Carl Adolf Hägg

Carl Adolf Hägg var under slutet av 1800-talet och långt in på 1900 talet en framgångsrik och under den tiden en välkänd affärsman i Visby. Trots en mycket tuff start i livet lyckas Carl Adolf väl i sin strävan att arbeta som handelsman i Visby. Stödet av familjen var viktigt när det som bäst behövdes. Det här är berättelsen om Carl Adolf Hägg, hans familj, hans släkt och hans omfattande affärsverksamhet. Vi får här följa familjen Hägg i tre generationer. Berättelse handlar också om hur många av föräldrarna på landsbygden, under slutet av 1800-talet, får uppleva att barnen lämnar landsbygden för att söka sig ett uppehälle i staden Visby. Och hur många i den tredje generationen måste lämna Visby på grund av brist på arbete och möjlighet till högre studier.

Berättelsen har tillkommit på initiativ av Lena Svensson, en släkting till Carl Adolf många generationer senare. Lena är kusins barnbarns barnbarn till Carl Adolfs hustru Hilda. Lena har ställt ett omfattande material med text och bilder till författarens förfogande. Underlaget har Lena sammanställt med hjälp av släktingar till Carl Adolf, och på så sätt har berättelsen, på ett mer personligt sätt, kunnat beskriva mycket av den omfattande verksamhet som Carl Adolf och hans släkt bedrev i Visby. Ett stort tack till Lena.

Många av bilderna är inte av hög kvalité, men det får ställas i relation till att de är tagna under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet med dåtidens kamera. För att få hög kvalité krävdes vid den tiden fotografering i ateljé med avancerad utrustning.

Stora Hamre Östergarn

Carl Adolf Hägg fick en tuff uppväxt tidigt i livet. Han var bara 11 år gammal när han och lillasystern Anna (Annie) blev faderlösa. De bodde på gården Stora Hamre  i Östergarn med fadern Carl Detlof Hägg och modern Christina Wallin. Carl Detlof Hägg var lantbrukare. Han blev bara 40 år gammal.

Framgångsrik släkt 
Att driva jordbruk var inte något som Carl Detlofs närmaste släkt sysslat med. Carl Detlof var son till Gustaf Adolf Hägg (1798-1859) och hans hustru Anna Elisabeth Charlotta Collberg (1801-1872). Fadern hade varit kyrkoherde i Östergarns församling och farfar Carl Magnus Hägg (1761-1828) hade varit kyrkoherde i När och apologist och kantor i Visby skola. Generationer dess för innan hade många i släkten varit betydelsefulla militärer på Gotland. Carl Detlofs systrar var gifta med handlare, militärer och en orgelbyggare Nils Petter Pettersson (1825-1880), och Detlofs bror Gustaf Teodor var handelsman i Visby.

Carl Detlof Hägg blir bonde
Man kan undra varför Carl Adolfs far Carl Detlof Hägg (1827-1867) valde att bli bonde. Kanske ville han inte följa i sina fäders fotspår, där de flesta hade skaffat sig utbildning och blivit präster, militärer eller handelsmän. Men det kan finnas en helt annan bakgrund till hans yrke som bonde. Carl Detlof hade nämligen någon form av fysiskt handikapp. Krympling står det i kyrkboken. Hans far Gustaf Adolf Hägg, kyrkoherden i Östergarn, kanske ansåg att sonen inte skulle kunna skaffa sig utbildning till militär, präst eller liknande på grund av sitt handikapp. Han köpte därför omkring 1845 gården Stora Hamre med omsorg om sonen, att här kunde han få ett bättre liv utan krav på studier. Carl Detlof bodde på gården under några år 1847- 1850, men uppenbarligen trivdes han inte med livet på en lantgård. Han flyttade tillbaka till prästgården i Östergarn. Istället fick brodern Gustaf Teodor flytta hit från Visby 1852 och bruka jorden, vilket han gjorde fram till 1855. Efter flytten till prästgården träffade Carl Detlof sin blivande hustru Christina Wallin (1835-1914) som kom från Vamlingbo. De gifte sig 1855 och behövde någonstans att bo. Gården blev den bästa utvägen trots Carl Detlofs tidigare ointresse och Stora Hamre blev nu deras hem. Carl Detlof kom att bli bonde och stöttades säkerligen av Christina i beslutet.

