Visby skolor

Skolorna i innerstaden

Kyrkans skolor

Undervisning av barn förekom huvudsakligen inom kyrkan och i kloster under medeltiden och fram till 1700-talet. Till exempel omtalas Sankt Jakobs kyrka i Visby år 1226, då det till kyrkan var knutet en skola. Under medeltiden fanns det tre skolor i Visby, men det är oklart hur länge skolorna fanns kvar. Norr om Visby domkyrka fanns en byggnad som omtalats som gamla skolan. Byggnaden uppfördes på medeltiden som en stor och fint hus och var under en tid gilleshus för norra delen av staden. Det brandhärjades enligt Strelow under 1400-talet. År 1544 skänktes ett hus av Gotlands norra tredings prästerskap att användas till skola. Troligen var det detta hus som prästerskapet skänkte, för omkring 1550 stod byggnaden övergiven och ”Wisby schola” flyttade då till denna medeltida byggnad, senare kallad Gilda.

Visby domkytka. Gamla skolhusets ruin, de sk vinkällarna, vid 1800-talets mitt. Teckningav P A Säve 1847. Bild från Visby domkyrka.

Var ”Visby schola” fanns före 1550 är okänt, möjligen fanns en skola vid Skolgatan 3 som brann ner vid den här tidpunkten. Känt är att vid skolan (Gildaskolan) fanns det under den danska tiden (1361-1645) tre lärare. År 1627 fick länsherrarna på Wisborgs slott uppdrag av danske kungen Kristian IV att bygga en ny skola, eftersom den gamla brunnit. Möjligen var det den här skolan (Gilda) som brunnit, för det borde ha varit skolverksamhet här vid den tidpunkten. Då Gotland blev svenskt 1645 fungerade skolan dåligt. Lärarna fick dålig lön och skolan drogs med ekonomiska problem. Efter att skolordningen antogs 1649 kom skolan att organiseras som en trivialskola, vilket innebar att undervisning bedrevs i trivium, d.v.s. ämnena grammatik, retorik och dialektik (logik). Gildaskolan lades förmodligen ner under slutet av 1600-talet, möjligen tidigare t.ex. 1627 vid den omtalade branden. Den kallades då ”gamla skolan”, medan den 1697 benämndes ”Gildhuset”. Sannolikt flyttade skolan till en byggnad vid nuvarande Skolgatan 3, se nedan. Trivialskolan ombildades 1822 till en lärdoms- och apologistskola, där lärdomsskolan närmast var en gymnasieförberedande latinskola, medan apologistskolan var mer inriktad på praktisk utbildning med tyngdpunkt på naturvetenskap och moderna språk. Skolformen fanns kvar fram till 1905, då den ersattes av realskolan. Under lång tid finansierades trivialskolan från Endre pastorat genom avkastning från kyrkans innehav av gods s.k. prebende.

Wisby Schola

I kv Priorn 14, nuvarande Skolgatan 3 (tidigare möjligen Skolgatan 5) fanns ett stenhus med kålgård, gårdshus och trädgård, omnämnd i fastighetsförteckningen från 1697 med tomtnummer 139, som kallades ”Wisby Schola”. Möjligen fanns det här en skola som brann omkring 1544, varvid verksamheten flyttade till ”Gildaskola”. Skolan här på Skolgatan återuppbyggdes och användes åter som skola från slutet av 1600-talet, varvid ”Gildaskolan” då benämdes ”Gamla skolan”. Turerna här är osäkra, men mycket pekar på att ”Gildaskolan” användes som ett mellanspel till skolan vid Skolgatan under en period. Den återuppbyggda skolan vid Skolgatan revs och ersattes med en ny skolbyggnad 1778.

Wisby Schola, Gamla skolan

Trots de knapphändiga uppgifter som finns om skolorna under 1500-talet till 1700-talet kan det ändå vara intressant att sammanställa en tänkbar översikt om skolorna från den här tiden.

1400-1550, Wisby schola, Skolgatan 3, skolan brinner omkring 1544
1550-1627,Wisby schola, Gildhuset vid domkyrkan, skolan brinner 1627
1627-1778, Wisby schola, nyuppbyggd efter branden, Skolgatan 3, Gildhuset kallas Gamla skolan

Tekniska Skolan, Skolgatan 3, kv Priorn 14. Foto från öster 1900. Bild från Visby förr i tiden.
Tekniska skolan sedd från gårdssidan efter ombyggnaden 1908. Läroverket disponerade först några klassrum här omkring 1960, för att ta över större delen av skolan 1967, det så kallade fjärde annexet. Foto 1910. Bild från Visby förr i tiden.

