Sankt Hansgatan 8

Huvudbyggnaden på S:t Hansgatan 8 ligger några kvarter söder om S:t Pers kyrkoruin. Byggnaden tillhör kv Berget 19. Den uppfördes omkring 1883 som ett tvåvånings flerbostadshus med en stomme av trä. På fastigheten finns totalt två byggnader, huvudbyggnaden och ett uthus med soprum och förråd. På fastigheten drevs här under slutet av 1800-talet ett gästgiveri.

Nuvarande verksamhet

Huvudbyggnaden, som ligger utmed S:t Hansgatan, är ett flerbostadshus i två våningar med inredd vindsvåning, som sedan mitten på 1950-talet nyttjas enbart som bostäder. Fastigheten ägs sedan 1992 av bostadsrättsföreningen Berget 19. Bostadshuset inrymmer fem lägenheter, 2 st med 1 Rok, 2 st med 3 Rok samt 1 st med 4 Rok.

Tidigare verksamhet

Huvudbyggnaden har huvudsakligen används för bostadsändamål sedan mitten av 1900-talet. Byggnaden uppfördes under slutet av 1800-talet och har ägts av bland andra skräddare A F Ahlgren, som under många år bedrev skrädderi i byggnaden. Möjligen var det Ahlgren som lät uppföra dagens huvudbyggnad. Flera olika hantverk och gästgiveri har förekommit på fastigheten före uppförandet av nuvarande huvudbyggnad.

Skräddare Ahlgren
Skräddare J F Ahlgren köpte 1885 Strandroten IV:15½ (nuv Berget 19) av gästgivare Sjöberg för 5 750 kr. Här på S:t Hansgatan 4 (nuvarande 8) startade han samma år skrädderi tillsammans med A H Enqvist (äv Enquist). A H Enqvist flyttade sin verksamhet till S:t Hansgatan 24 (nuv S:t Hansgatan 26) omkring 1890, men Ahlgren fortsatte sitt skrädderi på S:t Hansgatan 8 sannolikt fram till omkring 1947. Sedan 1910-talet benämnde han sig som skräddaremästare. Skräddaremästare J F Ahlgren står fortsatt som ägare till fastigheten år 1935 och sannolikt ägde han fastigheten fram till 1947. Han arbetade alltså som skräddare i mer än 60 år. Läs mer om skräddare Enqvist under S:t Hansgatan 26.

Gästgiveri
Gästgivare C. J. H. Sjöberg ägde fastigheten Strandroten IV:15½, nuvarande Berget 19, S:t Hansgatan 8 omkring åren 1870 – 1885, då han sannolikt bedrev gästgiveri i huvudbyggnaden mot S:t Hansgatan. Han ägde också under samma tidsperiod fastigheterna Strandroten IV: 15-16 med nuvarande beteckning Berget 18 och 20, S:t Hansgatan 6 och 10 och sannolikt omfattade gästgiveriet även dessa fastigheter. Strandroten IV:15 såldes till Claes Andersson, 15½ såldes till skräddare J F Ahlgren och 16 till A M Fröberg.

Husen och gården

Fastigheten kv Berget 19 omfattar två byggnader, huvudbyggnaden (B1) som ligger utmed S:t Hansgatan samt gårdshuset (B2).

B1, huvudbyggnaden
Huvudbyggnaden B1 uppfördes under senare delen av 1800-talet, möjligen åren 1883-1885. Den uppfördes som ett flerbostadshus med en stolp- och regelverksstomme i två våningar med källare och inredningsbar vind. Huset uppfördes på platsen för en tidigare byggnad troligen ett trähus med tillbyggnad. Huvudbyggnaden är utförd med ett tegeltäckt mansardtak. Den har genomgått en hel del ombyggnader under 1900-talet. Åren 1924-1925 gjordes en del ombyggnader av vinden och troligen tillkom takkuporna mot gården då en del av vinden inreddes.

Fasaden är spritputsad och avfärgad i en ljus kulör. Längs de båda långsidornas takfot löper en profilerad gesims. 1941 utfördes ytterligare om- och tillbyggnader. Gatufasaden präglas av en stram arkitektur. Gårdsfasaden domineras av en trapphusliknande tillbyggnad med betongstomme i tre våningar som uppfördes 1992. Samma år inreddes vinden och troligen tillkom då de fem takkuporna i takfallet mot S:t Hansgatan. Söder om och sammanbyggd med trapphuset finns ytterligare en tillbyggnad i form av en öppen trapphuskonstruktion i trä och betong. De båda tillbyggnaderna står under ett gemensamt, tegeltäckt och plant tak. I gårdsfasadens norra del finns även två balkonger uppförda på stolpar och med träräcken. På grund av den stora höjdskillnaden mellan bottenvåningen och gatunivån saknar byggnaden huvudentré i gatufasaden. I södra delen av byggnaden finns en öppen portik som leder in till gården och husets gårdsentré. Byggnaden har två och treluftsfönster förutom tillbyggnaden som har pivåhängda fönster.

B2, gårdshuset
Gårdshuset B2 uppfördes 1992 som soprum och förråd med en resvirkesstomme i en våning. Taket är ett pappklätt pulpettak. Fasaden är slätputsad och avfärgad vit. I fasaden in mot gården finns en dörröppning som saknar dörr. Huset ritades av arkitekt Sven Landahl.