Stora Hamre gård
Stora Hamre kunde betraktas en som mellanstor gård med 23 ha mark (omkr 46 tunnland), varav 12 ha åker samt 11 ha skog och betesmark (1940). Stora Hamre har också kallats Stora Hammars och har senare fått beteckningen Hamre St 3:1. Gården ägdes av fadern Gustaf Adolf och en farbror sjökaptenen Carl J Hägg med vardera 1/8 mantal. Carl Detlof var under flera år endast brukare av jorden, men efter några år överförs en del av gården på honom, så att han står som ägare för 1/8 mantal. Carl Detlof fick säkert slita hårt med allt arbete på gården och det med sitt handicap. Här föddes Carl och Christinas två barn Carl Adolf Hägg, född den 25 januari 1856 och Anna (Annie) Emilia Christina Hägg född 1858. Carl Detlof blir troligen sjuk, för år 1866 annonseras försäljning av en del av gården och dess lösöre. Carl Detlof fick bara vara bonde endast i 12 år, och han dör ett år efter auktionen 1867 endast 40 år gammal. Vid hans död flyttar hans mor Anna Hägg f Collberg och hans syster Eulalia Victoria hit till gården för att stötta Christina med att ta hand om barnen och gårdens skötsel.

Familjen Christina Hägg

Familjen Christina Hägg flyttar till Visby
Familjen Christina Hägg med mamma Christina, sonen Carl Adolf och dottern Annie lämnar Östergarn och flyttar till Visby. Som nämnts flyttade Carl Adolf redan 1871 till staden, sannolikt till ett hus på Mellangatan 38 (S:t Hansroten III:2) som Gustaf Teodor äger. Carl Adolf var då 15 år gammal och farbror Gustaf Teodor lovar att ta hand om den unge grabben. Tre år senare 1874 flyttar även Christina och hennes dotter Anna (Annie) till Visby, sannolikt till Bingers qvarn nordost om Visby.

Annie Hägg
Annie Hägg startade 1896 ett företag som handlar med vävnader och garn, en sybehörsaffär med namnet ”Annie Hägg Garn o Väfnader” Hon står omnämnd som handelsidkerska i kyrkböckerna, en yrkestitel som användes för personer som sysslade med handel. Sybehörsaffären låg i nordvästra hörnet av torget med adress Stora Torget 1B, i byggnaden som idag är Munkkällaren. Hon bodde vid den tiden troligen på Södra Kyrkogatan 20 (idag nr 16). På samma adress bodde även modern Christina dit hon flyttat omkring 1900. Fastigheten där de bodde, kv Munken 7 (S:t Hansroten III:11), ägdes av Hägg & Johansson inköpt omkring 1885. I bottenvåning fanns affären Velociped- och Symaskinsaffär. Modern Christina Hägg f Wallin dör 1914 vid en ålder av 79 år. Annie Hägg driver affären vid torget fram till 1925. Hon dör året därefter 68 år gammal.

Gustaf Teodor Hägg

Gustaf Teodor Hägg (1832-1905) var gift med Anna Catarina Fredrika f. Giertz (1859-1912) och de bodde sannolikt i sitt hus på Mellangatan 38 dit Carl Adolf flyttar. Carl blir nu visbybo, men några studier är det inte tal om, utan han får direkt börja jobba i farbroderns företag som bokhållare. Och Carl Adolf får snabbt mycket att stå i. Gustaf Teodor Hägg har nämligen en omfattande verksamhet som handlare. Han etablerade 1865 sitt företag G.T. Hägg med verksamhet inom manufaktur- och diversehandel. Gustaf Hägg och hans hustru fick inga egna barn, men de hade en fosterdotter Anna Cecilia Envall född 1879 i Visby, död 1957 i Stockholm. Hon använde efternamnet Hägg som vuxen.

G. T. Hägg diversehandel
Från annonser, som Gustaf flitigt införde i Gotlands Allehanda, kan vi få en bra uppfattning om varorna han köpte och sedan sålde, och de tycks omfatta det mesta som går att sälja. Här finns allt från murtegel, tjära, spannmål, fotogen, kläder, tyger, äkta ryska gummigaloscher, korderojer, dofflar, nya färska specerier, franska sviskon och mycket mycket mer. I annonserna framgår det inte var folk kan köpa varorna, så det måste tolkas som att hans försäljningsställe var välkänt av alla. Mest troligt är att affären fanns i fastigheten Mellangatan 25 som han ägde, men det är också möjligt att han hade andra försäljningsställen. Gustaf Teodor ägde också Mellangatan 38, som nämnts tidigare samt Adolfsberg inköpt 1876 av konsul C Falk för 23 000 kr. Adolfsberg ligger strax söder om innerstaden vid Visborgsgatan söder om Solhem.