Visby skola, Storskolan, Tekniska skolan

År 1778 uppförde murmästaren J. N. Chemnitz ett nytt skolhus för ”Visby skola” på Skolgatan 3 bekostad av staden. Det ersatte då ett tidigare skolhus som rivits. Det nya skolhuset utvidgades 1830-1832 genom att Visby stad tillsköt medel för inköp av ett intilliggande grannhus, det Sundahlska huset, så att skolan kom att disponera även hörnhuset S:t Drottensgatan och Skolgatan. I det Sundahlska huset hade Folkskoleseminariet sina lokaler mellan åren 1846 och 1866. Lokalerna övertogs 1866 av Visby Stadsbibliotek som då började sin verksamhet. När (Lilla) S:t Hansskolan öppnades 1848 kom de yngre barnen att gå i denna nyöppnade skola. Visby skola kom då att kallas Storskolan. Storskolan hade kvar sin verksamhet här fram till 1859, då den uppgick i Visby högre elementarläroverk. År 1898 flyttade Visby arbetsskola in i byggnaden och 1901 kom även Tekniska skolan att disponera en del av skolan. Under tidigt 1900-tal byggdes huset om då bl.a. sadeltaket höjdes och ombyggdes till ett högt mansardtak. Husets fasader pryds av blindfönster och andra detaljer i gotisk stil. Visby arbetsskola lämnade skolan 1908 och flyttade till Drottning Desiderias arbetsskola, detta för att ge bättre plats åt Tekniska skolan. Skolan kom därefter att kallas Tekniska Skolan. Visby Högre Allmänna Läroverk disponerade under början av 1960 några klassrum, men tog från 1967 över stor del av skolan samtidigt som Tekniska skolan lämnade byggnaden. Skolbyggnaden blev efter 1967 Läroverkets 4:e så kallade annex. När Läroverket lämnade innerstaden 1971 användes byggnaden som flick- och vårdskola fram till 1986-1987, då skolhuset byggdes om till bostäder.

Visby arbetsskola, Skolgatan 3. Här får pojkarna lära sig att laga skor. Foto 1900. Bild från Visby förr i tiden.
Flickornas huvudsakliga arbete var spånarbeten som såldes till affärerna i staden. Foto 1900. Bild från Visby förr i tiden.

Skolorna vid Skolgatan:
1778-1848, Visby skola, nytt skolhus Skolgatan 3, Sundahlska huset Skolgatan 1 från 1832.
1848-1859, Storskolan, Skolgatan 3
1898-1908, Visby arbetsskola
1909-1967, Tekniska skolan
1967-1971, Läroverkets annex nr 4
1971-1987, Flick- och vårdskola

I mitten av bilden syns DBW:s skola som den ursprungligen såg ut. På övre våningen hade sällskapet en sessionssal. Foto 1878. Bild från Visby förr i tiden.
DBW:s skola blev slöjdskola 1875 och byggdes på med en våning 1881 för att rymma alla elever. Ställningen på gaveln är en brandsignalmalanläggning uppförd 1889, som fanns kvar till 1947. Foto 1920. Bild från Visby förr i tiden.

DBW:s skolor

Den första skolan i Visby som riktade sig även till fattiga startades av DBW:s sällskap 1815, en fri- och fattigskola för 12 fattiga barn. Skolan låg sannolikt under någon tid i det medeltida huset på gården till Hästgatan 9 (mittemot gamla Tempo, nuvarande H10). Skolan flyttade senare till Chasseurs hus på Strandgatan, kv. Kompaniet 5, nuvarande Lindgården. När antalet elever ökade fick man behov av ett större skolhus. Man köpte en tomt på Kyrkberget intill Nygatan. Pengar till inköpet skänktes av handlaren Timotheus Segerdahl, som ville hugfästa minnet av sin son, handelsbokhållaren och löjtnanten vid Visby jägarkompani Johan Segerdahl. Sonen Johan hade 1818 omkommit i en olyckshändelse. Sonen var för övrigt en av stiftarna till Sällskapet DBW. Skolan uppfördes 1822 och stod färdig 1823. Skolan kom att betyda mycket för många obemedlade elever i en tid då ingen lagstadgad skolgång ännu fanns. Skolan drevs som en Bell-Lancasterskola med s.k. växelundervisning. Växelundervisning innebar att en lärare undervisade många elever samtidigt med hjälp av äldre elever, monitörer. Eleverna delades in i nivåer, beroende på kunskap, och fick flytta från en lägre till en högre nivå vartefter deras kunskap ökade. De var också placerade i lokalen enligt nivåerna. År 1864 förbjöds växelundervisning i Sverige. År 1848 upphörde undervisningen i DBW:s regi när folkskolan startade i (Lilla) S:t Hansskolan. I skolan hade då totalt 856 barn undervisats i DBW: regi.

Lokalerna i skolan på Kyrkberget hyrdes därefter av staden och användes som småskola och lärarinnebostad fram till 1875. Även navigationsskolan använde lokalerna under en tid. Hushållningssällskapet bekostade från 1875 tillsammans med DBW en slöjdskola i byggnaden, som då fortfarande ägdes av DBW. Slöjdskolan blev så populär att den förlängdes med ca 3 meter oh byggdes på med en våning 1881. Slöjdskolan ersattes 1926 av en yrkesskola för möbelsnickare som fanns kvar i byggnaden fram till slutet av 1940-talet. Till byggnaden hörde även Udden 1, där det tidigare låg ett virkesupplag och en smedja som tillhörde Slöjdskolan. Visby stad köpte byggnaden 1945 med syfte att riva byggnaden, vilken betraktades som en skönhetsfläck, bl.a. av Drätselkammaren. Svårigheter att hitta en annan lokal till yrkesskolan medfördes att byggnaden inte revs och yrkesskolan blev kvar till 1956.

Huset byggdes 1822 och har varit en Bell-Lancaster skola, småskola, navigationsskola m.m. innan det blev elevhem. Skolan är på fotot från 1996 huvudsakligen återställd till sitt ursprungliga utseende. Bild från Visinvent.

Byggnadens kulturhistoriska värde började diskuteras och efter många turer blev byggnaden kvar och byggdes om till elevhem för pojkar 1959. Vid ombyggnaden revs en våning och man försökte återställa byggnadens ursprungliga utseende med bl.a. brutet tak. År 1993 genomfördes ytterligare en ombyggnad innan byggnaden blev inkvartering för gästforskare vid Östersjöns Författar- och Översättarcentrum.

