Häggska husen

(B9). Häggska husen ligger i korsningen mellan S:t Drottensgatan och Södra Kyrkogatan. Benämningen Häggska huset har kommit att gälla för flera hus i kvarteret, nämligen fyra medeltidshus, ett 1600-talshus och ett 1700-talshus samt ett hus från 1800-talet, det sistnämnda var C. A. Häggs hus och bostad. Hans bostadshus låg exakt i hörnet S:t Drottensgatan – Södra Kyrkogatan. Tre av de fyra medeltidshusen var förmodligen uppförda på 1200-talet som packhus.

Häggska husen ligger i kvarteret Kaplanen 7, S:t Drottensgatan 2. Husgruppen består av 7 byggnader varav fyra är medeltida hus uppförda på 1200-talet, där sannolikt tre ursprungligen var uppförda som packhus och med bevarade medeltida murverk upp till i det närmaste full höjd, medan det fjärde var ett bostadshus. De fyra byggnaderna utgjorde tillsammans en starkt koncentrerad köpmansgård under medeltiden. Övriga tre byggnader utgörs av ett 1600-talshus, ett 1700-talshus och ett hus från 1800-talet som var Häggs bostadshus.

Fyra medeltida hus
Tre av de medeltida husen är sammanbyggda, där det första är det iögonfallande huset mot S:t Drottensgatan med trapphusgavel. Huset har välv källare och tre övervåningar med en lastport bevarad i översta våningen. Det andra huset är ett delvis ombyggt packhus med välv högkällare. Det har långsidan mot S:t Drottens gata och var tillgängligt från en svalgång, där gaveln med en hissport var vänd mot Södra Kyrkogatan. Det tredje huset, ett oregelbundet kilformigt bostadshus, låg inklämt mellan den första och andra byggnaden. Det har ingen källare men kvar finns spår av en stor ugn med välv kupa och skorsten som legat i dagligstugan och fyllt en stor del av rummet. I den lilla kammaren ovanför fanns ett i muren inbyggt avträde vars murkanal mynnade under golvet i en väldig stor välvd latrinkammare. Det fjärde huset som ligger i östra delen av gården har tre bevarade plan och en högkällare, täckt av två kryssvalv. Huset hade troligtvis en lastport på gaveln men har förändrats upptill och har fått en gavelspets mot gatan i korsvirke, troligen från 1600-tal. Byggnaderna tillhör de bäst bevarade medeltida husen i Visby.

Tre yngre komplementshus
Ett av de tre yngre byggnaderna är en magasins- och garagebyggnad från slutet av 1600-talet byggt i skiftesverk. Gårdshuset är byggt omkring år 1776. Det sjunde huset är alltså ett 1800-tals hus, daterat 1852, som ligger i hörnet S:t Drottensgatan och Södra kyrkogatan och det var detta hus som C. A. Hägg (möjligen tvillingbror till Axel Herman Hägg) ägde och bebodde och som givit namn åt alla byggnader kring Häggska gården.

Häggska husen. teckning av P. A. Säve 1845. Bild från Visby förr i tiden.

Häggska husen under mitten på 1800-talet
Vad som hänt med byggnaderna under årens lopp från 1200-talet och fram till 1800-talet vet vi inte särskilt mycket om. Packhusens hade knappast någon funktion att fylla som packhus in på 1400-talet. De övergavs sannolikt och kom att stå öde eller så byggdes de om till bostäder. I bottenvåningarna kanske det blev något typ av verksamhet som bryggeri, skomakeri eller liknande. Först in på mitten av 1850-talet fick vi en uppfattning hur det i verkligheten såg ut tack var att P. A. Säve gjorde en teckning 1845, som finns på bilden ovan. Teckningen visar hörnet S:t Drottensgatan och Södra Kyrkogatan, där trappgavelhuset syns längst till vänster och där det andra bevarade packhuset syns strax intill. Lastporten i gaveln tycks borttagen och en skorsten har tillkommit, vilket tyder att det finns en bostad i huset. Ett skjul har byggts mot den tidigare förmodade fria gaveln. Det inklämda bostadshuset finns kvar och det under 1800-talet uppförda lilla bostadshuset i hörnet finns nu också på plats.

