan röst är ju en bokhandlare utan annonser” suckade Ridelius.

Den då bekante diktaren, redaktören och lektorn C. J. Bergman skriver om bokhandlaren: »Man kan säga vad man vill om herr Ridelius” första bokhandelsbemödanden, men icke kan han, hantverksmannen med det latinskt klingande namnet — i fall nämligen han läst den latinska skalden Ovidius — utbrista: ”Ridet vultu fortuna sereno” (Lyckan ler mot mig med blida anletsdrag) — tvärtom, den vilar över hans bemödanden».

Carl Johan Ridelius andra bokhandel
När ”Gottlands läns tidning” kom ut 1849 kunde Ridelius börja annonsera och det blev fart på försäljningen av böcker, ja så pass bra att han kunde skaffa en större och finare lokal, vilken låg vid Sankt Hansplan och sannolikt i Lythbergska huset där Sylve Norrbys bokhandel senare inrymdes. Dit flyttade han bokhandeln omkring 1850. Här en dåtida recension:

”Och vilken lokal sedan ! Adolf Bonnier och Fritze hava knappt sett maken . Kanske
jag misstager mig om jag säger att den är den vackraste i Sverige . Ty läget vid
Sankt Hans Plats , de ljusa rummen , det utbyggda fönstret med sina spetsformiga
sirater och de stora glasdörrarna … Sapperment ! Det där har uppsyn av en litterär
saluhall , och varje middag jag gått där förbi , har jag drömt mig vara i själva hu –
vudstaden och väntat att få höra klockspelet från Tyskan eller vaktparaden från
Norrbro” .

Hade möjligen Carl Johan slagit på för stort. Hans bokhandel gick i konkurs 1853 enligt Sollerman. Ridelius bokhandel togs över av en nyinflyttad smålänning Johan Gustaf Nyberg. Denna bokhandel blev alltså så småningom Sylve Norrbys Bokhandel.

Gubben i hörnan
Mycket tyder på att Carl Johan Ridelius efter konkursen 1853 startade en bokhandel vid Wallérs plats intill Vårdklockegatan, nuvarande adress Adelsgatan 45. Namnet, tiden och yrket för ”Gubbben i hörnan”, så kallades han allmänt, stämmer bra in på Carl Johan. Det blev nu hans tredje bokhandel. Han behövde förstås tjäna pengar och försörja sin stora familj. Mot Vårdklockegatan fanns en skröplig låg träkåk där Gubben i lådan hade sin affär. Över dörren hade han en skylt där det stod ”BOKHANDEL”. Träkåken revs 1875 i samband med att Metodistkyrkan skulle uppföras (nuvarande Vårdklockans kyrka) och Ridelius måste flytta sin bokhandel.

Carl Johan Ridelius fjärde bokhandel
Carl Johan måste åter flytta sin bokhandel. Han hade hittat en ny lokal och behövde bara flytta några kvarter nedför Hästgatan från Wallér plats till Hästgatan 10 (dåvarande Hästgatan 14). Byggnaden låg där ”Tempo huset” uppfördes 1938. År 1875 flyttade sannolikt Ridelius in i den gamla byggnaden som senare revs 1937. Han kallade nu sin affär för Bokbinderi & Lånebiblitek. Säkert sålde han böcker som fanns kvar från Wallérs plats, men han behövde förmodligen öka intäkterna och i bokbinderi var han ju utbildad.

Här på Hästgatan 10 startades uppenbarligen Ridelius Lånebiblitek. Troligen hjälpte Carl Johan sin två döttrar Karolina och Anna Ridelius att påbörja arbetet med att bygga upp ett lånebibliotek. Lånebiblioteket kom igång 1882. Carl Johan, som var borgare i Visby under skråtiden, var mycket aktad, redbar och arbetsam. Han deltog i grundandet av stadens borgarskola, hantverksförening m. fl. allmännyttiga företag. Några år efter starten av lånebiblioteket avlider Carl Johan 1884. Han blev 67 år gammal. Carl Johans hustru Hedvig Charlotta avled 1903 i Visby liksom sin make. Hon blev 86 år gammal.

Carl Johan Ridelius barn

Carl Johan och Hedvig fick åtta barn. Deras två första barn dog efter endast en kort tid. De sex därefter följande barnen uppnådde vuxen ålder.

