Katolska kyrkan

(K3). Den katolska kyrkan, Kristi Lekamens kyrka, ligger i korsningen S:t Drottensgatan och S:t Hansgatan. Kyrkan är den första katolska kyrkan som byggts på Gotland sedan medeltiden. Den är byggd på grundmurarna till ett medeltida hus. Det synliga murverket av kalksten är från medeltiden liksom delar av stengolvet. Kyrkan är ritad av gotlandsarkitekten Per Erik Nilsson. Den invigdes 18 december 1982 av den katolska biskopen i Stockholm Hubertus Brandenburg. Kyrkan är församlingskyrka för en romersk-katolsk församlig. En tillbyggnad genomfördes för att ge plats åt flera kyrkobesökare och kyrkan kunde återinvigas 22 dec. 2001. På grund av bl.a. fuktskador genomfördes en omfattande renovering under åren 2017-2018.
Kyrkan har ett 80-tal sittplatser.

Katolska kyrkan.
Katolska kyrkan.

Den katolska kyrkan, som också kallas Kristi Lekamens kyrka, ligger i korsningen mellan S:t Drottensgatan och S:t Hansgatan i kvarteret Priorn 11 med adress S:t Drottensgatan 12. När dåvarande biskopen för Stockholms katolska stift, Hubertus Brandenburg, 1982 invigde kyrkan var det den första katolska kyrkan som byggts på Gotland sedan medeltiden. Den senast dessförinnan byggda katolska församlingskyrkan i Visby var troligen S:t Mikaels kyrka byggd omkring 1240-1250, alltså över 700 år tidigare. En av de yngsta kyrkorna på den gotländska landsbygden är Fårö kyrka som uppfördes på 1300-talet. S:ta Gertruds kyrka byggdes på 1470-talet som konventkyrka för Solberganunnorna och är sannolikt den senast byggda katolska kyrkan som tidigare byggts på Gotland.

Katolska kapellet

Den katolska församlingen i Visby, då med namnet S:t Nikolai katolska församling, hade dock innan den katolska kyrkan byggdes haft tillgång till ett katolskt kapell. Kapellet inrymdes i ett gammalt medeltida hus vid Mellangatan med ingång från Kilgränd. Byggnaden kallas numera Kronstallet, men det egentliga Kronstallet, som låg alldeles intill, revs 1910, varvid det gamla medeltida huset fick överta namnet. Kapellet hade kommit till stånd delvis med tanke på de många katolska turister som sommartid besökte Visby. Inredningen hade ritats av arkitekten A. Linden, Stockholm. Det invigdes med högmässa en söndag i slutet av februari 1937.

Katolska kapellet låg i byggnaden som kallas Kronstallet vid Kilgränd. Trappan in till kapellet var förmodligen den brantaste i Visby. Personerna på bilden är Samuel Cavallin, vice ordf. i kyrkorådet, Stenkumla med barnen Clemens och Samuel (jr).

Medeltiden

Kvarteret Priorn, där katolska kyrkan ligger, dominerades under medeltiden liksom nu av Biskopsgården och hela kvarteret har sedan medeltiden tillhört eller varit nära sammankopplat med kyrkan. Runt omkring kvarteret ligger flera av stadens kyrkoruiner, vilket har påverkat verksamheten här. Från 1500-talet och ända fram till 1980-talet har, förutom den kyrkoinriktade, även undervisnings- och skolverksamhet förekommit. Den nuvarande tomten Priorn 11 var under medeltiden bebyggd med två stenhus. Byggnad nr 1 var ett stenhus som låg utmed nuvarande S:t Drottensgatan och till huset hörde en kålgård och ett gårdsrum. Byggnadens läge motsvarar ungefär platsen för nuvarande kyrka, även om den låg något längre norrut. Byggnaden finns markerad på 1646 års karta, medan den andra medeltida byggnaden, nr 2, saknas på kartan. Att byggnaden saknas kan bero på att huset vid denna tid varit övergivet alternativt i ruin eller att det använts som uthus. Byggnad nr 2 låg nordväst om byggnad nr 1 och en bit in på tomten. Genom utgrävningar i samband med kyrkans uppförande 1981-1982 har måtten för byggnad nr 2 uppmätts till 5,5×5,5 meter.

1700-1800-talet

På grundmurarna från det medeltida huset utmed S:t Drottensgatan, byggnad nr 1, uppfördes under 1700-talet ett skiftesverkshus som användes som bostadshus under 1700 -1800-talet. Byggnad nr 2 kan ha varit ett uthus under 1700-talet, men under 1800-talet uppfördes ett bostadshus ovanpå grunderna av det medeltida huset. Den nya byggnaden har en oregelbunden form, men huvuddelen är en envånings byggnad med inredd vind under ett brutet sadeltak belagt med enkupigt tegel. Till vissa delar består huset fortfarande av medeltida rester.