G. T. Hägg hyresvärd
G.T. hyrde ut en lägenhet vid Mellangatan 28, ”3 rum med garderob och vedbod” samt i Adolfsberg två lägenheter om 3 rum och kök, den ena även med vedbod, den  andre med källare. Skolgossar erbjöds inackordering för 22 kr/månad. G.T. bedrev också sjöfart. Han köpte 1888 skonerten ”Lars”.

Gustafsvik
Affärerna gick troligen bra för G.T., vilket inköpet 1884 av ett område norr om Visby antyder. Vid stranden, som då kallades Lilla Snäckgärdshagen, lät han uppföra en sommarvilla åt sig och området kom att kallas Gustafsvik efter hans namn. Så småningom uppförde han ytterligare ett sommarhus. G.T. var i klammeri med polisen, dels för att han låtit förvara för stor mängd fotogen i en källare på Klosterbrunnsgatan och dels för att han kört för fort i Studentallén. G.T. finns med i en lista för personer med höga inkomster 1881, men märkligt nog satte han trots det sig själv i konkurs 1888. Av allt att döma repade han sig senare från konkursen. Gustaf Teodor Hägg hade även en hel del uppdrag, såsom ledamot i Helsovårdsnämnden, ordningsman i Släckninsgafdelningen och medlem i föreningen Jultomtarne. Att arbeta som bokhållare i Gustaf Teodors affärsrörelse var sannolikt en bra skola för unge Carl Adolf. Här fick han en god inblick hur man tjänar pengar på att köpa och sälja. Carl Adolf arbetade troligen hos G.T. fram till 1885 (1881 står han angiven som handelsbokh). Gustaf Teodor sålde de båda fastigheterna på Mellangatan 1895. Han dör 1905 och blir 73 år gammal. Gustaf hade lagt en bra grund åt brorsonen Carl Adolf som ärver farbrodern vid hans död. Och C. A. kommer att förvalta arvet väl.

Carl Adolf Hägg

Carl Adolf Häggs familj  
Carl Adolf hade blivit bekant med Hilda Antoinetta Westberg från När. Hilda var född den 15 juni 1848 och dotter till skolläraren och organisten Olof Westberg i När. Carl Adolf och Hilda gifte sig den 17 oktober 1878 i Visby. Carl och Hilda fick sex barn, Karl Josef  Hägg f 25 juli 1879, Adolf Daniel Hägg f 4 juni 1881, Ruth Anna Alfhilda Hägg f 11 april 1883, Lydia Selma Kristina Hägg f 26 mars 1885, Wilhelm Fillipus Hägg f 1886 och Olof Johannes Hägg f 1887. Både Carl Adolf och Hilda var troende kristna i den svenska kyrkan, men båda konverterade ändå 1879 till metodistkyrkan. Länge sågs metodisterna inte med blida ögon av prästerna i svenska kyrkan. Metodistkyrkan i Visby uppfördes omkring 1876 som en av de första Metodistkyrkorna i landet. Carl och Hilda besökte ofta kyrkan vid Wallérs plats. Kyrkan kallas numera Vårdklockans kyrka. Carl kom senare att sälja biljetter till vissa föreställningar i kyrkan. Han sålde också biljetter till Amerikalinjen, Dominionlinjen, förmodligen ännu medan han var anställd hos farbrodern. Carl Adolf och Hilda hade en stor umgängeskrets inte minst med Hildas släkt. När barnen blev äldre utökas umgänget med deras partners. Vanligtvis träffas man i huset vid S:t Drottensgatan 2, i trädgården intill Skolgatan eller i Gustafsvik.