Syskonen Ridelius

Karolina Ridelius lärarinna
Hedvig Karolina Eleonora (1845-1921) utbildade sig som skollärare och vid sidan om sitt yrke arbetade hon också som ansvarig för Ridelius Lånebibliotek. Se nedan om Lånebiblioteket.

Maria Ridelius lärarinna
Maria Christina (1847-1891) utbildade sig som folkskollärarinna. Hon hjälpte också till med Lånebiblioteket.

Calle Ridelius sjöfarande
Carl Fredrik Ridelius (1849-1866) blev sjöfarande. Alla hans syskon kom att arbeta med böcker som bokhandlare, bokbindare, bibliotekarie eller lärare, medan Calle valde sjön. Möjligen var han inspirerad av sin morbror som var sjökapten. Calle lämnade Visby i maj 1864 då endast 15 år gammal. Calle håller kontakt med far Carl Johan som oroar sig i ett brev över Calles knappa kläder. Det framkommer också hur fattigt det är i Visby för familjen. ”Gud vet hvar vi skall kunna taga några nya ifrån, ty här ser alltför ledsamt ut med förtjenster, jag kan ej beskrifva det, ej fatta hur rysligt ledsamt det ser ut, med Gud öfvergifver väl ej den abetssamme om vi ock äro hushållssamma”. Calle får en del jobb på fartyg som går mellan Stockholm, Flensburg, Aalborg och Karlshamn, men han har svårt att få ett fast jobb på ett större skepp. Han tar sig till Göteborg för att där mönstra på ett skepp Carin, men förmodligen har han för dålig utbildning, saknar dokument om sig själv och får inget jobb. Han berättar också att han blivit bjuden på middag hos grevinnan Ehrensvärd, maka till landshövdingen Albert Ehrensvärd, hos vilken hans faster Maria Wilhelmina är kammarjungfru. Albert Ehrensvärd var då en mycket inflytelserik man i Göteborg. Calle får låna pengar av faster för att ta sig till England för att där söka jobb. Det är de sista han berättar och sedan hör man inget mer från honom. Det framkommer så småningom att Calle råkat ut för en olycka utanför Gibraltar och att han är begravd i Smyrna (nuvarande Izmir) i Turkiet.

Johanna Ridelius bokbindare
Johanna Erika de Brun f Ridelius (1851-1890). Johanna utbildade sig till bokbindare och gifte sig med de Brun.

Rolof Ridelius bokbindarmästare
Carl Johan och Hedvigs son Rolof Ridelius (1855-1882) lämnade 1872 Visby som 17-åring och åkte till Uppsala. Han skulle gå i faderns fotspår och utbilda sig till bokbindare. Rolof avlägger gesällprov 1877 och augusti 1878 gifter han sig med Maria. Han åker efter en tid till Leipzig, Berlin och Stuttgart och andra platser för att förkovra sig i bokbinderi.
I en dagbok från tiden i Berlin berättar han målande om en kväll på gatan Unter den Linden, där Kaiser Wilhelm skall åka cortege genom staden. De boende längs gatan har tänt ljus och lyktor i sina fönster.

Under hans vistelse i Tysklan föder Maria deras första barn Karl-Fredrik, som lever endast ett halvår. År 1879 är han tillbaka i Uppsala och startar eget bokbinderi. Rolof och Maria får ytterligare två barn Johan Mauritz, född 1880-07-02 och Maria Hedvig Adolfina född 1881-08-17.

År 1879 är han tillbaka i Uppsala och startar eget bokbinderi. Rolof och Maria får ytterligare två barn Johan Mauritz, född 1880-07-02 och Maria Hedvig Adolfina född 1881-08-17.

