Häggska husen

(B9). Häggska husen ligger i korsningen mellan S:t Drottensgatan och Södra Kyrkogatan. Benämningen Häggska huset har kommit att gälla för flera hus i kvarteret, nämligen fyra medeltidshus, ett 1600-talshus och ett 1700-talshus samt ett hus från 1800-talet, det sistnämnda var C. A. Häggs hus och bostad. Hans bostadshus låg exakt i hörnet S:t Drottensgatan – Södra Kyrkogatan. Tre av de fyra medeltidshusen var förmodligen uppförda på 1200-talet som packhus.

Häggska husen ligger i kvarteret Kaplanen 7, S:t Drottensgatan 2. Husgruppen består av 7 byggnader varav fyra är medeltida hus uppförda på 1200-talet, där sannolikt tre ursprungligen var uppförda som packhus och med bevarade medeltida murverk upp till i det närmaste full höjd, medan det fjärde var ett bostadshus. De fyra byggnaderna utgjorde tillsammans en starkt koncentrerad köpmansgård under medeltiden. Övriga tre byggnader utgörs av ett 1600-talshus, ett 1700-talshus och ett hus från 1800-talet som var Häggs bostadshus.

Fyra medeltida hus
Tre av de medeltida husen är sammanbyggda, där det första är det iögonfallande huset mot S:t Drottensgatan med trapphusgavel (B1). Huset har välv källare och tre övervåningar med en lastport bevarad i översta våningen. Det andra huset är ett delvis ombyggt packhus med välv högkällare (B2). Det har långsidan mot S:t Drottens gata och var tillgängligt från en svalgång, där gaveln med en hissport var vänd mot Södra Kyrkogatan. Det tredje huset, ett oregelbundet kilformigt bostadshus (B3), låg inklämt mellan den första och andra byggnaden. Det har ingen källare men kvar finns spår av en stor ugn med välv kupa och skorsten som legat i dagligstugan och fyllt en stor del av rummet. I den lilla kammaren ovanför fanns ett i muren inbyggt avträde vars murkanal mynnade under golvet i en väldig stor välvd latrinkammare. Det fjärde huset (B4) som ligger i östra delen av gården har tre bevarade plan och en högkällare, täckt av två kryssvalv. Huset hade troligtvis en lastport på gaveln men har förändrats upptill och har fått en gavelspets mot gatan i korsvirke, troligen från 1600-tal. Byggnaderna tillhör de bäst bevarade medeltida husen i Visby.

Tre yngre komplementshus
En av de tre yngre byggnaderna är en magasins- och garagebyggnad (B5) från slutet av 1600-talet byggt i skiftesverk. Det sjätte huset är ett gårdshus (B6) byggt omkring år 1776. Det sjunde huset är alltså ett 1800-tals hus (B7), daterat 1852, som ligger i hörnet S:t Drottensgatan och Södra kyrkogatan. Det var ursprungligen uppfört som ett bostadshus.

Häggska husen. teckning av P. A. Säve 1845. Bild från Visby förr i tiden.

Häggska husen under mitten på 1800-talet
Vad som hänt med byggnaderna under årens lopp från 1200-talet och fram till 1800-talet vet vi inte särskilt mycket om. Packhusens hade knappast någon funktion att fylla som packhus in på 1400-talet. De övergavs sannolikt och kom att stå öde eller så byggdes de om till bostäder. I bottenvåningarna kanske det blev något typ av verksamhet som bryggeri, skomakeri eller liknande. Först in på mitten av 1850-talet fick vi en uppfattning hur det i verkligheten såg ut tack var att P. A. Säve gjorde en teckning 1845, som finns på bilden ovan. Teckningen visar hörnet S:t Drottensgatan och Södra Kyrkogatan, där trappgavelhuset (B1) syns längst till vänster och där det andra bevarade packhuset (B2) syns strax intill. Lastporten i gaveln tycks borttagen och en skorsten har tillkommit, vilket tyder att det finns en bostad i huset. Ett skjul har byggts mot den tidigare förmodade fria gaveln. Det inklämda bostadshuset (B3) finns kvar och det under 1800-talet uppförda lilla bostadshuset (B7) i hörnet finns nu också på plats.

Häggska husen. Foto Hägg 1900, 55 år senare än teckningn ovan. Bild frän Visby förr i tiden.

Ägarna till Häggska husen under 1800-talet
I början av 1800-talet ägdes fastigheten Häggska husen av stadsgevaldigern J. Åkerström. Hur många av byggnaderna som ingick i ägandet är oklart. Senare ägare var J. A. Bolander och därefter Carl Holmberg. På 1850-talet inköptes fastigheten av bryggaren A. I. Wedin. Omkring 1885 förvärvades byggnaderna av handlaren Carl Adolf Hägg tillsammans med Olof Niclas Johansson.

Häggska husen. Carl Adolf Hägg, ägare som givit namn till Häggska husen.
Häggska gården. Carl Adolf Hägg på väg i med häst och landå. Han hade tre hästar.
Hägg & Johansson, annons för både manufakturafären vid hörnet S:t Drottensgatan/ Södra Kyrkogatan samt bosättningsaffären vid Södra Kyrkogatan 6.