Gården
Fastighetens gårdsrum avskärmas ut mot gaturummet av bostadshuset. I bostadshusets södra del finns ett portlider med smidesgrind, som leder in till gården. Längs de nordöstra och sydvästra fastighetsgränserna löper murar. I sydöst avgränsas gården av den höga klintkanten. Innergården är belagd med grus och växtligheten domineras av klängväxterna på klintbranten och enstaka träd.

Kvarteret Berget 19

Kvarteret Berget
Kvarteret Berget utgör ett långsträckt och oregelbundet format område. Det är uppdelat i två delar med en större del nedanför den södra klintkanten samt en något mindre del ovanför. Kvarteret gränsar till Trappgränd i nordost, Kinbergsplats och Björngränd i sydost, Stenklivet i söder, Slottsbacken i väster och S:t Hansgatan i nordväst. På klintkantens branta sluttning mot nordväst, ovanför fastigheterna Berget 19-21 och 26, löper en gräsbevuxen fastighet Berget 30, vilken ägs av Gotlands Kommun. Kvarteret var till viss del bebyggd sedan medeltiden. I kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29, har gravar och murar framkommit som bland annat tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkogårdsområde. Kvarteret har varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns sannolikt ingenting kvar.
Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tjugosju tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs S:t Hansgatan. I kvarterets sydöstra del, uppe på klinten, fanns ett flertal mycket små tomter. Under 1700-talet omfattade bebyggelsen, uppe på klinten, främst trästugor med tillhörande kålgårdar, medan tomterna nedanför klinten utgjordes av mer burgna gårdar. Bebyggelsen i den nedre delen av kvarteret domineras av större 1800- och 1900-talsbyggnader placerade längs S:t Hansgatan.

Södra delen av S:t Hansgatan betraktades under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som stadens ”fina gata”. På fyra av fastigheterna kvarstår byggnader från 1700-talets mitt. De största förändringarna vad gäller bebyggelsen har skett i kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29. På fastigheterna Berget 23, 27 och 28 är bebyggelsen från 1970-1980-talet. Bostadshusen på de sistnämnda fastigheterna har utformats och anpassats till den omgivande bebyggelsen. Flera av fastigheterna nedanför klinten sluttar relativt kraftigt och har trappor som förbinder de olika nivåerna. Den sydöstra delen av kvarteret, ovanför klinten domineras av en småskalig 1700-tals bebyggelse, vilken endast delvis har utsatts för förändringar. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret präglas av byggnader, med en större volym, uppförda under 1800-talets andra hälft. Den gårdsbebyggelse som fanns under 1800-talet kvarstår på tre fastigheter, men har i övriga fall rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet. Kvarteret är i dag uppdelat i tolv fastigheter på Södra Klinten och ytterligare fjorton fastigheter som tillhör de Södra stadsdelarna. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning. Kvarterets huvudsakliga del, Berget 13-21, 23 och 26-28, är belägen nedanför klinten och ingår i de Södra stadsdelarna, medan fastigheterna uppe på klinten, Berget 1-10 och 24-25, hör till den Södra Klintens bebyggelse.

Fastigheten Berget 19
Fastigheten Berget 19 ligger i kvarterets mellersta del belägen i sydost alldeles nedanför klintkanten och gränsar till S:t Hansgatan i nordväst. Enligt 1697 års karta motsvarades den nuvarande fastigheten av tomtnummer 15, som var bebyggd med ett trähus samt kålgård och ägdes av Hans Christophersen. Vid roteindelningen under början av 1700-talet fick tomten nr 15 beteckningen Strandroten IV:15 (senare 15½), som då omfattade både nuvarande Berget 19 och Berget 20. Strandroten IV:16 motsvarades då av Berget 18. Vid 1785 års husklassifikation var tomten Strandroten IV:15 bebyggd med ett trähus med tillbyggnad, båda försedda med tegeltak. På tomten fanns även ett brygghus i sten, ett stenhus, en drängstuga i trä, ett stall, ett kohus, och en lada i sten. Var på tomten dessa byggnader var placerade är dock oklart. Troligen låg trähuset med tillbyggnad utefter gatan medan uthusen låg mot klintkanten och där stenhuset låg mot klintkanten på nuvarande Berget 20. Vid 1883 års karta omfattade fastigheten förutom Berget 19 och 20 då även Berget 18, alltså en ganska stor tomt. Denna tomt benämndes Strandroten IV:15-16. Vid den här tiden finns, på marken för den nuvarande fastigheten Berget 19, en huvudbyggnad placerad med långsidan i liv med S:t Hansgatan. Sannolikt motsvarar denna byggnad dagens bostadshus, vilket har byggts om och till under senare tid. På 1912 års karta har den stora fastigheten delats i tre tomter där nuvarande Berget 19 fick beteckningen Strandroten IV:15½, medan Berget 18 benämns IV:16 och Berget 20 benämns IV:15, vilket gäller fram till 1938, då nuvarande kvartersbeteckningar införs.

Gårdsbebyggelsen har varierat under 1900-talet och idag finns endast ett mindre förråd med soprum från 1992 uppfört längs den nordöstra fastighetsgränsen för Berget 19.

Fastigheten ägs av bostadsrättsföreningen Berget 19.