Häggska husen. Foto Hägg 1900, 55 år senare än teckningn ovan. Bild frän Visby förr i tiden.

Ägarna till Häggska husen under 1800-talet
I början av 1800-talet ägdes fastigheten Häggska husen av stadsgevaldigern J. Åkerström. Hur många av byggnaderna som ingick i ägandet är oklart. Senare ägare var J. A. Bolander och därefter Carl Holmberg. På 1850-talet inköptes fastigheten av bryggaren A. I. Wedin. Omkring 1880 förvärvades byggnaderna av Carl Adolf Hägg, som alltså givit namn åt byggnaderna. Han föddes 1856 och kom från Katthamra gård i Östergarn. I byggnaden i hörnet, som nu tycks ha byggts större, öppnades på 1880-talet en affär med namnet Hägg & Johanssons manufakturaffär.

Häggska gården var populär parkeringsplats för böndernas hästar och åkdon, under tiden som bönderna avyttrade sina varor och gjorde behövliga inköp. Foto 1890. Bild från Visby förr i tiden.
Häggska huset, Foto 1895. Bild från Visby förr i tiden.
Häggska husen. Skorstenen mellan vinkeln i husen tillhör förmodligen bostadshuset. Det är den enda skorsten som finns bevarad från medeltiden. Den övre delen är nu riven. Foto omkring 1900. Bild från Visby förr i tiden.
Häggska husen. S:t Lars gränd sedd från öster med i fonden S:t Drottensgatan och Häggska huset. Blyertsteckning av P. A. Säve 1857. Bild från Visby förr i tiden.

1900-talet
Genom ombyggnader har alla byggnaderna fått andra funktioner under årens lopp. Vid en inventering 1996 var huset med trappgaveln ombyggt till bostadshus och galleri, vilket även gällde för det andra huset söder därom. Det tredje medeltida huset var sedan tidigare fortfarande bostadshus, möjligen att det tillkommit en våning och i det fjärde huset, det i öster, fanns det nu affärslokaler och bostäder. Magasin och garagebyggnaden från 1600-talet användes fortfarande som lager, magasin och garage, medan också gårdshuset förvandlats till bostadshus och slutligen när det gäller Häggs bostadshus i hörnet, så var det nu ombyggt till konstnärsateljé och galleri.

Häggska_husen,1996. Byggnaden änväns som bostad och galleri.
Häggska husen,1996. Byggnaden används som bostad och galleri.
Häggska husen, 1996. Byggnaden som ligger i östra delen av Häggka gården används som bostad och affärslokal.
Häggska husen, 1996. Det gamla bostadshuset änvänds fortfarande som bostadshus.
Häggska husen, 1996. Gårdshuset från 1700-talet änvänds som bostadshus.
Häggska husen, 1996. Byggnaden från 1800-talet används som kostnärsateljé och galleri.
Häggska husen, 1996. Bygganaden från 1600-talet används som lager, verkstad och garage.
Häggska husen. Huset i hörnet omkring 2005.

Restaurang Häggska huset
Som tidigare nämnts har alla byggnaderna fått andra funktioner under årens lopp genom ombyggnader. Huset i hörnet från 1800-talet har åter byggts om och blivit restaurang och konferensanläggning med namnet Häggska huset. Huset inrymmer 3 rum, det största rummet är Galleriet med plats för konferensgäster och innanför ligger Ateljén som är ett lounge rum för avkoppling. Längst in finns Valvet som är ett mindre rum lämpligt för mindre grupper som t.ex. styrelsemöten. Plats finns för 30 middagsgäster och 80 konferensdeltagare. Trädgården är en mer avskild del av Häggska Husen. Det är en fin plats för mingel eller mindre events utomhus, och det finns plats för sällskap på upp till 40 personer.

Häggska husen. Rummet Galleriet i restaurang Häggska huset.
Häggska husen. Restaurang Häggska husets trädgård.