Visbys folkmängd

Antalet invånare i Visby fram till 1500-talet baseras på bedömningar och uppskattningar. Från 1500-talet är uppgifterna något säkrare. Jämförelsen med Stockholm kan vara lite intressant när det gäller tiden fram till 1500-talet, först då hade Stockholm vuxit ikapp Visby när Gustav Vasa blev kung i Sverige.

                                 Visbys folkmängd                  Stockholms
Händelser           Årtal        Innerstaden Ytterstaden  Totalt   folkmängd
Yngre stenåldern    3000 fKr     100                      100
Bronsåldern                      0
Sen järnålder       700          200                      200
Tidig vikingatid    800		 400 	                  400
Slutet vikingatid   1000 	 700		          700
Tidig medeltid      1100	 1000	                  1000
Mitten medeltid     1200	 3000		          3000	    100
Visbys guldålder    1300	 12000	Störst i Norden	  12000     1500        
Digerdöden          1400	 8000		          8000	    6000
Danskt-	            1570   	 1600		          1600	    7000
herravälde	    1610   	 1600		          1600	    9000
Visby blir svenskt  1650   	 1780		          1780	    15000
		    1690   	 2370		          2370	    60000
Klinten bebyggs	    1730         2430		          2430	    40000
		    1770  	 4270		          4270	    58000	
Rödsoten härjar	    1810   	 3400          200	  3600	    76000
		    1850   	 4100          400	  4500	    90000
		    1890   	 4100	       3000	  7100      300000 
Ytterstaden har     1930   	 3600	       6870	  10470     600000
växt om innerstaden 1950   	 3500	       10340	  14740     800000
		    1970   	 3300	       16300	  19600     700000
		    1995   	 3100	       18640	  21740     750000
		    2017   	 2500	       21800	  24300     950000
		    2023   	 2000	       24000	  26000     990000
Diagram över Visbys folkmängd.

Nedan finns information om händelser och orsaker som i viss mån kan förklara tillväxt och nedgång i folkmängden för Visby.

Yngre stenåldern
Visby var befolkat redan under yngre stenåldern (4 000 f Kr-1700 f Kr). Det vet vi eftersom t.ex. stenåldersfynd har gjorts 1860-talet vid S:t Lars, Drotten och Stora Torget på 1860-talet, och att gravar och boplatser hittats på bland annat Stora Torget år 1924, i kv Nunnan 1 år 1936 samt vid Kapitelhuset. Fynd från stenåldern runt om i innerstaden tyder på att ett stort område varit bebott av stenåldersmänniskor, även om fynd av bostäder är knapphändiga. Man bedömer att stenåldersboplatserna sträckte sig från Hästgatan i söder, i väster någonstans mellan S:t Hansgatan och Mellangatan, åt Finngränd i öster och åt norr kanske ända ut till S:t Görans kyrkoruin. Havet sträckte sig då till en nivå strax nedanför S:t Hansgatan. Antalet samtidigt fast boende vid en viss tidpunkt går förstås inte att fastställas, men en by som en liten gotlandssocken på omkring 100 personer kan vara en rimlig gissning.

Bronsåldern
Runt Visbyinnerstad vid t.ex. vid Hästnäs, Annelund, Länna gård, Pilhagen och Terra Nova finns det flera boplatser och gravar samt fornfynd från bronsåldern (1700 f Kr–500 f Kr). Innerstaden saknar dock boplatser och gravar från bronsåldern, vilket tyder på att det sannolikt inte funnits några boende där under den tidsepoken. Det kan förstås alternativt vara så att bostäder funnit men har schaktats bort vid ny bebyggelse och att sådana fynd ännu finns men inte påträffats.

Järnåldern
Runt Visbyinnerstad vid t.ex. vid Hästnäs, Annelund, kv Melonen Bingeby, Länna gård, Östra Kyrkogården, Halsjärnet, Värnhem, Pilhagen, Kungsladugården och Terra Nova finns det flera boplatser och gravar samt fornfynd från järnåldern (500 f Kr–1050 e Kr). Liksom för bronsåldern saknas gravar från järnåldern i Visbys innerstad. Spår av bosättningar lär dock finnas från tiden i slutet av järnålder och det finns en uppfattning att stadens historia i Visby börjar på 700-talet. Kanske fanns det några 100 urinnevånare till staden i slutet av järnåldern.