Flygbild korningen S:t Hansgatan(B) – S:t Drottensgatan med Drottens kyrkoruin (A) till höger. Byggnad G är skiftesverkshuset från 1700-talet, C är Engeströmska huset, E är kapitelshuset. Foto å 1925 ur ”Visby från ovan”.
S:t Hansgatan 58 (tv) och S:t Drottensgatan 12, kv Priorn 11. De båda byggnaderna utefter gatan revs 1981. Byggnaden (nr 1) med damekiperingen är det i texten omnämnda skiftesverkshuset, som 1982 ersattes av den då uppförda Katolska kyrkan. Byggnaden (nr 2) med den vita gavlen är det omnända bostadshuset från 1800.talet. Foto från väster 1920-tal. Bild från Visby förr i tiden.

1900-talet

Byggnad nr 1, skiftesverkshuset från 1700- talet, användes under 1900-talets början som butik. Här fanns bl.a. en mjölkaffär och under 1920-talet en damekipering. År 1945 finns noterat att en ”skylt till butiken” sattes upp. Det var när man 1977 reparerade skiftesverkshuset, som det upptäcktes att huset hade medeltida grundmurar. År 1981 inköptes fastigheten Priorn 11 av S:t Nikolai församling. Byggnad nr 2 har vid flera tillfällen byggts till mot norr.

Interiör från gården S:t Drottensgatan 12. Sannolikt har konstnären till viss del tillrättalagt motivet, men miljön från en Visby gård vid den här tiden är säkert riktig. Oljemålning av G. W. Palm 1870-talet. Bild från Visby förr i tiden.

Katolska kyrkan byggs

1981-1982
År 1981 revs skiftesverkshuset för att ge plats åt katolska kyrkan. Kyrkan ritades av gotlandsarkitekten Per Erik Nilsson. Den uppfördes på de befintliga medeltida grundmurarna som upptäckts 1977. Inför uppförandet av kyrkan 1982 gjordes en arkeologisk undersökning på platsen och då framkom en medeltida källare med måtten 13×7 meter byggd i grovhuggen kalksten murad med kalkbruk. Tre av väggarna fanns bevarade till en höjd av 1,5 meter. Dessa murar kom att ingå som en del i kyrkan. Kyrkans golv ligger under mark och dess första plan har de medeltida murarna synliga. Kvar finns också delar av en medeltida trappa och stengolven i kyrkan är delvis medeltida liksom golvet i koringången. I trappan i koret är en sten från Marias hus i Efesos inmurad. I golvet under altaret finns reliker från S:t Clemens, biskop i Rom omkring år 100 och från S:ta Perpetua, martyr i Nordafrika omkring år 200. För övrigt är byggnaden helt modern. Den 18 december 1982 invigdes kyrkan av dåvarande biskopen för Stockholms katolska stift (som omfattar hela Sverige), Hubertus Brandenburg. Tidigare hade församlingen firat gudstjänst i det lilla ovan omnämnda kapellet vid Kilgränd (i södra delen av innerstaden). Korset på kyrkans fasad var tidigare placerat på kapellet vid Kilgränd

Katolska kyrkan. Foto från norr.
Katolska kyrkan. Kyrkorummet med de synliga grundmurarna och nedre delarna av väggar från medeltiden.
Katolska kyrkan. Dopfunten som skapades av en gammal medeltida brunn vid tillbyggnaden 2001.

Kyrkans tillbyggnad 2001
Kyrkorummet visade sig snart vara för litet, särskilt sommartid, då, förutom församlingsmedlemmar, också många sommargotlänningar och turister deltog i gudstjänsterna. Därför företogs en tillbyggnad av kyrkan år 2001, som därefter rymmer omkring 80 personer. I samband med tillbyggnaden byggdes den medeltida gårdsbrunnen in som kyrkans dopfunt. Kyrkan återinvigdes av biskop Anders Arborelius från Stockholms katolska stift den 22 december 2001.

Katolska kyrkan. Kyrkrummet efter renoveringen 2017-2018. Rummet rymmer omkring 80 personer.