Hägg & Johanssons fastighetsimperium

Hägg & Johnsson kallade sig handelsfirma och idkade handel med varor, men företaget skaffade sig också många fastigheter i Visby. Närmast beskrivs firmans fastigheter, varav flera användes för handel med varor. Det kan därför vara bra att få kännedom om fastigheterna först, innan företagets varuhandel redovisas, se nedan. Tyvärr känner vi inte antalet personer som arbetade i Hägg & Johansson affärer och med fastigheterna, men säkert var det en många visbybor som fick sitt uppehälle genom företaget.

Hägg & Johansson etableras, bosättningsaffären
Firman Hägg & Johansson etablerades sannolikt omkring 1875 i samband med att fastigheten kv Vinkeln 28 (S:t Hansroten III:2) vid Södra Kyrkogatan 6 inköptes. Tidpunkten och ägarna står angivna i ägarlängden. Carl Adolf Hägg och Olof Niclas Johansson gick samman och skapade Hägg & Johansson handelsfirma. Carl arbetade då fortfarande hos sin farbror Gustaf. Bakom köpet av fastigheten och etableringen av handelsfirman anar man stöttning av farbror Gustaf. Carl var då bara 19 år och kunde knappast ha eget kapital för köpet och troligen svårt att få banklån vid den åldern. Carl hade bra lön hos sin farbror och förmodligen ärvt en del vid försäljningen av föräldrahemmet, men att köpa en fastighet i centrala Visby var inte billigt heller på den här tiden. Insatsen för köpet var visserligen uppdelat på två parter. Troligen flyttar Carl och Hilda till det nyinköpta huset efter giftermålet, men först in på början av 1880-talet startar handelsfirman där en butik som fick namnet Hägg & Johansson Bosättningsaffär.

Samtidigt med köpet av Vinkeln 28 köptes också Vinkeln 27 (S:t Hansroten III:2) vid Smittens backe. Tomten är mycket terrasserad. Den nedre delen är sedan i slutet av 1800-talet bebyggd med ett lusthus utmed klintkanten. Den övre delen utgörs av trädgård med gräsmatta. En överbyggd trappa leder från gården på tomten Vinkeln 28 upp till lusthuset och en mindre trappa leder vidare upp till trädgården som kallades Toppen.

Hägg & Johansson Manufaktur
År 1885 expanderar Hägg & Johansson sin verksamhet genom inköp av en mycket centralt belägen fastighet S:t Hansroten IV:4 som låg hörnet Södra Kyrkogatan och S:t Drottensgatan intill Stora Torget. Gränserna för fastigheten är oklara men fastigheten utgjorde den södra delen av nuvarande Kaplanen 7 och omfattade sannolikt byggnaderna B1-B4. Byggnad B1 är ett ursprungligt packhus från 1200-talet med en väl synlig trapphusgavel. Även byggnad B2 var ursprungligen ett packhus som uppfördes på 1200-talet. Byggnaden B3 är ett bostadshus som också det är från 1200-talet, vilket ligger inklämt mellan B1 och B2. Byggnaden B4 ligger utmed Södra kyrkogatan och är uppförd 1852, då den ersatte ett mindre äldre stenhus med spetsigt sadeltak. I B4 startade Hägg och Johansson en manufakturaffär med inriktning på damkonfektion. Förmodligen flyttade familjen Carl Hägg in i bostadshuset (B3) efter köpet av fastigheten och han slutar sannolikt att arbeta i GT:s företag vid den här tidpunkten.

Hägg & Johansson expanderar
Företaget expanderar och köper omkring 1888 fastigheten S:t Hansroten IV:5, vilket motsvarar resterande del av Kaplanen 7. Fastigheten omfattar nu ytterligare tre byggnader. Byggnad B5 är ett bostadshus med medeltida ursprung från 1200-talet. Byggnaden B6 är ett litet bostadshus uppfört omkring 1776 medan byggnad B7 från mitten av 1600-talet och inrymmer lager, verkstad och garage. Genom en infart i byggnadens bottenvåning nås den s k Häggska gården. Kv Kaplanen 7 är den fastighet som fortfarande kallas Häggska husen. Företagets verksamhet tar nu formen av ett fastighetsföretag vid sidan av handelsföretag. Av allt att döma går företaget bra, men trots det säljer Olof Niclas Johansson sin andel till Carl Adolf för att i stället ägna sig åt jordbruk. Carl Adolf behåller dock Johansson i firmanamnet.

Läs mer om Häggska husen där de sju byggnaderna och deras historia beskrivs.