Gymnasiehuset ligger till höger i bilden. Gymnasiet invigdes 1821 och fanns kvar till 1859. Teckning av J. Kinberg 1849. Bild från Visby förr i tiden.

Gymnasiehuset

År 1820 inköptes ett hus på Strandgatan 4 och byggdes om till Wisby Gymnasium som invigdes 1821. Gymnasiets förste rektor var dr Pehr Säve. Verksamheten flyttade härifrån 1859 till det nyuppförda Läroverket. Läs mer om Gymnasiehuset under Visby Hotell.

Desiderias arbetsskola

S:t Hansgatan/Bremergränd där Desideriaskolan startade sin verksamhet.

Vid 1800-talets början fanns få möjligheter för flickor i Visby att utbilda sig för en bra start i livet. Våren 1923 bestämde därför några damer ur Visbys societet att bilda en förening “Fruntimmerssamfundet för fattiga flickors uppfostran”. Den första sammankomsten hölls den 3 juni 1823 hos biskopinnan Maria Jakobina Eberstein och till ordförande valdes landshövdingskan friherrinnan Anne Margarete Cederström. Syftet var att grunda en skola för att  “undan vanvård och sedefördärv rädda de mest vanlottade och värnlösa flickebarn i Visby stad medelst beredande av ett hittills saknat tillfälle för dem att få lära det mest nödvändiga för deras framtid…” Den 14 juni 1823 infördes en notis i Wisby tidning om skolans tillkomst. Samfundet anställde mademoiselle Brita Stenberg som lärare och den 6 oktober 1823 startade skolan i hennes mors fastighet i hörnet S:t Hansgatan och Bremergränd. Cederström lyckades dessutom få drottning Desideria att bli samfundets beskyddarinna med ett löfte att hon även årligen skulle skänka 100 riksdaler till skolan. År 1835 såldes skollokalen och dåvarande ordföranden kammarherrinnan Schürer von Waldheim presenterade för kungen nödvändigheten av att Samfundet fick ett eget skolhus. Det beviljades 1000 riksdaler med ett krav att det blev ett solitt stenhus.

Drottning Desiderias arbetsskola, Biskopsgatan 6. Bild från Visinvent 1996.

Lägligt kunde då samfundet köpa kapten Virgins utauktionerade hus i hörnet av Biskopsgatan/ Västra Kyrkogatan för 2500 riksdaler, adress Biskopsgatan 6. Den nya skolan invigdes 1836 och kallades med drottningens nådiga bifall Drottning Desiderias skola, även kallad Desiderias arbetsskola. Det L-formade skolhuset består till stora delar från medeltiden. Vad det använts till under medeltiden är okänt. Under 1600-talet slut fanns här en stadsgård med stall och lada. Under 1700-talet användes byggnaden som residens för landshövdingen. På 1790-talet fungerade byggnaden som temporär förläggning av tyfussjuka sjömän. Därefter har det funnits industriverksamhet i fastigheten innan den blev skola. Här skulle fattiga flickor få undervisning ”i innanläsning, kristendom och de mest nödvändiga handslöjder samt handledas till arbetsamhet och goda seder.” Elevantalet ökade till 75 redan år 1846. Starten av S:t Hansskolan 1848 medförde att samfundet ändrade skolans inriktning 1859.

Desiderias arbetsskola, Biskopsgatan 6. Här fick fattiga flickor undervisning i sömnad, vävning och huslig ekonomi. Foto omkring 1910. Bild från Visby förr i tiden.

Skolan blev en slöjdskola för flickor med sömnad, spånad, vävning, stickning m.m. och även huslig ekonomi, medan läsämnen upphörde. År 1879 startades också, tillsammans med Gotlands Sedlighetsförening, en hushållsskola som under några år verkade sidan av slöjdskolan. Visby arbetsskola flyttade sin verksamhet hit till Desiderias arbetsskola 1908. År 1945 övertog landstinget huvudmannaskapet för skolan och 1967 överlämnade Samfundet skolan till Skolstyrelsen. Skolhuset såldes samma år till Visby stad. Det byggdes senare om till bostäder. Skolans verksamhet fortsatte sannolikt i Verkstadsskolans lokaler fram till 1980-talet.

Fröknarna Molanders skola

Fröknarna Molander bedrev en privatskola i Visby för flickor under mitten av 1800-talet. Undervisningen omfattade bl.a. engelska, tyska och franska. Skolan drevs sannolikt under åren från omkring 1830 fram till 1857, möjligen till 1876, då Flickskolan i Visby startade sin verksamhet. Om fröknarna Molander finns inte så särskilt mycket känd information. Det går dock att göra vissa antaganden om fröknarna utifrån att deras efternamn inte är så vanligt i Visby, att de borde komma från högre stånd eftersom de är utbildade samt tidpunkten för skolans verksamhet. Fröknarna hette sannolikt Hedvig och Sara Molander. Skolan låg troligen vid Biskopsgatan eller Västra Kyrkogatan i kv Priorn 13. Antaganden baseras på följande fakta:

Landssekreterare Anton Molander i Visby fick tre barn med sin hustru Sara Cath. Antoinetta f  Schröder. Barnen var borgmästare Georg Anton Molander f 1800, Hedvig Helena Catharina Molander f 1804 och Sara E.  Antoinetta f. 1807. Fröknarna Molanders skola fanns med säkerhet 1831 (uppgifter från en elev), vilket ger åldern 27 resp 24 eller något lägre för systrarna, åldrar som verkar rimliga vid starten av skolan. Anton Molander och hans bror Rådmannen Erhard Molander och senare Georgs hustru Maria stod som ägare till fastigheten Priorn 13 under slutet av 1700-talet och fram till 1857, så det låter rimligt att tro att skolan bedrevs i någon av deras byggnader, vilka även hade centrala lägen i innerstaden. Verksamheten upphörde troligen 1857 då fastigheten Priorn 13 såldes. Ungefär samtidigt startades en skola i Lythbergska huset för flickor, se nedan. Ett samband mellan de båda skolorna kan inte uteslutas. Om fröknarna Molander fortsatt med sin verksamhet till 1876, så hade de varit 72 resp 69 år när verksamheten lades ner, inte omöjligt men inte heller troligt. Anton Molander skulle alternativ kunna ha brorsbarn som döttrar, vilkas ålder troligen kunde passa in på skolans tidpunkt, så uppgifterna om skolfröknarnas namn är inte helt säkra.