Hägg & Johansson
Carl Adolf Hägg föddes den 25 januari 1856 på Stora Hamre (äv Stora Hammars) i Östergarns socken. Hans far, Carl Detlof Hägg (1827-1867), var lantbrukare. Redan som 15-åring, 1871, började Carl Adolf att arbeta som bokhållare hos sin farbror handlare Gustaf Teodor Hägg. År 1885 startade Carl Adolf tillsammans med Olof Niclas Johansson firman Hägg & Johansson, som var inriktad på damkonfektion. Firman inrymdes i byggnaden i hörnet S:t Drottensgatan och Södra kyrkogatan, i det tidigare lilla bostadshuset som nu tydligen blivit tillbyggt. Firman köpte också i stort sett hela kvarteret (Kaplanen) med alla byggnader. I kvarteret låg en gård som var populär som parkeringsplats för böndernas hästar och åkdon, under tiden som bönderna avyttrade sina varor och gjorde behövliga inköp. Gården kom att kallas Häggska gården. Olof N. Johansson sålde sin andel av firman till Carl Adolf 1892, för att istället ägna sig åt jordbruk. Carl Adolf Hägg har alltså givit namn åt byggnaderna, i första hand de som ligger i södra delen av kv Kaplanen, vilka kom att kallas Häggska husen. Carl Adolf utökade sin verksamhet med en bosättningsaffär på Södra Kyrkogatan 6 och en speceriaffär på Stora Torget. Speceriaffären vid torget såldes senare till Löfveberg & Pettersson omkring 1916.

Carl Adolfs farbror Gustaf Teodor Hägg har även han, liksom Carl Adolf, gjort ett avtryck i historien. Efter Gustaf T Hägg har Gustafsvik fått sitt namn, detta efter att Gustaf låtit uppföra två sommarbyggnader intill viken, de första byggnaderna på platsen.

I sammanhanget kan nämnas att arkitekten och konstnären Axel Herman Hägg, född 1835, Katthamra gård, var en avlägsen äldre kusin till Carl Adolf. Axel Herman Hägg ledde restaureringen av Visby domkyrka 1899-1903. Axel Herman var från år 1856 bosatt i England. Han dog 1921. (Hans namn har i vissa sammanhang felaktigt sammankopplats med Häggska husen).

Häggska gården var populär parkeringsplats för böndernas hästar och åkdon, under tiden som bönderna avyttrade sina varor och gjorde behövliga inköp. Foto 1890. Bild från Visby förr i tiden.
Häggska huset, Foto 1895. Bild från Visby förr i tiden.
Häggska husen. Skorstenen mellan vinkeln i husen tillhör förmodligen bostadshuset. Det är den enda skorsten som finns bevarad från medeltiden. Den övre delen är nu riven. Foto omkring 1900. Bild från Visby förr i tiden.
Häggska husen. S:t Lars gränd sedd från öster med i fonden S:t Drottensgatan och Häggska huset. Blyertsteckning av P. A. Säve 1857. Bild från Visby förr i tiden.

1900-talet
När Carl Adolf dog 1916 fick sonen Filip Hägg ta över verksamheten som drevs fram till 1975. Genom ombyggnader har alla byggnaderna fått andra funktioner under årens lopp. Vid en inventering 1996 var huset med trappgaveln ombyggt till bostadshus och galleri, vilket även gällde för det andra huset söder därom. Det tredje medeltida huset var sedan tidigare fortfarande bostadshus, möjligen att det tillkommit en våning och i det fjärde huset, det i öster, fanns det nu affärslokaler och bostäder. Magasin och garagebyggnaden från 1600-talet användes fortfarande som lager, magasin och garage, medan också gårdshuset förvandlats till bostadshus och slutligen när det gäller det ursprungligen lilla bostadshuset i hörnet, så var det nu ombyggt till konstnärsateljé och galleri.

Häggska_husen,1996. Byggnaden (B1) änväns som bostad och galleri.
Häggska husen,1996. Byggnaden (B2) används som bostad och galleri.
Häggska husen, 1996. Byggnaden (B4) som ligger i östra delen av HäggSka gården används som bostad och affärslokal.
Häggska husen, 1996. Det gamla bostadshuset (B3) används fortfarande som bostadshus.
Häggska husen, 1996. Gårdshuset (B6) från 1700-talet används som bostadshus.
Häggska husen, 1996. Byggnaden från 1800-talet (B7) används som kostnärsateljé och galleri.
Häggska husen, 1996. Byggnaden (B5) från 1600-talet används som lager, verkstad och garage.
Häggska husen. Huset i hörnet omkring 2005.

Restaurang Häggska huset
Som tidigare nämnts har alla byggnaderna fått andra funktioner under årens lopp genom ombyggnader. Huset i hörnet från 1800-talet har åter byggts om och blivit restaurang och konferensanläggning med namnet Häggska huset. Huset inrymmer 3 rum, det största rummet är Galleriet med plats för konferensgäster och innanför ligger Ateljén som är ett lounge rum för avkoppling. Längst in finns Valvet som är ett mindre rum lämpligt för mindre grupper som t.ex. styrelsemöten. Plats finns för 30 middagsgäster och 80 konferensdeltagare. Trädgården är en mer avskild del av Häggska Husen. Det är en fin plats för mingel eller mindre events utomhus, och det finns plats för sällskap på upp till 40 personer.

Häggska husen. Rummet Galleriet i restaurang Häggska huset.
Häggska husen. Restaurang Häggska husets trädgård.