Under hösten 1881 börjar Rolof hälsa att vackla. Först tror man att det är blåskatarr, men i april 1882 utvecklar sig sjukdomen till tuberkulös hjärnhinneinflammation. Man börjar koppla samman sjukdomen med en skottskada som Rolof skulle ha fått under harjakt på Gotland något år tidigare. Möjligen hade ett vådaskott han träffat honom i huvudet? Som ett allvarligt inslag har Rolof en benbit intryckt långt in i hjärnan. Sjukdomen betraktas som obotlig. Under Rolofs sista tid kommer hans far Carl Johan, och sannolikt är det också Rolofs syster Anna, som båda kommer till Uppsala för att hjälpa Maria driva företaget vidare och stödja henne under den svåra tiden med Rolofs sjukdom. Under Rolofs sista tid kommer också hans mor Hedvig till Uppsala. Rolof avlider den 24 april 1882 och begravs några dagar senare. Efter begravningen diskuteras fortsättningen för Rolofs familj och man är överens om att Maria skall fortsätta driva bokbinderiet och för att orka med detta skall Carl-Johan och Hedvig ta hand om barnen en viss tid tillsamman med Rolofs systrar. Syster Anna kom senare att formellt bli utsedd som fostermor åt Johan (John). En professor Annerstedt i Uppsala lovar att stödja Maria ekonomiskt om så behövs. När Carl Johan och Hedvig kort tid därefter åker tillbaka till Visby följer Johan ”Jon” och Maria ” Mia” med till Visby. För att undvika sammanblandning av Carl Johan med sonsonen Johan, ändrar man Johans namn till John.

Anna Ridelius bokbindare
Anna Charlotta Wilhelmina Ridelius (1858-1926) var ansvarig för Ridelius Bokbinderi där hon också arbetade som bokbindare. Se nedan under Ridelius Bokbinderi och Lånebibliotek.

Ridelii Lånebibliotek

Lånebiblioteket hade byggts upp under åren 1875 till 1882, och året 1882 kom det igång på allvar. Det vittnar den annons om som infördes av Carolina Ridelius i Gotlands Allehanda oktober 1882 (Gutar Förr). I annonsen marknadsförde hon syskonens bibliotek som lämplig sysselsättning speciellt under den mörka årstiden.

"Lånbibliotek

(Hästgatan)
Försedt med all nyare skönlitteratur och en stor del äldre af goda författare, samt resebeskrifningar, historiska och populärt vetenskapliga m. fl. arbeten, rekommenderas såsom en såväl bildande som nöjsam sysselsättning vid lediga stunder. — Den bestämda afgiften är billig och för vetgiriga men mindre bemedlade kan äfven till derunder ackorderas.
Kataloger som bäst upplysa om bibliotekets värde säljas derstädes.
För denna nu ingående mörka årstiden då nöjen utomhus mindre gifvas, vilja vi tillråda många uppmärksamma ofvanskrifne billiga njutning; der finnes både nytta och nöje för stads och landtboar, gammal och ung, lärd och olärd, rik och fattig, ty de senare som äro vetgiriga vilja vi tillmötesgå med all billighet, hälst som vi hoppas att af de förmögnare blifva gynnade med en behöflig uppmuntran. Af många resande hafva vi haft nöjet höra beröm för ett sällsynt välordnadt bibliotek, men mödan och omkostnaderna äro stora, och väl vore om de ersattes”.
Carolina Ridelius & Syskon”.

Lånebiblioteket finansierades genom att kunderna fick betala en liten summa för att låna en bok.

Ridelius Bokbinderi och Lånebibliotek

Systrarna Ridelius
Efter faderns död 1884 fick nu Karolina (1845-1921) och Anna Ridelius (1858-1926) ensamma driva både lånebiblioteket och bokbinderiet, möjligen fick de hjälp av någon av sina syskon. Verksamheten fanns kvar i lokalen på Hästgatan 10 fram till omkring 1890. Flytten gick då tvärs över Hästgatan till Hästgatan 9.

Ridelius Bokbinderi och Lånebibliotek Hästgatan 9
Verksamheten flyttades till Hästgatan 9, S:t Hansroten II:31 (nuvarande Gråbrodern 14), som då var en stor tomt med många byggnader, placerad mittemot Hästgatan 10. Tomten gränsade till fastigheten S:t Hansgatan 24, dit verksamheten senare kom att flyttas. I vilken byggnad verksamheten bedrevs är inte känt, det kan ha varit i en byggnad mot Hästgatan eller någon inne på gården. Här fortsatte systrarna Karolina och Anna Ridelius att driva bokbinderi och lånebibliotek, där Anna ansvarade för bokbinderi och Karolina för lånebiblioteket. Lånebiblioteket kallades Ridelii Lånebibliotek fram till omkring 1900. Möjligen såldes också böcker men bokhandeln omnämndes inte vid den här tidpunkten.
Anna finns angiven som boende på denna adress, Hästgatan 9. John Ridelius bor vid den här tidpunkten på en adress ”Söder om staden”. Omkring år 1906 flyttas verksamheten till S:t Hansgatan 24 (dåvarande adress 22), samma år som Karolina köpte fastigheten S:t Hansgatan 24.