Sankt Hansskolan var folkskola, småskola, Läroverksannex, bytte namn till Lilla Sankt Hansskolan och blev så småningom Gotlands Konstmuseum.

S:t Hansskolan

Under åren 1847-1848 uppfördes Visbys första folkskola efter ritningar av C Bergman. Skolan, som kom att kallas Sankt Hansskolan (senare Lilla Sankt Hansskolan), byggdes i kalksten centralt på tomten med källare, två våningsplan samt inredd vind och med sadeltak täckt med tegel.  Fasaden utfördes putsad. Skolan fungerade som folkskola från 1848 till år 1893, då Östra Folkskolan (nuvarande Solbergaskolan) öppnade för undervisning. De äldre barnen flyttades till Östra Folkskolan medan S:t Hansskolan då blev Visby småskola (klass 1-2). Från slutet av 1950-talet kom skolan att disponeras av Visby läroverk. Lokalerna kom att användas för skollunch från omkring år 1960 och som klassrum för några av Läroverkets klasser. Så småningom kom läroverket att ta över hela byggnaden som blev ett annex till Läroverket. När Läroverket las ner 1971 och skolans verksamhet flyttade till den nyuppförda Säveskolan, blev gamla läroverksbyggnaden låg- och mellanstadieskola för innerstaden barn. Lilla Sankt Hansskolan kom att användas för andra undervisningsändamål fram till 1987, då skolan byggdes om till Gotlands Konstmuseum. Se vidare under menyn Byggnader.

Lythbergska huset

Mamsell Elise Längstadius hade tillsammans med sin syster Emanuella Lövenström undervisningslokaler för flickor i Lythbergska huset, S:t Hansplan, under åren 1856-1905. Systrarna var döttrar till kungamördaren Ankarström, som under några år bodde i Engeströmska huset.

Flickskolan. Flygelbyggnaden sedd från gårdssidan.

Flickskolan

Flickskolan startade sin verksamhet 1876. Skolans första lokaler var i Längstadiska huset (bankhuset och nuvarande Payex), men de räckte inte till varför man redan nästa år flyttade till Arneliuska huset vid Strandgatan, snett emot landshövdingeresidenset. Efter två år, 1879, flyttade man tillbaka till S:t Hansgatan, efter att lokalerna byggts om och utökats. Den 1 april 1884 startade skolan sin verksamhet i egna lokaler vid Specksrum. Verksamheten pågick till 1971 då Flickskolan las ner. Byggnaden togs över av Gotlands Musik- och dansskola. Sedan år 1999 har Musikskolan bytt namn till Kulturskolan med breddad verksamhet. Se vidare Flickskolan under menyn Byggnader.

Visby Högre Allmänna Läroverk, uppfört 1859.

Läroverket

Läroverk låg vid S:t Hansgatan 32, snett emot Konstmuseet och startade sin verksamhets som nämnts 1859. Läroverket ersatte alltså Trivialskolan, Storskolan och Gymnasiehuset. Läroverkets officiella namn var först Visby högre elementarläroverk fram till 1905, då skolan blev Visby Högra Allmänna Läroverk. Gymnasiet öppnades för flickor 1924. Läroverket blev Säveskolan 1966, i samband med den nya skolordningen och att skolan kommunaliserades. År 1971 flyttade Säveskolan från innerstaden till nya lokaler i Länna och Läroverket blev alltså låg- och mellanstadieskola med namnet S:t Hansskolan. Se vidare S:t Hansskolan under menyn Byggnader.

Solbergaskolan uppförd 1893.

Skolorna utanför ringmuren

Solbergaskolan

Den första skola som startades utanför murarna i staden var Östra Folkskolan, som invigdes den 11 november 1893. Folkskolan i innerstaden vid S:t Hansgatan från 1847 hade snabbt blivit för liten. Uppdraget att rita en ny skola gick, efter en del turer, till arkitekten Magnus Isæus, som ritade en två- och tre-vånings medeltidsinspirerad röd tegelborg 1888. Isæus avled dock samma år, och Per Ulrik Stenhammar fick uppdraget att färdigställa hans byggnad. Stenhammar valde putsade fasader i stället för tegel Skolan bytte efter en tid namn till Solbergaskolan. Skolan ligger vid Kung Magnus väg 4. Namnet på skolan kommer från det kloster, Solberga kloster, som låg en liten bit bort från skolans läge. På 1940-talet inreddes vinden och en tillbyggnad tillkom ritad av Arvid Stille. Skolan omfattar en grundskola med årskurs 4-9, skolbarnomsorg och lokalintegrerad särskola. På grund av platsbrist har årskurs 4 upphört vid skolan (2022) och neddragningen fortsätter med att årskurs 5 och 6 upphör under de kommande åren. Tjelvarskolan tar successivt över dessa klasser. Eleverna i Solbergaskolan kommer i första hand från norra delen av Visby, Väskinde, Lummelunda och Bro. Solbergaskolan är Gotlands största grundskola med omkring 700 elever (2022).