Häggska gården
Häggska gården blev populär bland bönder som kom med häst och vagn till staden. Här kunde de ställa upp hästfordonen, medan de gjorde ärenden på det intilliggande Stora Torget för att sälja varor eller göra inköp på torget. Carl Adolf var mycket intresserad av hästar och han ägde själv flera hästar, varav tre namn är kända, Kraisy, Kravall och Dockan. Han hade också en egen kusk, Ernst Bergström. Häst och vagn var ännu det som gällde när man skulle tas sig en lite längre sträcka och vid transport av tunga varor. Till höger i bilden syns gårdens pump. Inför kyrkobesöket på söndagen kritades skorna vita och ställdes upp vid pumpen för att torka.

Kv. Kaplanen
Några år efter inköpet av resterande del av kv Kaplanen 7 utökade företaget Hägg & Johansson sin fastighetsportfölj kraftigt. Företaget köpte 1890 resten av hela kvarteret Kaplanen omfattande fastigheterna:

• Kaplanen 6, Södra Kyrkogatan 17, S:t Hansroten IV:6½
• Kaplanen 8, Södra Kyrkogatan 17, S:t Hansroten IV:6½
• Kaplanen 9, Skolgatan 4, S:t Hansroten IV:6½
• Kaplanen 1, S:t Drottensgatan 4, Skolgatan 2, S:t Hansroten IV:6

Kaplanen 6 inrymmer ett mycket väl bevarat medeltida bostadshus från 1200-talet. Carl Adolf löste in fastigheten från firman och blev själv ägare till huset 1895. Det kallas idag för Ada Blocks hus efter apotekaren Ada Block som köpte huset av dödsboet CA Hägg 1951. Hon skänkte det 1966 till Föreningen Gotlands Fornvänner.

Hörnhuset i Kaplanen 8, Södra Kyrkogatan 17, var ursprungligen ett medeltida bostadshus från 1250, där den nedre delen har kvar stommen i kalksten från medeltiden och övre delen är uppförd 1891 med en regelstomme. Det inrymmer idag bostadsrätter. Byggnaden i mitten väster om hörnhuset är ett bostadshus uppfört omkring 1300 och är i full höjd bevarad från medeltiden och relativt lite ombyggt. Det tredje bostadshuset längst i väst på tomten är ett lågt hus som består av två huskroppar. Det har också bevarade delar kvar från sitt ursprung från 1300-talet.

Kaplanen 9 inrymmer en byggnad som varit ett galleri, Galleri Kaplanen.

Fastigheten Kaplanen 1 såldes 1929 till disponent E Stenbom, som där uppförde ett bostadshus 1934.

Kv Munken 7, Velociped- och Symaskinsaffär
Företaget Hägg & Johanson fortsätter att växa. År 1895 köper företaget fastigheten Munken 7 (S:t Hansroten III:11), som ligger på andra sidan av Södra Kyrkogatan intill Kaplanen 7 (se situationsplanen). Byggnaden i norr, Södra Kyrkogatan 18, är en byggnad med stomme av kalksten uppförd 1777 som bostadshus. Byggnaden kallas Lallérska huset efter lantmätare Arvid Johan Lallér, som ägde huset under mitten av 1800-talet. Byggnaden söder därom, Södra Kyrkogatan 16, är ett bostads- och affärshus uppfört omkring 1880. Här startade företaget en Velociped- och Symaskinsaffär. Hit flyttade C. A. Häggs mor Christina och hans syster Annie omkring år 1900. I byggnadens södra del finns rester av grundmuren till den medeltida Ryska kyrkan.

Kv Munken 1, Möbleringsaffär
Norr om Munken 7 ligger kv Munken 1 (S:t Hansroten III:9) som vid den här tidpunkten ägs av handlare Alfred Palm. Mellan åren 1906 och 1912 köper Hägg & Johansson Munken 1 av Palm och öppnar här en Möbleringsaffär.

Kv Nunna 1 speceriaffär

Företaget köpte också en del av kv Nunnan 1 som ligger vid Stora Torget. Tidpunkten är okänd och det finns ingen notering om ägandet i ägarlängden för Nunnan 1. Den del som köptes omfattade dåvarande fastigheten S:t Hansroten IV:3½ , som numera ingår i Nunnan 1. Enligt uppgift etablerade Hägg & Johansson en speceriaffär troligen omkring 1885 vid Stora Torget, men affären låg inte vid Stora Torget utan vid nuvarande S:t Drottensgatans början med adress nr 3 mittemot den egna ägorna i kv Kaplanen 7.