Ridelius Bokbinderi och Lånebibliotek S:t Hansgatan 24
När gårdshuset på den nyinköpta fastigheten är färdigbyggd 1907 flyttade systrarna dit och bodde på gårdshusets och gatuhusets övervåningar, medan Hästgatan 9 lämnades helt. Gårdshuset bottenvåning inreds till bokbinderi och gatuhuset inreds till lånebibliotek och utställningsgalleri. Systersonen John (Johan) Ridelius har vid den här tiden kommit igång med försäljning av tavlor med motiv från Visby och Gotland inklusive Gotlands alla kyrkor.

År 1910 tar Anna över fastigheten som ägare. Karolina är då 65 år och börjar dra sig tillbaka och 1911 tycks Lånebiblioteket upphöra. Karolina har av allt att döma vid sidan om sitt arbete med lånebiblioteket också varit lärarinna. Hon bor kvar på S:t Hansgatan 24 efter 1911 med namnet frk Lina Ridelius f. lärarinna. Anna är då 52 år och fortsätter att driva Bokbinderiet. John, som nu är 30 år, startar vid den här tidpunkten också pappershandel vid sidan om tavelförsäljning.

Visby stadsbibliotek

År 1866 grundade en grupp societetsdamer i Visby ett bibliotek i snickare M. N. Wies hus, det s.k. Sundahlska huset, Skolgatan 1. Bokbeståndet bestod då av blygsamma 230 volymer. Det blev starten av Visby Stadsbibliotek. Biblioteket flyttade samma år till Tekninska skolan 1 tr upp, Skolgatan 3.

Carolina och Anna Ridelius, som etablerade sitt lånebibliotek 1882 avvecklade det 1911. Det omfattade då omkring 3000 band som år 1912 övergick till Visby Stadsbibliotek för ett obetydligt belopp. Den stora volymen kom att väsentligt öka bibliotekets utlåningsmöjligheter. År 1939 flyttade biblioteket till S:t Drottensgatan 3, då nya lokaler där stod färdiga.

John Ridelius

Familjen John Ridelius

John (född Johan) Mauritz Ridelius (1880 – 1957) var bara två när hans far Rolof dog efter en olycka. Han och hans lillasyster Maria (Mia) fick flytta till Visby för att tas om hand av Rolofs far Carl Johan och Rolofs systrar Maria och Anna under en viss tid, detta för att underlätta för Rolofs hustru Maria att fortsätta driva familjens bokbinderi i Uppsala. Mia dör redan 4 månader efter ankomsten till Visby. Rolofs hustru Maria kom snart att gifta om sig med en medarbetare i bokbinderiet, Konrad Löfqvist. De fick fyra barn. Konrad flyttade till Boston USA 1890 för att söka lyckan där och två år senare flyttade också resten av familjen dit. Deras äldsta barn hade redan i späd ålder avlidit. John var bara 12 år och nu helt isolerad från sin familj. Omkring år 1900 omnämns han som boende ”Söder om Visby” och några år senare har han börjat sälja tavlor med motiv över Visby och Gotland i lokalen S:t Hansgatan 24. John gifter sig med Augusta Fredriksson (1874 – ). Tillsammans får de två barn, Karl-Gustav Rolof (f 1905) och Greta Maria Karolina (f 1908). Omkring 1910 flyttar John med familj till Drottensgatan 7.

Ridelius Bokbinderi och papperhandel

Ridelius Bokbinderi och papperhandel, S:t Hansgatan 24
Omkring 1910 startar Johan också pappershandel vid sidan om tavelförsäljning. Sannolikt tog han över ansvaret också för bokbinderiet vid den här tidpunkten.

