Wendtska huset
(B20). Wendtska huset låg vi S:t Hansgatans östra sida i hörnet norr om Stora Torggränd. Huset förstördes, tillsammans med flera andra hus, av en våldsam brand 1875 som krävde 4 människoliv. Huset blev aldrig återuppbyggt och idag återstår endast ruinen av ett äldre packhus som omfattar nedre delarna av en tidigare högkällare i två plan. Från äldre avbildningar framgår att huset före branden hade ett tämligen orört medeltida utseende med en ursprunglig trappgavel mot S:t Hansgatan. Namnet på huset kommer från färgerifabrikören R. Wendt som hade sin verksamhet här i mitten på 1880-talet.
Bilden visar Wendtska huset med trappgaveln som låg mot S:t Hansgatan. T.h. om trappgavelhuset skymtar den något lägre byggnaden där Kungssalen låg på övre våningen. Under en del av 1800-talet fanns i dessa byggnader stadens societetslokal och värdshus. Teckning av P. A. Säve. 1847. Bild från Visby förr i tiden
Wendtska huset låg i kvarteret S:t Lars 6, S:t Hansgatan 44. Huset byggdes under medeltiden som ett mindre packhus med trappgaveln mot S:t Hansgatan. Tiden för uppförandet borde ha varit i slutet av 1200-talet eller i början av 1300-talet. Det byggdes med en välvd högkällare i två plan, med tre magasinsvåningar över källaren och med en lastport i det översta planet. Ett spetsbågigt fönster i översta våningen antyder att huset även kunde användas som sommarbostad och festlokal.
Några kända ägare
Genom avbildningar från 1840- och 1860-talen vet vi någorlunda hur byggnaden såg ut enligt beskrivningen ovan. Huset hade tämligen orört medeltida utseende fram till den våldsamma branden som bröt ut 1875, då huset totalförstördes. Huset har efter sina ägare kallats Enequistska, Bildtska och Wendtska huset.
Kungsstugan
Öster om packhuset utmed Stora Torggränd fanns troligen ytterligare medeltida byggnader, sannolikt sammanbyggda med den redovisade huvudbyggnaden. Den byggnad som låg utefter Stora Torggränd, och som finns på en lavering av M. G. Anckarswärd utförd under början av 1800-talet, visar enligt byggnadsstilen att åtminstone den övre delen är från 1500- 1600-talet. Den har för tiden karaktäristiskt korsvirke och profilerade knektar som bär upp gavel och takkonstruktion. Undre delen kan vara medeltida. På övre våningen i denna byggnad låg den s.k. Kungsstugan, Kungsstugan har fått sitt namn efter Karl X Gustav, som bodde här under sina vistelser på Gotland under 1650-talet. Han var dock inte ännu kung utan kronprins. Huset var det bästa stället man kunde hitta i staden eftersom Wisborgs slott var i alldeles för dåligt skick efter undermåligt underhåll av de danska länsherrarna. Kungsstugan kom att flitigt användas som stadens societetslokal.
Praktfulla fönster
Tack vare Säves teckningar av interiören har vi en uppfattning om rummets praktfulla utförande med skulpterade paneler och snidade fönsteromfattningar i renässansstil. Enligt Anckarswärds lavering framgår det att de blyinfattade fönsterrutorna tillkom vid ombyggnaden på 1580-talet. Säve har noterat att ”rutorna ha fordom varit små och med bränt glas”, vilket kan tyda på att det funnits glasmålningar i fönstren. Vid branden räddades en fönsterkarm som nu förvara på Gotlands Museum. I en av fönstersmygarna fanns årtalet 1580, vilket torde höra samman med ombyggnaden av det medeltida huset. De rikt skulpterade fönsteromfattningarna satt i husets östra gavel, se föregående bild. Enligt Säves uppmätningar var rummet 7,80 meter långt, 6 meter brett och höjden i rummet mellan takriorna 2,70 meter.
Nära museal katastrof
På 1870 talet förhandlade P. A. Säve om möjligheten att få hyra Kungsstugan, för att kunna inrätta ett museum för alla de fornsaker som han under lång tid samlat. Han hade dittills förvarat föremålen i sitt eget hus vid S:t Hansgatan, men dessa utrymmen var nu inte tillräckliga. Någon flyttning blev som väl inte av, då Säve fann hyran för hög. En tid därefter totalförstördes nämligen hela fastigheten genom den tragiska branden 1875.
Wendtska gården
Här etablerade sig alltså färgfabrikören R. Wendt under mitten av 1800-talet och drev sin verksamhet med färger. Den Wendtska gården omfattade byggnaderna utefter Stora Torggränd och ytterligare byggnader delvis sammanbyggda med S:t Lars kyrkoruin. På bilden av Anckarswärd framgår de verkliga förhållanden som rådde i staden under stor del av 1800-talet. Skillnaden att bo på landet eller i staden var för många inte så stor som synes.
Våldsam brand 1875
Branden började den 30 november 1875 i en byggnad där färgerifabikören J. W. Fornell hade sitt färgeri och spred sig därefter till huvudbyggnaden. Vid brandtillfället bodde 24 personer i husen varav fyra innebrändes. Alla byggnader förstördes fullständigt.
Ruin och lummig gård
Wendtska huset kom aldrig att återbyggas. Ruinen består av de nedre delarna av högkällaren. Fastigheten utgörs idag av en lummig gård.