  

Kv Borgen 26
Långt senare 1909 köpte C. A. Hägg fastigheten kv Borgen 26, Södertorg 17 tillsammans med auditör Rudolf Wiman och CA:s tidigare kompanjon köpchef O. N. Johansson. Fastighetens beteckning var då Klinteroten II:1. Tomten var vid den tidpunkten mycket större än nuvarande Borgen 26. Norra delen av tomten var länge obebyggd men i söder var tomten bebyggd mot Södertorg med ett stor vinkelbyggt hus som revs i början av 1950-talet. Huset ägdes av köpmannen Evert Kahl under slutet av 1800-talet och ovan nämnda trio köpte huset av Johanna Kahl. Liksom på Häggska gården nära Stora Torget kunde bönderna här på gården bakom det stora huset stalla sina hästar under tiden som de själva sålde sina varor på torget bredvid. En ny byggnad uppfördes på platsen 1953 av Länsstyrelsen som senare har inrymt bl a Föreningsbankens lokaler.

Övriga fastigheter
Carl Adolf Hägg ärvde de två sommarhusen vid Gustafsvik av sin farbror Gustaf Hägg när han dog 1905. GT ägde också fastigheter i Visborgs området, troligen Adolfsberg, och han hade också ägor i Sigsarfve, Viklau och i Grogarn, Östergarn m.fl. Förmodligen hade GT sålt dessa fastigheter innan sin död, annars ärvde Carl Adolf sannolikt även dessa. Adolfsberg blev senare ålderdomshem. Fastigheterna vid Mellangatan 25 och 38 sålde GT redan 1895.

Hägg & Johanssons varuhandel

Fem affärer Hägg & Johansson

Sex affärer Hägg & Johansson
Som tidigare redovisas i samband med fastighetsköp startade Hägg & Johansson fem olika affärer i Visby, en bosättningsaffär, en manufakturaffär, en speceriaffär, en velociped- och symaskinsaffär och en möbelaffär. Företaget hade också en affär i Slite. I firman arbetade Carl Adolfs äldsta barn Josef Hägg, Josefs hustru Anna f Westberg, tidvis Carl Adolfs dotter Ruth Hägg och senare ev. Josefs barn Bertil och Britt.

Hägg & Johanssons Bosättningsaffär
Den första affären etablerades troligen under början av 1880-talet på Södra Kyrkogatan 6 och kallades Hägg & Johansson Bosättningsaffär. Här såldes varor som förväntas i en bosättningsaffär vid den tiden som glas, porslin galanterivaror, belysningsartiklar för fotogen, men även lite ovanliga varor som vi idag uppfattar det, som symaskiner, stickmaskiner och velocipeder. De tre sist uppräknade varorna flyttades senare till en egen affär. Bosättningsaffären togs över av Carl Adolfs dotter Ruth troligen 1924 då hon står som ägare till fastigheten. Ruth bodde sannolikt i huset under åren 1905 – 1939, men jobbade troligen som gymnastikdirektör under den tiden. Ruth avlider 1939 och blir 56 år gammal. Senare tog Josefs barn Karl Bertil Hägg och Britt Heijel över och fortsatte med verksamheten. De drev affären till 1974 då den såldes.

Hägg & Johanssons Manufakturaffär och kappaffär
År 1885 öppnas en affär i hörnet Södra Kyrkogatan – S:t Drottensgatan, Södra Kyrkogatan 11 (tidigare Södra Kyrkogatan 17), undernamnet Hägg & Johansson Manufakturaffär. Affären var inledningsvis inriktad på damkonfektion. Utbudet av varor i butiken utökades ganska snart och det var också ett skrädderi enligt annonsen. En filial till manufakturaffären öppnades i huset bredvid, Södra Kyrkogatan 13, där försäljningen huvudsakligen omfattade kappor.