Ridelius Bokbinderi, bok- och pappershandel
Omkring 1920 startade John också bokhandel vid sidan om pappershandel och tavelförsäljning, medan Anna fortsatte att driva bokbinderiet. John hade sedan tidigare intresserat sig för fotokonsten och han började bygga upp samlingar av person- och situationsbilder av människor och Visbyvyer. En annan gren som utvecklades, förknippad med bokbinderi, var förlagsverksamhet. John kom att ge ut åtskilliga skrifter om Gotland, inte minst med Säfve som författare. Han gav också ut småskrifter och vykort. Många av bilderna till vykorten fotograferade Ridelius själv, bl a en väsentlig del av Albatross-vykorten, som han gav ut på eget förlag. Johan kom också att ägna sig åt försäljning av konst. Han byggde också upp en stor samling Gotlandica litteratur samt en stor samling böcker från den egna förlagsverksamheten liksom från andra förlag. När Anna inte längre orkade driva bokbinderiet tog John också över den verksamheten. Anna dog 1926. Johns hustru Augusta dog 1934 och 1936 gifte han om sig med Hildur Österberg (1881-1948). John avvecklade bokbinderiet omkring 1950.

Ridelius Bok- och pappershandel
Sonen Karl-Gustav lämnade Visby, flyttade 1924 till fastlandet och utbildade sig till läroverkslärare. Han blev fil. mag. och arbetade som adjunkt och senare lektor. Greta flyttade också till fastlandet för att arbeta. Tiden efter 1950 fortsätter John att sälja böcker tillsamman med pappersvaror och gotlands souvenirer. Han får senare hjälp i affären av sin dotter Greta som flyttat tillbaka till Visby. Vid sidan om arbetet var John mycket aktiv i Gotlands turistförening och på äldre dagar blev han mycket intresserad av matlagning. John dog 1957 och blev 77 år gammal. Efter Johns död stod det att läsa i om honom i Gotlänningen. ”Med John Ridelius har en verksam man och en särpräglad personlighet gått ur tiden”.

Karl-Gustav och Greta Ridelius, sista generationen på Gotland

John Ridelius och Augustas barn Karl-Gustav och Greta blev de sista i släkten Ridelius på Gotland.

Karl-Gustav lämnade Visby 1924, 19 år gammal, för att börja studera på Uppsala Universitet. Hans intresse var naturvetenskap och han blev snart ordförande för den Naturvetenskapliga föreningen i Uppsala. Karl-Gustav engagerade sig också för kårlivet som kurator i Gotlands Nation och fortsatte att ha kontakt med Gotland för att studera natur och geologi. Bland annat skrev han sin kandidatuppsats om Ullahau på Fårö. Senare återvände han till Ullahua och skrev en artikel, ”Ullahau – ett flysandsfält”, publicerad i tidskriften Naturen och Vi 1934. Karl-Gustav bibehöll sin genuina gotländska dialekt livet ut. Han avslutade sina studier vid universitet med en fil. mag. examen.

Under studietiden träffande han Birgitta Ihrmark, född i Uppsala, dotter till domprosten Axel Ihrmark och hans hustru Sigrid. Tycke uppstod och de gifte sig 1934. KG blev läroverkslärare och undervisade som adjunkt och senare lektor vid flera läroverk bland annat Molkom och Norrköping och under sista tiden vid Vasa Högre Allmänna Läroverk för pojkar i Göteborg. För KG:s och Augustas barn blev familjen arbete på olika orter blev resultatet en svårtolkad dialekt av värmländska i botten, östgötska och till sist gōtebosska och till det faderns gotländska. Karl-Gustav fortsatte att hålla kontakt med Gotland hela livet och han skickade också artiklar till de gotländska tidningarna om resor och upplevelser. En speciell kontakt på Gotland kan nämnas, Nils Ekberg, stiftsjägmästare i Visby på 30- 40 talet. Han var sekreterare i sällskapet DBV, Visbys botaniska trädgård, och KG var engagerad i Göteborgs Botaniska trädgård. Bland annat diskuterades svampar, ätliga och giftiga, där KG var sakkunnig. Karl-Gustav och Birgitta fick fyra barn.

Greta lämnade också Visby för att söka sig arbete på fastlandet. Hon kom dock tillbaka till Visby för att hjälpa sin far i affären. Efter far Johns död 1957 fortsatte hon att driva verksamheten i affären, om även i mindre skala, fram till sin död i Visby 1960.

Karl-Gustav åkte till Gotland efter systen död och avvecklade verksamheten, sålde ut kvarvarande lager av böcker och gotlandsbilder m.m. och sålde även fastigheten. Kal-Gustav blev den siste levande gotlandsfödde i släkten Ridelius. Han dog 1991 i Hagen Ör Mellerud.

