Sankt Hansgatan 10

Huvudbyggnaden på S:t Hansgatan 10 ligger några kvarter söder om S:t Pers kyrkoruin. Byggnaden tillhör kv Berget 20. Den uppfördes omkring 1760 i en våning som ett flerbostadshus med en stomme av kalksten. Fastigheten inrymmer endast en byggnad, huvudbyggnaden, som ligger långt in på tomten i anslutning till klintkanten. Normalt är huvudbyggnaderna på områdets fastigheter placerade längs S:t Hansgatan, men här är så inte fallet, vilket sannolikt beror på den stora höjdskillnaden mellan gatans nivå och tomtens marknivå vid gatan. På fastigheten bedrevs här bryggeri under en stor del av 1700-talet med en krogrörelse, åtminstone under senare delen bryggeriets verksamhet. I slutet av 1800-talet fanns här ett gästgiveri. Gården till Berget 20 är sedan 1995 byggdeminnesförklarad.

Fastigheten hade tidigare adressen S:t Hansgatan 6.

Nuvarande verksamhet

Fastigheten enda byggnad uppfördes ursprungligen som ett flerbostadshus, men har på senare tid byggts om till en stor lägenhet om 7 Rok. Lägenheten har en sal både i bottenvåningen och i den undre vindsvåningen med kakelugnar i båda salarna. Det finns flera sovrum, varav tre är stora. Från ett sovrum på den över vindsvåningen finns storslagen utsikt över takåsarna och havet. Boarean är 192 m2. Fastigheten såldes senast 2023 för 11 000 000 kr och ägs av de boende.

Tidigare verksamhet

Huvudbyggnaden har huvudsakligen används för bostadsändamål sedan sekelskiftet 1900. Byggnaden uppfördes omkring 1760 och har haft många olika ägare bland annat häradshövding Lars Petter Enqvist under början av 1800-talet. Flera olika ägare bedrev bryggeriverksamhet på fastigheten under stor del av 1700-talet och in på 1800-talet. Under senare delen av 1800-talet bedrev C J H Sjöberg gästgiveri på fastigheterna S:t Hansgatan 6, 8 och 10. Visby fick ju järnvägsförbindelse 1878 med station utanför Söderport och landsbygdens befolkning kunde enklare att ta sig till staden för att handla och behövde ibland övernatta innan hemresan.

Gästgiveri
Gästgivare C. J. H. Sjöberg ägde fastigheten Strandroten IV:15, nuvarande Berget 20, S:t Hansgatan 10 omkring åren 1870 – 1885, då han sannolikt bedrev gästgiveri i fastighetens byggnad. Han ägde också under samma tidsperiod fastigheterna Strandroten IV: 15½-16 med nuvarande beteckning Berget 19 och 20, S:t Hansgatan 6 och 8 och sannolikt omfattade gästgiveriet även dessa fastigheter. Sjöberg bodde sannolikt i byggnaden S:t Hansgatan 10 under den här perioden. Strandroten IV:15 såldes till Claes Andersson, 15½ såldes till skräddare J F Ahlgren och 16 till A M Fröberg.

Bryggeri
Under stor del av 1700-talet och in på 1800-talt bedrevs bryggeri på fastigheten av Hans Jacob Lünge, Mårten och Christina Benicke samt Anders och Magdalena Melin. I byggnaden bedrevs också en krogrörelse enligt en krogförteckning från 1768. Den bedrevs sannolikt åtminstone av Anders och Magdalena Melin, möjligen tidigare också av de övriga ovan nämnda bryggare.

Husen och gården

.

Fastigheten kv Berget 20 omfattar endast en byggnad, huvudbyggnaden (B1), som ligger mot klintkanten.

B1, huvudbyggnaden
Huvudbyggnaden B1 uppfördes omkring 1760 som ett bostadshus och har tidigare ingått i en större gårdsbildning. Huset är uppfört med en kalkstensstomme i en våning med två separata källare och med två inredningsbara vindsvåningar. Det tegeltäckta sadeltaket har hög resning, vilket medger två vindsvåningar. Fasaden är slätputsad och avfärgad i en ljust gul kulör. År 1925 inreddes vindarna, då ett fönster togs upp i det nordvästra gavelröstet. Troligen var det då taket fick takkupor och takfönster, det nordöstra med en takkupa och tre takfönster, det motsatta med en takkupa och två takfönster. Huvudingången är placerad på den sydvästra långsidan, in mot gården, och utgörs av en pardörr med spegelfyllningar. Öster om denna dörr finns även en dörr klädd med liggande panel och med en oval glasruta i den övre delen. I den västra delen av samma fasad finns en källardörr, klädd med bred, stående panel och med en mindre glasruta i den övre delen. Även på gaveln mot gatan finns en källardörr, klädd med liggande panel. Byggnaden är försedd med spröjsade tvåluftsfönster. Samtliga snickerier är målade i olika gröna nyanser. Byggnaden har genomgått vissa renoveringar, men har trots det en ursprunglig karaktär. Bostadshuset har en välbevarad interiör med flera ursprungliga detaljer bevarade ur den fasta inredningen från 1700- och 1800-talet till exempel kakelugnar, tak, lister och dörrar. Vidare finns även bakugnar och två väggskåp bevarade. Huset är numera en stor lägenhet om 7 rum och kök.