Hägg & Johanssons Specerier
Hägg & Johnssons specerier vid Drottensgatan motsvarade i stort dagens livsmedelsaffärer när det gäller varuutbud. I byggnaden framför, mot torget, fanns vid den tiden ytterligare en affär, en konkurrent som också sålde livsmedel, O. E. Olssons ”Viktualie & Diversehandel”. Affären låg i byggnaden där nuvarande Torgkassen finns. Hägg & Johansson sålde speceriaffären omkring 1915 till Löfveberg & Pettersson, som fanns kvar till 1921 då Leo Wennberg tog över som ägare. Wennberg var då delägare i Löfveberg & Pettersson. Han flyttade affären till Smedjegatan 1935. Efter Olsson tog Frida Lundéns specerier over lokalerna och därefter Frida Lundéns Eftr, H. G. Engström specerier, Bodins livsmedel och nu Torgkassen. Torgkassen är numera den enda livsmedelsaffären innanför murarna.

Häggs Velociped- och Symaskinsaffär
Häggs Velociped- och Symaskinsaffär fanns i lokaler på Södra Kyrkogatan 16 (tidigare Södra Kyrkogatan 20). Lokalerna låg i fastigheten kv Munken 7, som Hägg & Johansson köpt omkring 1896. Affären öppnades någon gång mellan åren 1906 och 1912 i lokaler där Wisby Exportslakteri tidigare funnits.

Arvet efter Carl Adolf Hägg
Carl Adolf Häggs hustru Hilda f Westberg avlider 1902 i en ålder av 52 år. Dödsorsaken är lungcancer (”kräfta i lungan”). Carl Adolf Hägg avlider 1916 och blir 60 år. Carl Adolf lämnade efter sig en omfattande verksamhet med fastigheter och varuhandel. Firman hade många anställda, som på så sätt hade en försörjning i Visby. Äldsta sonen Josef fick ta över ledningen av det stora företaget Hägg & Johansson. Företaget drivs vidare flera år utan någon större känd förändring.

Carl Adolf Häggs barn

Av Carl Adolf Hägg och Hilda Westberg sex barn blev Josef, Ruth, Lydia och Filip kvar i Visby. Daniel och Olof åkte till Uppsala för att studera och flyttade senare till Stockholm där de fick arbete.

Josef Hägg
Karl Josef Hägg (1879–1923) var äldsta barnet i familjen CA Hägg. Han gifte sig 1912 med Anna Westberg, som också var kusin till Josefs mor Hilda. Anna Westberg (1878-1935) var dotter till kapten Ferdinand Westberg, Kvie gård i Burs. Anna flyttade till Visby 1897 och arbetade som biträde i svärfars firma i manufakturaffären. De fick ett barn Karl Bertil Hägg (1913-1996). Josef hade också ett barn utom äktenskapet, Brittgen Margareta Hägg (1913- ). Josef kom att gå i sin fars fotspår, blev handlare och fick alltså ta över ledningen av Hägg & Johansson när fadern dog 1916. Josef dog 1923 och blev endast 44 år gammal.

.

Daniel Hägg
Adolf Daniel (1881-1939) valde att studera. Han tog studenten år 1900 på latinlinjen i Visby Läroverk och flyttade sedan till Uppsala och studerade till läkare. Han blev Medicine kandidat 1906, och Medicine licentiat 1910. Under åren 1905-1906 var han 2:e kurator vid Gotlands Nation. Han flyttade till Stockholm och arbetade en tid som barnläkare och blev därefter regementsläkare vid A1 i Stockholm. Daniel förblev ogift.

Ruth Hägg
Ruth Anna Alfhilda Hägg (1883-1939) arbetade först som handelsidkare sannolikt i faderns firma. Hon bodde ett tag i Tyskland 1904 – 1907 och utbildade sig därefter till och gymnastikdirektör. Hon blev senare, 1924, ägare till bosättningsaffären på Södra Kyrkogatan, men drev den sannolikt inte själv utan fortsatte med sitt yrke som gymnastikdirektör. Ruth förblev ogift. Hon bodde ett tag på Adolfsberg, en fastighet som tidigare hade ägts av GT Hägg och som senare byggts om till ålderdomshem. Ruth avlider 1939 på ett sjukhem i Visby, 56 år gammal.

Lydia Hägg
Lydia Selma Kristina Hägg (1885-1933) blev endast 48 år gammal. Hon dog av en cancertumör på S:t Olofs sjukhus. Hon hade 1916 förklarats som sinnesjuk av Visby Rådhusrätt. Lydia förblev ogift.