Översikt över Solbergaskolans byggnader.

Södervärnskolan

Lokalerna vid Sankt Hansskolan och Solbergaskolan var hårt ansträngda under början av 1900-talet. Behov fanns för ytterligare en skola för stadens växande barnkullar och beslut togs att bygga en skola på söder. Skolan invigdes 1906 och kallades då för Visby södra folkskola med 86 elever av stadens då 875 elever. Adressen är Stenkumlaväg 35 för Södervärnskolan..  Elevantalet ökade under 1900-talet med krav på en successiv utbyggnad. Redan 1913 var skolan för liten och en klass fick inhysas i soldathemmet på Visborgs slätt. Under första världskriget anordnades provisoriska isoleringslokaler 1916 i skolan då epidemisjukhuset inte kunde ta emot alla som drabbades av den nervfeber som grasserade i staden. Också under andra världskriget användes skolan till annat än undervisning men nu som militärförläggning framför allt i början av kriget. Eleverna flyttades dels till S:t Hansskolan och dels till Tekniska skolan. År 1939 inrättades ett klassrum på övervåningen, när lärarinnorna Martha Stenkvist och Lydiga Lustig flyttade ut från sin bostadsvåning. Fyra år senare byggdes hela övervåningen om så att skolan då fick totalt sex klassrum. År 1937 beslutade riksdagen att den sexåriga folkskolan skulle bli sjuårig. År 1945 hade man ännu inte kommit igång med det sjunde året på grund av brist på skollokaler i Visby. Krigsårens barnkullar var ju också mycket stora så problemen skulle bli värre när det var skoldags för dessa barn. År 1953 uppfördes tegelbyggnaden utmed Stenkumla väg för att ge plats åt 40-talets barn. Skolan fick då omkring 16 klassrum. Antalet elever i folkskolan uppgick 1945 till 880 och ökande till omkring 1725 år 1953. Från mitten av 1950-talet började den åtta-åriga skolan att införas och år 1962 kom beslutet om obligatorisk nio-årig skola. Samtidigt bytte man namn på skolformen från folkskola till grundskola.

Södervärnsskolan uppfördes 1906 och byggdes ut 1953 samt 1964-1967.

Växande antalet barn och förlängd skolplikt krävde också fler skollokaler. Södervärnskolan expanderade därför ytterligare under åren 1964-1967, då två nya skolbyggnader och en idrottshall uppfördes till en byggkostnad av omkring 5,5 miljoner. De nya byggnaderna ritades av arkitektfirman Birchlindgren i Stockholm. Södervärnskolan fick med de nya skolbyggnderna en modern skola. En av byggnaderna inrymmer huvudsakligen klassrum (ämnesrum) medan den andra inrymmer skolkök, matsalar, slöjdsalar mm. Idrottshallen med måtten 21×42 medger handboll och hallen kan delas i två delar för t.ex. gymnastik. Idrottshallen var stadens första riktiga idrottshall. I och med dessa byggnader hade skolan i stort fått sitt nuvarande utseende. Skolan omfattar sedan slutet på 1900-talets grundskola med årskurserna 4-9, samt fritids för de äldre barnen, även om skolan under en period var en ren högstadieskola. Eleverna kommer huvudsakligen från södra Visby, Västerhejde, Träkumla och Stenkumla. Antalet elever uppgick 2020 till 566.

Verkstadsskolan vid Broväg, uppförds 1956 i tegel från Havdhems tegelbruk.

Centrala verkstadsskolan

Centrala verkstadsskolan i Visby uppfördes 1956 i Norrbackaområdet vid Broväg. Stig Annerfeldt var arkitekt för skolan som byggdes av Arthur Perssons Byggnad AB. Skolan uppfördes av tegel från Havdhems tegelbruk. Verkstadsskolan tog över den yrkesutbildning som ägt rum i DBW:s tidigare skolbyggnad på Kyrkberget. Starten för möbelutbildning skedde med slöjdskola som Hushållningssällskapet och DBW etablerade 1875 och som 1926 ersattes av en yrkesskola för möbelsnickare, vilken blev kvar till 1956 i skolan på Kyrkberget, då verkstadsskolan startade sin verksamhet. Möbelsnickeriet höll hög klass. Flera möbler tillverkade på Verkstadsskolan i Visby har senare dykt upp på auktioner, bl.a. på Bukowskis. Stadens verkstadsskola levererade ett skrudskåp till Östra Kapellet i Visby när det restaurerades 1970. Från början var verkstadsskolan inriktad på möbelsnickerier, men utbildningen breddades under mitten av 1950-talet med sjömanskurser, husmoderskurser, betongarbetare, bilmekaniker, kontorister, dagbarnvårdare och många flera kurser. Verksamheten pågick som verkstadsskola fram till 1972 då skola omorganiserades i den omfattande skolreformen kring 1970-talet.

Norrbackaskolan uppförd 1959.

Norrbackaskolan

Visby innerstad, östra Visby och södra Visby hade alla fått folkskolor, men norra Visby saknade en folkskola fram till 1959 då Norrbackaskolan uppfördes. Skolan har adressen Vallgravsgatan 2 och är idag en grundskola med verksamhet från förskoleklass till årskurs 6 samt fritidshem. Skolan har också en särskola för elever med svårigheter att följa undervisningen i den vanliga grundskolan. Eleverna i årskurs 7-9 fortsätter sin utbildning på Solbergaskolan. Norrbackaskolan har egen idrottshall, slöjdsal och skolkök. Upptagningsområdet är i första hand norra delen av Visby. Tillsammans med Polhemsskolan och S:t Hansskolan bildar Norrbackaskolan ett gemensamt skolområde. Antal elever var omkring 200 (2021).