Gården
Fastighetens gårdsrum domineras av en vacker trädgård. Trädgården avskärmas, ut mot gaturummet, av ett spjälstaket mellan stenpelare. Detta bryts upp av en dekorativ smidesgrind, upphängd på höga stenspelare. Innanför grinden finns en hög kalkstenstrappa, som leder upp till den gräsbevuxna trädgården. Trappan flankeras av putsade murar. En gång belagd med kalkstensflis leder fram till ytterligare en hög kalkstenstrappa. Via denna trappa nås bostadshusets huvudingång. Framför denna finns en spaljeomgärdad uteplats. Växtligheten domineras av fruktträd, murgröna, fläder och planteringar i rosenrabatter.

Kvarteret Berget 20

Kvarteret Berget
Kvarteret Berget utgör ett långsträckt och oregelbundet format område. Det är uppdelat i två delar med en större del nedanför den södra klintkanten samt en något mindre del ovanför. Kvarteret gränsar till Trappgränd i nordost, Kinbergsplats och Björngränd i sydost, Stenklivet i söder, Slottsbacken i väster och S:t Hansgatan i nordväst. På klintkantens branta sluttning mot nordväst, ovanför fastigheterna Berget 19-21 och 26, löper en gräsbevuxen fastighet Berget 30, vilken ägs av Gotlands Kommun. Kvarteret var till viss del bebyggd sedan medeltiden. I kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29, har gravar och murar framkommit som bland annat tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkogårdsområde. Kvarteret har varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns sannolikt ingenting kvar.
Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tjugosju tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs S:t Hansgatan. I kvarterets sydöstra del, uppe på klinten, fanns ett flertal mycket små tomter. Under 1700-talet omfattade bebyggelsen, uppe på klinten, främst trästugor med tillhörande kålgårdar, medan tomterna nedanför klinten utgjordes av mer burgna gårdar. Bebyggelsen i den nedre delen av kvarteret domineras av större 1800- och 1900-talsbyggnader placerade längs S:t Hansgatan.

Södra delen av S:t Hansgatan betraktades under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som stadens ”fina gata”. På fyra av fastigheterna kvarstår byggnader från 1700-talets mitt. De största förändringarna vad gäller bebyggelsen har skett i kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29. På fastigheterna Berget 23, 27 och 28 är bebyggelsen från 1970-1980-talet. Bostadshusen på de sistnämnda fastigheterna har utformats och anpassats till den omgivande bebyggelsen. Flera av fastigheterna nedanför klinten sluttar relativt kraftigt och har trappor som förbinder de olika nivåerna. Den sydöstra delen av kvarteret, ovanför klinten domineras av en småskalig 1700-tals bebyggelse, vilken endast delvis har utsatts för förändringar. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret präglas av byggnader, med en större volym, uppförda under 1800-talets andra hälft. Den gårdsbebyggelse som fanns under 1800-talet kvarstår på tre fastigheter, men har i övriga fall rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet. Kvarteret är i dag uppdelat i tolv fastigheter på Södra Klinten och ytterligare fjorton fastigheter som tillhör de Södra stadsdelarna. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning. Kvarterets huvudsakliga del, Berget 13-21, 23 och 26-28, är belägen nedanför klinten och ingår i de Södra stadsdelarna, medan fastigheterna uppe på klinten, Berget 1-10 och 24-25, hör till den Södra Klintens bebyggelse.

Fastigheten Berget 20
Fastigheten Berget 20 ligger i kvarterets mellersta del belägen i sydost alldeles nedanför klintkanten och gränsar till S:t Hansgatan i nordväst. Tomten sluttar från klintkanten ned mot S:t Hansgatan. Enligt 1697 års karta motsvarades den nuvarande fastigheten av tomt nummer 14, som var bebyggd med ett trähus samt kålgård och ägdes av Matthias Warenbergh. Efter det att roteindelningen infördes under början av 1700-talet fick tomten nr 14 benämningen Strandroten IV:15. Denna tomt omfattade då också den tomt som senare fick beteckningen Strandroten IV:15½ och som motsvarar dagens Berget 19. Vid 1785 års husklassifikation var Strandroten IV:15 bebyggd med ett trähus med tillbyggnad, båda försedda med tegeltak. På tomten fanns även ett brygghus i sten, ett stenhus, en drängstuga i trä, ett stall, ett kohus, och en lada i sten. Var på tomten dessa byggnader var placerade är dock oklart. Enligt en krogförteckning från 1768 ska krogrörelse ha bedrivits på gården. Krogen drevs sannolikt i det nuvarande bostadshuset av bryggare Anders Melin och efter hans död 1766 av hans änka Anna Magdalena Melin f. Holst. På 1883 års karta är nuvarande Berget 18, 19 och 20 en stor gemensam fastighet med beteckningen Strandroten IV:15-16. Vid den här tiden finns på denna tomt en huvudbyggnad placerad en bit in på tomten under klintbranten, med gaveln ut mot S:t Hansgatan. Sannolikt motsvarar denna byggnad det nuvarande bostadshuset från omkring 1760, vilket har byggts om och till under senare tid. På 1912 års karta har fastigheten Berget 20 fått sin nuvarande sträckning och benämns Strandroten IV:15½, medan Berget 18 benämns IV:16 och Berget 19 benämns IV:15, vilket gäller fram till 1938, då nuvarande kvartersbeteckningar införs.

Fastigheten ägs av de boende.