Filip Hägg
Wilhelm Fillipus Hägg (1886-1983) tog realexamen 1908 på Visby Allmänna Högre Läroverk. Han genomgick Göteborgs handelsinstitut 1906-07 och utbildade sig vidare inom försvaret som reserv, där han avancerade till kapten 1926 i Gotl Art. Kår. Filip blev senare förste kammarskrivare, sedan registrator och bokhållare i Riksbanken Visby 1917. Han gifte sig med Jenny Augusta Carlsson. De fick sex barn tillsammans. Filip blev 1924 ägare till manufakturaffären på Södra Kyrkogatan, men drev den sannolikt inte själv utan fortsatte med sitt yrke som bankman. Filip blev sannolikt kvar i Visby till sin död 1983. Han var då 97 år gammal.

.

Olof Hägg
Olof Johannes Hägg (1887-1969) tog studenten som privatist 16 juni 1906 på Visby Högre Allmänna Läroverk och fortsatte med studier i Uppsala 1908, där han avlade examen som Fil Kand 1913. Han var 2:e kurator på Gotlands nation 1911. Efter 10 år i försäkringsbranschen som avdelningschef utbildade han sig som folkskollärare 1923. Han var rektor för Mariefreds Högre Folkskola men flyttade sedan till Stockholm där han arbetade som lärare. Olof gifte sig 1920 med Eva Carolina Olsson (1892-1989). De fick ett gemensamt barn Ingegerd Ella Kristina (född 1925).

Hägg & Johansson avvecklas

Äldsta sonen Josef fick ta över ansvaret för företaget när Carl Adolf dog 1916. Några större kända förändringar tycks inte inträffa hos Hägg & Johansson fram till 1923 när Josef dog. Josef var då endast 44 år gammal och hans barn var ännu alldeles för unga för att ta över företaget. Inte någon av syskonen var tydligen villig att ta över hela företaget. De hade andra yrken och saknade erfarenhet att driva ett så stort fastighets- och handelsföretag. Beslutet blev att dela företaget. Speceriaffären vid Stora Torget säljs till Löfveberg & Petterson möjligen 1916 i samband med CA död, men tiden för försäljningen är okänd så försäljningen kan ha utförts vid annan tidpunkt. Även kv Borgen 26 vid Södertorg, som samägs av CA Hägg tillsammans med två kompanjoner, säljs kort tid efter det att CA avlider, 1918.

Bosättningsaffären Södra Kyrkogatan 6
År 1924 överförs fastigheterna kv Vinkel 28 och Vinkeln 27 till dottern Ruth Hägg som ett arv. Hon har sannolikt varit verksam en hel del i företaget. I fastigheterna ingår bosättningsaffären med lokaler och lusthuset i Vinkeln 27. Ruth blir ägare affären fram till dess att hon avlider 1939 men driver den inte själv. Hon står dock kvar som ägare till fastigheterna fram till 1961, då Josefs barn Bertil Hägg och Britt gift Heijel blir ägare till fastigheterna. De äger bosättningsaffären fram till 1974 då fastigheterna säljs.

Häggska husen med Manufakturaffären
Fastigheten kv Kaplanen 7, omfattande Häggska husen, överförs 1924 till yngsta sonen Filip Hägg. I fastigheten ingår Hägg & Johansson Manufakturaffär som nu Filip får ta hand om, men han driver den inte själv. Förmodligen finns affären kvar fram till 1982. Filip avlider 1983. Dödsboet blir ägare till fastigheten som säljs 1985.

Hägg & Johansson övriga fastigheter
Kaplanen 1 säljs 1929 till disponent E. Stenbom.
Kaplanen 8 och 9 säljs 1938 till Handlare Helmuth Sundvall.
Kaplanen 6 säljs 1951 till Ada Block.
Munken 1 säljs sannolikt 1939, då en ny ägare finns angiven i ägarlängden.
Munken 7 försäljning är osäker men försäljningen sker senast 1966, för då finns det en ny ägare angiven i ägarlängden.
Tidpunkten för försäljning av Gustafsvik, Adolfberg och övriga fastigheter är inte känd.

Familjerna Hägg och Westbergs sista viloplats

Många av de personer som finns med i berättelsen om Carl Adolf Häggs och hans släkt ligger begravda i familjegraven på Visbys norra begravningsplats.