Vikingatiden
Runt Visbyinnerstad fanns under Vikingatiden (800-1050, överlappar järnåldern) boplatser och gravfält vid de flesta av fyndplatserna för järnåldern, men ett stort gravfält från Vikingatiden har också hittat vid Kopparsvik. I innerstaden har en grav påträffats i trädgården till Clarions hotell. Många fornfynd har också grävts fram från Vikingatiden på olika platser innanför muren. En skyddad plats för fiskebåtar, gott om källvatten och rikligt med fisk i havet och vilda djur att jag tros ha medfört en stor ökning av befolkningen till tiden omkring 800. Människorna bodde i enkla hyddor och träbodar i området där nuvarande Strandgatan ligger. Vid slutet av Vikingatiden uppskattas befolkningen till omkring 1000 innevånare. Staden hade då ringformigt vuxit från hamnområdet åt, norr, öster och söder, där enkla trähus uppförts i parallella rader från hamnen och uppåt med mellanliggande gränder ungefär fram till nuvarande S:t Hansgatan.

Tidig Medeltid
Under tidig Medeltid (1050 -1250) växte handeln i Visby och antalet invånare ökade allt fortare bl.a. beroende på att köpmän från Tyskland och Danmark började flytta till Visby Trähusen ersattes av stenhus och packhus började uppföras. Bebyggelsen växte fram till klintkanten strax öster om nuvarande Södra Kyrkogatan. Många av stadens kyrkor uppfördes under perioden och byggandet av ringmuren påbörjades. Antalet visbybor uppgick enligt bedömningar till omkring 3000 i slutet av perioden.

Visbys guldålder
Under perioden (1250 – 1400) var alla handelskepp i Östersjön på väg till eller från Visby. Handelsmännen i Visby blev rikare och rikare. Antalet packhus växte och byggdes allt längre bort från hamnen, där det ännu fanns plats. Staden växte åt norr och söder, men åt öster fanns klintkanten och uppe på klinten ville folket inte bo. Det blev trångt och man byggde på extra våningar och uppförde s.k. valvhus tvärs över gränderna och gatorna. Ringmurens färdigställdes runt staden i den lägre höjden. Digerdöden (pesten) härjade under mitten av 1300-talet och tog många liv. Befolkningsmängden började minska och sjönk till omkring 8000 invånare i början av 1400-talet.

Danska herraväldet
Perioden (1400 – 1650) var en mörk tid i Visby historia. De danska länsherrarna på Wisborgs slott saboterade handeln till Gotland och Visby genom sjöröveri. Genom höga skatter och krav på dagsverken för slottet och dess innevånare försämrades livsvillkoren för visbyborgarna. De blev allt fattigare och många utländska köpmän lämnade staden med följd att övergivna hus blev en allt vanligare syn. Endast ett fåtal nya byggnader uppfördes och befolkningen minskade kraftigt till ner emot 1600 personer. Det finns t.o.m. uppgifter att invånarantalet minskat till 1100 innan en vändning skedde.

Svenskperioden 1650-1800
Visby och Gotland kom att tillhöra Sverige 1645. Under slutet av 1600-talet hände inte så mycket positivt för Visby, men staden började sakta repa sig. Flera rika köpmän från Tyskland flyttade till Visby och rustade upp förfallna hus och byggde nya. På 1700-talet började både Norra och Södra Klinten att bebyggas, de fattiga på Norderklint uppförde huvudsakligen låga trähus, medan handelsmän och hantverkare byggde hus i skiftesverkskonstruktion på Söderklint. Folkmängden ökade till över 4000 under slutet av perioden.

1800-talet
Bebyggelsen kom sakta igång utanför ringmuren under början av 1800-talet. Rödsoten, en besvärlig smittosam sjukdom härjade i staden under början av 1800-talet och krävde många dödsfall, vilket återspeglas i befolkningskurvan. De första turisterna anlände till Visby och ringmuren förklarades som kulturminne 1805. Under mitten av 1800-talet blev Stora Torget ett handelstorg på allvar med livlig handel. Järnvägen med Södra Stationen strax utanför Söderport medförde ökad handel och gästgiveri speciellt kring Söder Torg och Adelsgatan. Kring sekelskiftet 1900 var antalet invånare lika innanför murarna som utanför omkring 4000 personer.

1900-talet
Invånarantalet i innerstaden minskar successivt under hela 1900-talet, men ytterstaden växer speciellt under 1940-1950-talet på grund av inflyttning till Visby från landsbygden.