Sväve

(T26). Sadeltornet Sväve finns i Östermur strax norr om Dalmanstornet. Sväve är ett välbehållet torn uppfört i början av 1300-talet i samband med att muren förhöjdes. Namnet Sväve skall förstås anknyta till namnet P. A. Säve. Åt honom vill författaren av denna hemsida tillägna detta torn.

Sadeltorent Sväve.
Sadeltorent Sväve.

Läroverksadjunkt Säve har genom sitt idoga arbete med penna och block förevigat omistliga vyer från Visby och även övriga delar av Gotland, vyer som annars varit borta och som vi inte hade kunnat återuppleva. Han tycks ha svävat omkring med en falkblick och hittat de intressanta vyerna, dykt ner och nästan fotografiskt gjort sina dokumentationer. Därför passar det in att tillägna honom ett sadeltorn, kanske det finaste i muren, ett sadeltorn som ligger mitt i Östermur och som med lite fantasi tycks sväva på muren. Och från toppen av tornet har han fortfarande fin utsikt efter ständigt nya motiv. Namnet Sväve har ju också lite extra gotländsk anknytning genom uttalet.

Per Magnus Arvid Säve föddes 19 april 1811 i Roma socken på Gotland. Han dog 10 november 1887 i Visby. Han var svensk läroverksadjunkt, antikvitetsintendent, skriftställare, tecknare och målare. Han var dessutom under några år gymnastiklärare, ritlärare och bedrev under flera år en privat ritskola i Visby. Säve gjorde det till en livsuppgift att rädda Gotlands särpräglade kultur ur glömska och var en banbrytare för den moderna gotländska kulturhistorien och samlade för Vitterhetsakademiens räkning in uppgifter om Gotlands fornminnen, språk, geografi och kultur. Outtröttlig som upptecknare genomforskade han hela Gotland och parallellt med de skriftliga redogörelserna tecknade han av allt som var av antikvariskt intresse.

Säve deltog i den kulturvårdande debatten i Visby och var initiativtagaren till föreningen Gotlands fornvänner och dess museum Gotlands fornsal, dit han donerade ett flertal föremål. Han är också en föregångare inom miljövården och naturskyddsvården och utgav redan 1877 en skrift där han propagerade för en djurskyddslag. Han blev 1877 filosofie hedersdoktor i Uppsala, 1882 hedersledamot av Svenska fornminnesföreningen och 1885 av Vitterhetsakademien. Han lämnade efter sig omfattande samlingar om gotländska folkspråket, fornsägner, gamla bruk, minnesmärken, Gotlands odlingshistoria och ett stort antal teckningar och mycket mera.

Efter honom finns en konferenslokal uppkallad, Sävesalen, i Gotlands Museum (tidigare Fornsalen). Det hus som han ägde och bodde i, med adress S:t Hansgatan 30, bär fortfarande hans namn, Säveska huset. Och efter honom fick gymnasiet, tidigare det högre allmänna läroverket i Visby, sitt dåvarande namn Säveskolan (nuvarande Wisbygymnasiet) i samband med flytten från innerstaden till östra Visby. Nu hoppas författaren att hans namn får ”sväve” vidare i detta torn.

P. A. Säves far var Peter (Per) Hieronymus Säve, född 30 september 1765 i Visby och död där 28 januari 1837. Han var präst i Roma och lektor och rektor 1821 i det nyinrättade gymnasiet i Visby som låg vid Strandgatan 4, där del av nuvarande Clarion Hotell numera ligger.