Ridelius Efterträdare

Ridelius Eftr Papperhandel Inramningar
Efter John Ridelius död 1957 tog Lennart Andersson över verksamheten 1962 och drev den under namnet Ridelius Eftr. Lennart Andersson drev tidigare affären Lennart Andersson Livs som han startade på 1940-talet. År 1962 sålde han affärsrörelsen som sedan blev Signalen och istället köpte han Ridelius Bok- och Pappershandel. Bok- och Pappershandeln hade under slutet av sin verksamhet börjat med inramningar och detta affärsområde kom att öka när Lennart tog över. Lennarts fru fick putsa glasen på tavlorna som skulle ramas in och barnbarnet Christer Pettersson fick tidigt svara för inramningen med lönen 1 kr per inramning. Inramningarna tog mycket av Christers tid sista året i skolan, så han gick bara i skolan på förmiddagarna, för under eftermiddagarna ägnade han sig åt inramningarna. Även Lennarts dotter Lotta fick börja jobba i affären. Butiken sålde då också souvenirer, konst och etsningar av kända gotlandskonstnärer som Erik Olsson och David Ahlqvist. Turisterna köpte etsningar i stor omfattning och personalen ramade in konstverken medan kunderna väntade. När Christers morfar Lennart fick hjärnblödning var Christer endast 14 år gammal. Vid 20-års ålder köpte Christer företaget och drev det vidare.

Ridelius Eftr –Galleri-Inramningar
Christer Pettersson köpte sin morfars företag 1984. Han var då endast 20 år, men han kunde företaget väl, eftersom han arbetat där sedan 11 års ålder. Böcker och papper blev allt mindre del av företagets verksamhet, utan istället dominerade försäljning av konst och inramning av tavlor. Övervåningen som varit bostad för ägarna till Ridelius affärsverksamhet inreddes 1990 till konstgalleri. Därmed kom inriktningen för Ridelius Eftr att bli konstutställningar och inramning. Christer drev företaget fram till 2019, då han beslutade att sälja verksamheten. Ett intressant samarbete med Bonnierkoncernen lockade. Bonniers säljer konst som Christer Pettersson ramar in. Under februari 2019 blev det klart med nya ägare av S:t Hansgatan 24. Lia Boysen, skådespelerska, och Per Broman, grundare av Fotografiska i Stockholm presenterade som de nya ägarna till fastigheten.

Visbys äldsta affär

Ridelius Bokhandel startade av Carl Johan Ridelius år 1841 (eller möjligen 1842). Affären etablerades inte som ett Lånebibliotek som ibland finns angivet. Lånebiblioteket startades av Carl Johans döttrar Karolina och Anna år 1882. De var ännu inte födda när Carl Johan öppnade sin bokhandel 1841. Verksamheten kom ingång 1906 på S:t Hansgatan 24, då som Bokbinder i och Lånebibliotek och pågick fram till 2019, sista tiden som Ridelius Eftr.

Affärsrörelsen Ridelius pågick alltså under 178 år och affären Ridelius har sannolikt funnits på nuvarande S:t Hansgatan 24 omkring 113 år.

Bokklubben Rideli

Ridelius ”lever” kvar i Visby. När nya ägarna till S:t Hansgatan 24, Lia Boysen och Per Broman fick klart för sig att Gotland första lånebibliotek drivits av två systrar på fastigheten under slutet av 1800-talet till början av 1900-talet föddes idén att starta en bokklubb. De kontaktade Roland Salemark som driver bokhandeln Wessman & Pettersson. Roland fann idén intressant och snart hade de tillsammans ordnat en inbjudan till intresserade att var med i bokklubben Rideli. Starten ägde rum den 21 mars 2022 på restaurangen Vår Fru, Sankt Hansgatan 24. Intresset var stort och alla 25 platser bokades upp på bara några timmar. För att vara med i klubben krävs det att man bokar ett bord och till reducerat pris får man då en inbunden bok samt mat och dryck. Klubben kommer att arrangeras varje månad för att deltagarna ska samtala om en bok som alla läst. Den första boken som klubbens deltagare ska förkovra sig i är Nina Wähäs senaste roman Babetta som är en slags hyllning till filmkonsten med alla dess hjältar och skurkar.