Ovanför huvudentrén till Norrbackaskolan finns denna smidesrelief som föreställer lekande barn. Konstnären är Ture Johansson, gotlänningen och Visbysonen som blev skulptör i Stockholm med bl.a. ”Mäster Palm” på Norra Bantorget.

Länna gård i sina glans dagar. Olja på duk målad av Carl Abraham Rothsten.

Säveskolans område

Länna gård och Yrkesskolan i Länna

Innan Säveskolan uppfördes med invigning 1971 i Länna park fanns i parken ”Yrkesskolan i Länna”. Märkligt är att Säveskolan kom att ligga på mark som under fyra generationer tillhört familjen Säve och kallades för de Säveska åkrarna. Marken testamenterades av P. A. Säve till Gotlands Fornvänner 1879. Områet har senare borgmästare Peter Henrik Grewesmühl fått som gåva av staden med villkor att anlägga en park. Grewesmühl lät där uppföra en herrgårdsbyggnad av sten med lindallé och två paviljonger och gården kom att kallas Plantagen. Efter Grewesmüh död såldes egendomen till Christian Adolf Engeström och 1948 köptes Plantagen av den då rike Lars N Eneqvist, som här skapade ett mönsterjordbruk. Han kallade gården för Länna efter sitt fädernehem Länna gård i Othem. Lars N. Eneqvist är också känd för badhuset som han lät uppföra nedanför Palissaderna (se även Kallbadhuset/Kallis). År 1859 bodde prinssessan Eugénie en längre tid på gården under sitt första besök på Gotland. Eneqvist tvingades sälja gården efter en konkurs och gården hade under en period flera ägare, där köpmannen Folke Odin var den sista privata ägaren. Större delen av den tidigare parken hade sålts av till villatomter innan Visby stad köpte huvudbyggnaden och resterande delar av parken 1958. Avsikten var att skaffa mark till utflyttning av Läroverkets elever. Omkring 1960 uppfördes paviljonger för Yrkesskolan i den gamla parken. När L M Ericsson 1961 startade sin tillverkning av telekomponenter med ett 60-tal anställda, höll man det första året till i provisoriska lokaler på Arbetareföreningen, varmbadhuset och i yrkesskolan i Länna.

Yrkesskolans paviljonger, de ljusa byggnaderna i mitten av bilden. I bakgrunden den blivande aulan. Foto Wimmerström & Hagbergs arkitektkontor.

Säveskolan

Visby Högre Allmänna Läroverk bytte namn till Säveskolan 1966 i samband med den nya skolordningen och då skolorna blev kommunalt ägda. Lokalfrågan var ett ständigt problem i innerstaden och undervisningen fick förläggas i fler än fem olika byggnader. Det var en besvärlig situation och skolan kunde inte expandera på grund av svårighet att hitta lämpliga närliggande lokaler. År 1971 stod den nybyggda skolan i Länna klar och Säveskolan kunde flytta från innerstaden till Länna.

Modell över Säveskolan byggnader. I förgrunden gymnastig- och matsalbyggnaden, de ljusa byggnaderna i mitten är yrkesskolans byggnader, i bakgrunden huvudbyggnaden med den åttakantiga aulan framför. Foto Wimmerström & Hagbergs arkitektkontor.

När Säveskolan i Länna invigdes detta år omfattade den 1500 elever och över 150 lärare samt ett 50 tal övrig skolpersonal. Den var då det enda gymnasiet som fanns på Gotland. Skolan ritades av arkitekten Olof Hagberg och kostade 20 miljoner att bygga. Huvudbyggnaden är uppförd i två våningar och innehåller lokaler för den teoretiska undervisningen. Den intilliggande aulan utgör en egen byggnad som står i förbindelse med huvudbyggnaden. De befintliga yrkespaviljongerna byggdes ut så småningom och senare uppfördes byggnader för matsalar och gymnastiksalar samt anlades planer för idrott. Från början var det tänkt att Länna gårds huvudbyggnad skulle användas som fritidslokaler eller som museum för skolans rika naturaliesamlingar, men år 1971 beslutade emellertid stadsfullmäktige att låta riva Länna gård. Beslutet har av många kritiserats som olämpligt, eftersom det omöjliggjorde bevarandet av en del av den kultur som tidigare funnits i området. Säveskolan organiserades som ett integrerat gymnasium, som omfattade både teoretisk och praktisk utbildning. De befintliga yrkespaviljongerna byggdes ut så att de rymde praktiskt taget alla yrkesutbildande linjer.

Säveskolan huvudbyggnaden (F-huset).
Länna gård, herrgårdshuset. Rivt 1971.

Lokalproblemen som följt skolan hela tiden i innerstaden tycktes fortsätta i den nya skolan, fast av annat slag. Redan efter kort tid börjar elever och personal klaga på den dåliga ventilationen och höga fuktigheten. Mögel bildas och det går så långt att delar av skolan stängs och att vissa elever inte kan vistas i lokalerna. År 1996 diskuteras att riva huvudbyggnaden, det så kallade F-huset.