Kyrkans renovering 2017
År 2017 genomfördes en omfattande renovering av både kyrkan och församlingens två övriga hus på Priorn 11 och 12. Fuktskador upptäcktes både i det lilla bostadshuset bredvid kyrkan, i kyrkan och i församlingshemmet. Ingen större förändring sker av kyrkorummet, men kyrkans inner– och yttertak repareras, ljusinsläpp och fönster längs S:t Drottensgatan byts ut. Toaletter flyttas, tvättrum och fläktrum byggs om, belysning och ljudanläggning förbättras och sakristian fräschas upp och även golvens ojämnhet åtgärdas. Arbete utförs i samarbete med Katolska Biskopsämbetet. Byggledare är Mats Engdahl/Engma AB, huvudentreprenör PEAB. Projektet ska enligt planerna avslutas under våren 2018.

Korset på kyrkans fasad kommer från kapellet vid Kilgränd.
Katolska kyrkan. Luft och ljus i kyrkorummet.
Katolska kyrkan, julstämning.

Kyrkans interiör

Katolska kyrkans kyrkklocka är gjuten i Mora 1977 och har namnet ”Maria Lauda”. Dess inskription är hämtad från Psaltaren 81: ”O att mitt folk ville höra mig!”  Mitt på korväggen är tabernaklet (ett litet skåp) placerat. I tabernaklet förvaras hostian, det i mässan vigda nattvardsbrödet. Den tända röda ”evighetslampan” påminner om Kristi ständiga närvaro och om att liv, värme och ljus utgår från honom. Tabernaklets emaljmålning är utförd av konstnären Eugen Budrys. Han har även gjort den emaljmålning som är placerad ovanför orgeln.

Katolska kyrkan. Koret.
Tabernaklet.
Mariaskulpturen

Krucifixets Kristusbild är en kopia av en senmedeltida tysk Kristusframställning. Även Mariaskulpturen på den medeltida trappan i koret är en ”kopia” av ett senmedeltida tyskt arbete. Korsvägsbilderna är emaljmålningar utförda av konstnären Helena Nyblom och har ursprungligen tillhört Marie Bebådelses kyrka i Stockholm. Vigvattenskålen i blått glas vid den nya ingången är gjord av glasblåsaren Christer Mattsson, Visby, medan den andra vigvattenskålen liksom tillredelsekärlen har utförts av keramikern Ulf Hansson, Vibble. Orgeln, ett s.k. posttiv med tre register, har byggts av Grönlunds Orgelbyggeri, Gammelstad.

Katolska kyrkan, Kristusskulptur.
Krucifixets Kristisbild är en kopia av senmedeltida tysk Kristusframställning.

Det lilla bostadshuset (nr 2) på fastigheten, kallat ”Prästhuset”, är från 1800-talet. Bild från Visinvent 1996.

Prästhuset

Det ovan nämnda byggnad nr 2, det lilla bostadshuset från 1800-talet, som också finns på tomten Priorn 11, kom att kallas ”Prästhuset”. I samband med renoveringen av kyrkan 2017 fick även Prästhuset repareras grundligt eftersom det var i mycket sämre skick än vad man tidigare sett. Det byggdes om invändigt med syftet att använda bottenvåningen som lokal för studiesammankomster och övervåningen som rum för enskilda samtal.

Katolicismen

Över hälften av alla kristna i världen är katoliker.

Det katolska kyrkorummet
En katolsk kyrka skiljer sig i utformningen på några punkter från en Luthersk kyrka i kyrkorummet. En tänd röd lampa i den katolska kyrkan utmärker Kristi närvaro i den invigda hostian (nattvardsbrödet), som förvaras i ett skåp som kallas tabernakel. Tabernaklet brukar finnas vid sidan av altaret. I kyrkan finns också en Mariabild och en så kallad korsväg, d.v.s. en rad bilder av de 14 stationerna på ”Kristi lidandets väg”. Vid kyrkan ingång finns en vigvattenskål där kyrkobesökarna doppar fingrarna vid in- och utgång. I anslutning till kyrkorummet finns också en biktstol. Enligt katolsk tro ska man bikta sig åtminstone en gång om året, den så kallade ”påskbikten”.

Fromhetslivet
Det katolska fromhetslivet skiljer sig i flera avseenden från det lutherska. Det viktigaste uttrycket för fromhet är deltagande i församlingens söndagsmässa. Det är en plikt som förväntas av varje katolik från sju års ålder. Vid 7 -9 års ålder förbereds katolska barn för sin första komunion, nattvardsgång. Konfirmationen, bekräftelsens sakrament, är dock inte knuten till den första nattvardsgången utan meddelas vid 15-årsåldern. Äktenskapet är enligt katolsk tro ett av de sju sakramenten och ett rätt äktenskap är oupplösligt och omöjliggör ett nytt giftermål så länge den andra parten är i livet. De övriga sakramenten är dopet, eukaristin (tacksägelse eller nattvardsgudstjänst), boten, bekräftelsen, de sjukas smörjelse (sista smörjelsen) och prästvigningen.