Släkttabell över Ridelius

Generation I på Ridön

Gunnar Andersson

Gunnar Andersson var född i Västerås, flyttade 1698 till Ridön, blev bonde på Norrgård. 
    Han gifte sig med Magdalena (Malena) Jonsdotter (1670 -1756)
    De fick åtta barn. Fem nådde vuxen ålder, varav fyra söner
 1. Gustav Gunnarsson (född 1701 på Ridön dog 1743). Gustav tog över som bonde på Ridön. Gift 1722 med
    Karin Jansdotter från Västeräng. De fick sju barn.   
 2. Anders Gunnarsson (född 1705 på Ridön, dog 1772). Anders blev bonde på Sörgård. Se nedan.
 3. Torsten Gunnarsson Ridelius (född 1706 på Ridön, dog1740). Torsten Studerade och flyttade till
    Stockholm och arbetade som lärftskrämare på Södermalm. Han tog namnet Ridelius efter studierna.   
    Han fick inga barn. 
 4. Gunnar Gunnarsson Ridelius (född 1706 på Ridön, dog 1754). Gunnar studerade i Uppsala efter
    Västerås gymnasieskola. Han arbetade som kanslist i Stockholm och senare som inspektor vid 
    Gäddeholms bruk och herrgård i Ihrsta socken. Han fick inga barn.

Generation II på Ridön

Anders Gunnarsson

Anders Gunnarsson (född 1705 på Ridön, dog 1772). Anders blev bonde på Sörgård, Ridön genom gifte 1726  
   med Sigrid Olsdotter. De fick inga barn.
Anders gifte om sig efter att Sigrid avlidit med Brita Olsdotter från Ihrsta socken 1743.
   De fick sju barn varav fem tidigt döda. Ett av barnen var Jan Andersson.    
1. Jan Andersson (1740-1741) verkade som rusthållare i Råby, Dingtuna socken. Se nedan.             
   
I sitt tredje äktenskap gifte Anders sig med Greta Frantz (1717-1797). De fick två barn. 
   Greta Frantz var född i Skebo bruk i Uppland och dotter till mästersmeden Johann Frantz. 
1. Gunnar Andersson (1747-1776). Dog barnlös.
2. Magdalena Andersdotter (1750-1811). Se vidare nedan. 

Generation III från Ridön, blivande Redeliusgrenen

Jan Andersson

Jan Andersson (1740-1741) verkade som rusthållare i Råby, Dingtuna socken. Västmanland. Han gifte sig
   med Brita Larsdotter (1748-1816). De fick en son.
1. Anders Jansson Ridelius (1768-1817). Anders Jansson blev spannmålshandlare i Torshälla. Han
   återtog namnet Ridelius. Anders gifte sig med Ulrika Olsdotter (1769-1801). De fick en son Jan Olof 
   Ridelius (född 1801) som tillsammans med sina barn ändrade efternamnet Ridelius till Redelius 1850.

Generation II på Ramsjö, blivande gotlandsgrenen

Lars Andersson

Lars Andersson (1710-1765) var född i Eke Dingtuna. Lars blev bonde på Ramsjö gård i Stora  
   Rytterne socken i Värmland. Han gifte sig med Christina Adelsdotter (1717-1798). De fick en son.
1. Eric Larsson (1750-1809). Se nedan.

Generation III från Ramsjö och Ridön

Eric Larsson

Eric Larsson (1750-1809) var född på Ramsjö gård. Han gifte sig med Magdalena Andersdotter från Ridön.
   De fick flera barn bland dem en son.
1. Carl Eric Ersson (1788-1843). Se nedan.

Här går de båda släkterna samman genom giftermålet mellan Magdalena Andersdotter och Eric Larsson.

Generation IV

Carl Eric Ersson

Carl Eric Ersson Ridelius (1788-1843) var född på Ramsjö gård. Han började 1807 att arbeta som dräng
 på Stensjö hos greve Carl Gustaf Creutz i Stora Rytterne. Följande år flyttade han till Enköping och
 arbetade hos borgmästare Carlsson. Han flyttade sedan till Stockholm och 1820 arbetade han som
 fabriksarbetare. År 1826 fick  jobb på ett sockerbruk i Stockholm. Carl Eric gifte han sig med Anna i
 Eleonora Lindström (f 1783). År 1810 återupptog de släktnamnet Ridelius. Anna Ridelius f Lindström
 dog Visby 1855. Carl-Eric och Anna fick två barn.
1. Maria Wilhelmina Ridelius (1824-1897) som flyttade till Göteborg och blev  kammarjungfru hos grevinnan Hedvig Ehrensvärd.
2. Carl-Johan Ridelius (1817–1884) som flyttade till Visby. Se nedan.