Richard Steffen, Elfrida Andrée, Christopher Polhem, Trojaborg

Kanske blev den integrerade gymnasieutbildning en svårmanövrerad koloss att hantera. Under vårterminen 2000 var det dags för nästa omorganisation. Säveskolan delades upp i fyra självständiga rektorsområden, senare egna gymnasieskolor, Richard Steffen-, Elfrida Andrée-, Christopher Polhems- och Trojaborggymnasiet. De olika gymnasierna var inrymda i samma byggnader som innan omorganisationen och gymnasierna kom fortsättningsvis att kallas för Säve eller Säveskolan som ett kollektivt och traditionellt namn.

Huvudbyggnaden är hus nr 6, Sävehuset med den intill liggande aulan.
Richard Steffen gymnasiets namn kommer från rektorn på Läroverket 1906 – 1928. Gymnasiet erbjuder två nationella program; Barn- och fritidsprogrammet (BF) och
Samhällsvetenskapsprogrammet (SP).
Elfrida Andrée gymnasiets namn kommer från en kvinnlig pionjär som domkyrkoorganist, tonsättare, dirigent och telegrafist (1841-1929).
Gymnasiet erbjuder utbildning inom det estetiska programmet, handels- och administration, hotell- och turism, restaurang- och livsmedel samt vård- och omsorgsprogrammet.
Christopher Polhem gymnasiet har fått sitt namn från uppfinnaren av Polhemslåset och många andra uppfinningar. Gymnasiet erbjuder utbildning inom teknik och naturvetenskap, och har både yrkesförberedande och studieförberedande utbildning.
Trojaborggymnasiet har fått sitt namn från den stenlabyrint som ligger nedanför Galgberget i Visby. Gymnasiet erbjuder utbildning på grundskolenivå, kurser för att få behörighet i svenska, engelska och matematik, enstaka kurser i den kommunala gymnasieskolan, praktik m.m. Trojaborggymnasiet las ner efter vårterminen 2011.
År 2011 tas beslut att bygga om F-huset. Arbetet startar 2015 med att riva allt utom stommen. År 2017 är ombyggnaden klar och då har man även byggt till 450 m2. Byggkostnaden uppgick till 274 miljoner.

Wisbygymnasiet

Höstterminen 2014 var det åter dags för en omorganisation av gymnasiet. De tre gymnasierna, Richard Steffen, Elfrida Andrée och Christopher Polhem på Säveskolan slogs samma till Wisbygymnasiet. Wisbygymnasiet har adressen Säves väg 10 och är en kommunal gymnasieskola med Region Gotland som huvudman. Skolan har omkring 1500 elever, 170 lärare och 15 övrig personal (2017/2018). Gymnasiet erbjuder ett stort urval av utbildningar uppdelat i tre block (som något motsvarar de tidigare tre gymnasierna), yrkesprogram, högskoleförberedande program och introduktionsprogram. All utbildning sker i Säveskolans lokaler.

Stort utbud av utbildningsprogram

Yrkesinritad utbildning omfattar program för:
BA, Bygg- och anläggning
BF, Barn- och fritid
FT, Fordon- och transport
FS, Försäljning- och service
HT, Hotell- och turism
NB, Naturbruk
RL, Restaurang- och livsmedel
SF, Sjöfart
VF, VVS- och fastighet
VO, Vård- och omsorg

Högskoleförberedande program för:
EK, Ekonomi
ES, Estetik
HU, Humaniora
NA, Naturvetenskap
SA, Samhällsvetenskap
TE, Teknik

Introduktionsprogram ger möjlighet för obehöriga att komplettera:
IMA, Individuella alternativ
IMS, Språkintroduktion
IMV, Programinriktat val
IMY, Yrkesintroduktion

Studier och idrott
Wisbygymnasiet ger möjlighet att kombinera studier med idrott. Dels finns Lokal idrottsutbildning (LIU) som ger 200 poäng i idrott och hälsa i idrotterna friidrott, innebandy, ishockey, fotboll och orientering. LIU kan kombineras med valfritt program. Möjlighet finns också till Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) för 400-500 poäng i specialidrott. Idrotterna för NIU är fotboll och innebandy kombinerat med programmen SA eller BF.

Sävehuset, helt ombyggt 2015-2017, tidigare huvudbyggnad kallad F-huset.
Steffenhuset med gymnasiebiblioteket.

Gymnasiesärskolan Desideria

I Säveskolans lokaler finns Gymnasiesärskolan Desideria i byggnad 8, där även caféet ligger. Här kan elever, som inte klarar av att följa den vanliga undervisningen på grund av någon utvecklingsstörning, studera i en annan takt. Eleverna på Desideriaskolan erbjuds att välja mellan tre nationella program och individuella program.

Estetiska verksamheter
Fastighet, anläggning och byggnation
Hotell, restaurang och bageri
Individuella program

Kulturskolan i Visby

Kulturskolan Gotland är en frivillig verksamhet inom Gotland. Kulturskolan i Visby höll tidigare till i Flickskolans gamla anrika lokaler vid Specksrum, men på grund av dålig miljö har Kulturskolan 2015 flyttat till Säveskolans område, adress Säves väg 10A. Kulturskolan erbjuder undervisning på olika musikinstrument, sång, kör ensemble, dans, teater, film, TV-produktion, samt bild- och formgivning. Kulturskolan samarbetar med förskolor, grundskolor och gymnasieskolan samt med andra estetiska utbildningar, institution och frilansande kulturarbetare. Verksamheten finansieras genom kommunala anslag, elevavgifter, projektbidrag, instrumenthyror och uppdragsutbildningar. Omkring 900 elever deltar i kulturskolans verksamhet.

Tjelvarskolan, uppförd på 1970-talet.