Verksamhet i Visby Katolska kyrka

I kyrkan ordnas högmässa vanligen varje söndag kl 11.00 och fredagsmässa kl 18.00, och ofta ytterligare dagar i veckan. I kyrkan ordnas också Bönevecka, Bibelstudier, Tillbedjan, föreläsningar, utställningar och mycket annat, t.ex. ”Fika med Fader” i församlingens trädgård. På grund av Coronarestriktioner ordnas en hel del av verksamheten över Internet, huvudsakligen på YouTube och via Zoom. Församlingen deltar också i olika insamlingar, t.ex. till Jemen, till barnhem i Honduras och Zimbabwe.

Adress: S:t Hansgatan 60, 621 56 Visby
Telefon 0498 248217

Läs mer på Katolska kyrkans hemsida.

Katolska kyrkan, utställning i kyrkan.
Katolska kyrkan, föreläsning i församlingshemmet.

Organisation
Den katolska kyrkan välden över är indelad i stift som var och en övervakas av en biskop. Det finns omkring 3000 stift. Stiften är indelade i enskilda samhällen som kallas församlingar, som var och en är bemannad av en eller flera präster, diakoner eller lekmän. Vanligtvis är vård av en församlig anförtrodd till en präst. Alla präster, inklusive diakoner, präster och biskopar, kan predika , undervisa, döpa , bevittna äktenskap och genomföra begravningsliturgier . Endast präster och biskopar kan fira eukaristins sakrament (även om andra kan vara kommunionstjänstemän ), bot (försoning, bekännelse), bekräftelse (präster får administrera detta sakrament med tidigare kyrkligt godkännande) och smörjning av de sjuka . Endast biskopar kan administrera sakramentet för de heliga ordena, genom vilka män ordineras som biskopar, präster eller diakoner.

Sverige utgör ett eget stift, Stockholms katolska stift, som leds av biskop Anders Arborelius. Den katolska församlingen på Gotland, ”Kristi Lekamens Församling” tillhör Stockholms stift, och leds av kyrkoherde Pater Charles Talley OFM.

Finansiering
Kyrkans verksamhet finansieras med hjälp av frivillig kyrkoskatt, kollekt, gåvor och bidrag.

Katoliker i Sverige
Efter reformationen på 1500-talet fanns det endast ett fåtal katoliker kvar i Sverige. Vid början av andra världskriget fanns det ungefär 5 000 katoliker i Sverige och antalet växte sedan snabbt genom invandring från södra Europa under och efter kriget. År 1953 blev Sverige ett eget stift. År 1960 fanns det 19 katolska församlingar i Sverige med 30 000 medlemmar. Idag finns omkring 125 000 romersk-katolska medlemmar i landet fördelade på omkring 40 församlingar.

Katolska församlingen på Gotland
Under 1920-talet började katolska mässor ordnas på Gotland. När Gotland fick sitt första katolska kapell år 1937 vid Kilgränd var antalet katoliker sannolikt mindre än 50 personer på ön. Katolska mässor började senare hållas inte bara i kapellet utan också i kyrkor på den gotländska landsbygden. Ofta hölls mässa varannan vecka i kapellet i Visby och i Lau kyrka. I Lau fanns det flera personer som var församlingsmedlemmar. Katolska mässor hölls också i Stenkumla, i Väskinde, i Slite och i Lojsta kyrkor. År 1975 bildades en katolsk församling på Gotland, ”S:t Nikolai katolska församling”, som var en kapellförsamling. År 1981 inköptes, som tidigare nämnts kvarteret Priorn 11 för att där bygga en katolsk kyrka.

Katolska kyrkans församlingshem, kv Priorn 12. Bild från Visinvent 1996.

Församlingshem
År 1986 inköptes Priorn 12, S:t Hansgatan 60, den fastighet som tullvaktmästare Per Gardsten ägde under mitten av 1800-talet. Syftet med köpet var att skapa ett församlingshem. Som ägare vid köpet står ”Katolska församlingen” på Gotland. Det gamla huset hade rivits 1956 och ett nytt bostadshus i två våningar med inredd vind uppfördes samma år. Bottenvåningen byggdes nu om av församlingen till församlingshem. Den katolska församlingen har senare bytt namn till ”Kristi Lekamens Församling”.