Generation V

Carl Johan Ridelius

Carl Johan Ridelius (1817-1884) var född i Stockholm. Han utbildade sig till bokbindare och flyttade
   till Visby 1838, där startade han en bokhandel 1841. Carl Johan gifte sig med 1842 med Hedvig
   Charlotta f Ödin (1817-1903) från Eskelhem. Hedvig var dotter till skepparen och garvaren Roloph
   Ödin som startade Ödins Garveri. Carl-Johan och Hedvig fick fick åtta barn.
1. Eleonora Johanna (f 1842). Hon dog året därpå.
2. Karl (f 1844). Han levde endast en kort tid.
3. Hedvig Karolina Eleonora (f 1845). Karolina (Lina) var lärarinna och drev Ridelius Lånebibliotek i 
   Visby. Hon dog i Visby 1921.
4. Maria Kristina (f 1847). Maria var lärarinna. Hon dog i Visby 1891.
5. Karl-Fredrik (f 1849). Karl-Fredrik (Calle) lämnade Visby 1866 och blev sjöfarande. Han dog i en
   olycka utanför Gibraltar 1866.
6. Johanna Erika (f 1851). Johanna utbildade sig till bokbindare. Hon gifte sig med de Brun. Johanna 
   dog i Visby 1890.
7. Rolof (f 1855). Rolof lämnade Visby 1872 och flyttade till Uppsala. Se vidare nedan.
8. Anna Charlotta Vilhelmina (f 1858). Anna utbildade sig till bokbindare. Hon blev ansvarig för
   Ridelius Bokbinder efter faderns död 1884. Anna dog i Visby 1926.

Generation VI

Rolof Ridelius

Rolof Ridelius (1817-1884) var född i Visby. Rolof utbildade sig till bokbindare i Uppsala och 
   förkovrade sig i yrket genom studier och praktik i Tyskland under 1878-1879. År 1879 startade han 
   eget bokbinderi i Uppsala. Han gifte sig 1878 med Maria Katarina f Lundell (1852-1910) som också
   utbildade sig till bokbindare. Rolof dog 1882 efter en olycka några år tidigare. Efter Rolofs död
   gifte Maria om sig och flyttade 1892 till USA tillsamman med sina barn. Maken hade flyttat dit
   tidigare. Rolof och Maria fick tre barn.
1. Karl-Fredrik (f 1878). Fem månader senare dog han.
2. Johan Mauritz (John f 1880). Johan flyttade till Rolofs far och systrar i Viby 1884 och bytte namn
   till John. Se vidare nedan.
3. Maria Hedvig Adolfina (f 1881). Maria (Mia) föddes i Uppsala. Hon flyttade tillsamman med sin bror
   till Visby 1884. Maria dog samma år på hösten i Visby.

Generation VII

John Ridelius

John Ridelius (1880-1957) var född i Uppsala och flyttade till Visby 1884 till sin farfar Carl Johan och faderns systrar. Han tog över familjens bokbinderi, Ridelius Bokbinderi, och startade också bokhandel och pappershandel i Visby. John gifte sig år 1904 med Karolina Augusta Fredriksson (f 1874).
 
Efter Augustas död 1934 gifte han om sig med Hildur Österberg (1881-1984). John dog i Visby 1957. John och Augusta fick två barn.

Generation VIII, sista gotlandsgrenen

John och Augustas barn blev den sista generationen av gotlandsgrenen.

1. Karl-Gustav Rolof Ridelius (f 1905). Karl-Gustav föddes i Visby. Han lämnade Visby 1924 och
   utbildade sig till läroverkslärare. Han blev fil. mag och arbetade som adjunkt och senare lektor.
   Karl-Gustav gifte sig med Birgitta Ihrmark från Uppsala, dotter till domprost Axel Ihrmark. 
   Karl-Gustav och Birgitta fick fyra barn. Karl-Gustav dog 1991 i Hagen Ör Mellerud.
2. Greta Maria Karolina Ridelius (f 1908). Greta föddes i Visby. Hon lämnade Visby och flyttade till
   fastlandet, men åkte tillbaka till Visby för att hjälpa sin far med bokhandel och pappershandel. 
   Efter faderns död 1957 fortsatte Greta att driva verksamheten fram till sin död 1960. Hon dog i 
   Visby.