Tjelvarskolan

Tjelvarskolan uppfördes på 1970-talet med upptagningsområde för barnen i Bingebyområdet och Östra Vi. Skolan ligger vid Rutegatan 5. Under årens lopp har skolan moderniserats i flera omgångar. År 2005 genomfördes en stor om- och tillbyggnad av Nybergs Entreprenad AB med en ordersumma av 20 milj kronor. Klassrum, kök, slöjdsalar och gymnastiksal byggdes om och skolan byggdes till med 1500 m2. Skolans verksamhet omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-3 och skolbarnomsorg. Skolan omfattar omkring 130 elever.

Konstverk vid Tjelvarskolan av konstnär Dragan Ljubez. Skapelse skall associeras till guden Tjelvar som bröt förtrollningen av Gotland med hjälp av en eld, så att Gotland inte längre sjönk ner i havet under dagen. Invigd 2007.
Gråboskolan vid Gråbo torg.

Gråboskolan

Under miljonprogrammets bostadsbyggande växte Gråbo-området fram under 1960-talet och 1970 talet i södra Visby. Gråbo är ett välskött område med blandad bebyggelse av flerfamiljshus och radhus. Behov uppstod för en skola i området och under slutet av 1970-talet byggdes Gråboskolan. Mitt i stadsdelen ligger Gråbo Torg med affärer, serviceutbud och Gråboskolan. Gråboskolan omfattar omkring 240 elever från förskola till årskurs sex samt fyra fritidshemsavdelningar, bibliotek och fritidsgården Puma. Skolbyggnaden drabbades av byggnadstekniska problem liksom många andra byggnader från 1970-talet. En omfattande totalrenovering fick genomföras under åren 2000-2004.

Lyckåkersskolan, Lövängsgatan 5.
Lyckåkersskolan har stora ytor för eleverna att röra sig på.

Lyckåkersskolan

Lyckåkersskolan ligger i södra Visby, adress Lövängsgatan 5. Skolan består av tre byggnader, idrottshall och en stor skolgård med fotbollsplan, löparbana, längdhoppsgrop, cykelbana mm. Skolan omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-3 och fritidshem. Hemkunskap,slöjd och moderna språk läses på Södevärnsskolan och på Södervärnsskolan fortsätter eleverna i årskurs 4-6. Lyckåkersskolan har serveringsskök, men maten lagas på Södervärsskolan. Lyckåkersskolan har omkring 200 elever (2021) och tar emot elever från i första hand Lyckåkerområdet, Träkumla och Stenkumla. Tidigare hade skolan utbildning för årskurs 1-6, men mellanstadiet fick flyttas till Södervärnsskola på grund av lokalbrist.

Humlegårdsskolan. Lännavägen 6.

Humlegårdsskolan

Humlegårdsskolan ligger i Lännaområdet med adress Lännavägen 6. Skolan har egen idrottshall. Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1 och fritidshem. Efter årskurs 1 följer lärarna normalt med sina elever för fortsatt skolgång i närbelägna Alléskolan under årskurs 2 och 3. Ibland följer samma lärare med eleverna även till årskurs 4-6, men ofta tar en annan lärare över från årskurs 4. Skolhälsovården är gemensam för Humlegårdsskolan och Alléskolan. Skolan har omkring 80 elever och tar emot elever huvudsakligen från Lännaområdet.

Terra Nova skola, uppförd 1987.

Terra Novaskolan

Terra Novaskolan ligger i södra Visby med adress Buntmakargatan 59. Skolan uppfördes 1987 och har sedan dess byggts ut till en större skola och är nyligen renoverad. Till skolan hör en stor skolgård med skogen alldeles intill. Skolan har ett eget tillagningskök. Terra Novaskolan var först en F-3 skola (årskurs 1-3) men är efter ombyggnaden en F-6 skola med elever i förskoleklass, årskurs 1-6 och fritidshem. Slöjdlektionerna är förlagda till Gråboskolan, liksom idrott för elever i årskurs 4-6. Årskurs 6 läser moderna språk och hemkunskap på Södervärn. Skolan har omkring 175 elever och upptagningsområdet är huvudsakligen från Terra Nova-området. Efter årskurs 6 byter eleverna skola till Södervärnsskolan.

Alléskolan, Fältgatan 30.

Alléskolan

Alléskolan ligger på det tidigare A7-området med adress Fältgatan 30. Skolan startade 1995 i en kasernbyggnad som tidigare tillhört försvaret och är alltså inte är anpassad så bra till skolarbete. Alléskolan undervisar elever i årskurs 2 till 6 och har fem klasser, en klass för varje årskurs. Varje klass är uppdelad två grupper med en mentorslärare för varje grupp. Skolan disponerar en speciallärare och två resurslärare.  Eleverna kommer från Humlegårdsskolan där det gått årskurs 1. Skolan har också fritidshem. Slöjdlektionerna har årskurs 3-6 på Solbergaskolan. Årskurs 6 har också hemkunskap och språkval på Solbergaskolan. Idrott har årskurs 2 på Humlegårdsskolan, medan årskurs 3-6 utövar sin idrott i A7-hallen. Eleverna kommer huvudsakligen från Lännaområdet, men tar emot även andra elever som söker sig till skolan genom det fria skolvalet. Skolan har omkring 200 elever och tillhör skolområdet Humlegården.

Modell över den nya Alléskolan, som beräknas vara klar 2024.

Den gamla kasernen skall rivas och 2024 ersättas av en nybyggd skolbyggnad bättre anpassad till skolans behov. Den nya skolan har kostnadsberäknats till 120 milj kronor, omfatta 4000 m2 och byggas i tre plan och ge plats för 350 elever och alltså ge plats även för årskurs 1. Vid skolan beräknas personalen uppgå till 50 personer.