Sankt Hansgatan 12

Huvudbyggnaden på S:t Hansgatan 12 ligger straxt söder om S:t Pers kyrkoruin. Byggnaden tillhör kv Berget 21. Den uppfördes omkring 1870 som ett flerbostadshus i en våning med en stomme av stolpar och regelverk. På fastigheten finns också ett litet uthus som används som förråd och soprum.

Fastigheten hade tidigare adressen S:t Hansgatan 8.

Nuvarande verksamhet

Huvudbyggnaden, som ligger utmed S:t Hansgatan, är ett flerbostadshus i en våning med källare och inredd vindsvåning. Byggnaden används som bostad.

Tidigare verksamhet

Huvudbyggnaden har huvudsakligen används för bostadsändamål sedan slutet av 1700-talet, så långt tillbaka i tiden som ägarna är kända. Här har bott bland annat skeppare, stadsbokhållare och folkskollärare. Enda kända namnet som bedrivit hantverk är tunnbindare Petter Höglund, som fanns här 1790 – 1844.

Husen och gården

Fastigheten kv Berget 21 omfattar två byggnader, huvudbyggnaden (B1) som ligger utmed S:t Hansgatan samt gårdshuset (B2).

B1, huvudbyggnaden
Huvudbyggnaden B1 uppfördes omkring 1870 med en stomme av stolpar och regelverk i en våning med källare och inredningsbar vind och med ett tegeltäckt sadeltak. Sannolikt uppfördes huvudbyggnaden på platsen för ett korsvirkeshus, som revs för att ge plats åt en ny byggnad. Huvudbyggnaden byggdes redan från början med en vinkelbyggnad in mot gården. År 1888 förlängdes vinkelbyggnaden in mot gården, förhöjdes till två våningar, och försågs med ett plåttäckt flackt sadeltak. Ombyggnader genomfördes 1937 och det var troligen då som takkuporna, en på vardera sidan taket, tillkom och vinden inreddes. I anslutning till takkupan på gårdssidan finns en balkong som uppfördes 1939. Längs tillbyggnadens takfot löper en slät gesims Längs tillbyggnadens takfot löper en slät gesims. Vid gårdsfasadens södra del finns ett mindre bakbygge. Det är uppfört i en våning med ett plåttäckt pulpettak. Samtliga byggnadskroppar är slätputsade och avfärgade i en gul kulör. Centralt placerad och djupt indragen i gatufasaden, finns huvudingången. Den har en pardörr med spegelfyllningar och med gallerförsedda glasrutor i de övre delarna. Ovanför dörren finns ett överljus. I gårdsfasaden finns en panelad trädörr försedd med en glasad övre del. Byggnaden har två källardörrar, varav den ena är en panelad pardörr. Byggnaden har varierat utformade fönster, men domineras av tvåluftsfönster med korsformad post. Dörr- och fönstersnickerier är målade i en ljust grå kulör. Bottenvåningen moderniserades under 1940- och 1950-talet, men en äldre kakelugn finns bevarad. Byggnadens exteriör i gaturummet är relativt välbevarad, men har fått ett förenklat formspråk.

B2, gårdshuset
Gårdshuset B2 uppfördes omkring 1900 då som ett avträde. Huset uppfördes med en resvirkesstomme i en våning med ett tegeltäckt sadeltak och med utskjutande gavelsprång. Under takfoten finns små träkonsoler. Gårdshuset byggdes senare om till förråd och soprum.
Fasaden är klädd med liggande, gråmålad träpanel. Den nordöstra fasaden har en träpanelad dörr, medan den i sydväst utgörs av en spegeldörr. Framför spegeldörren finns en trätrappa i flera steg. Byggnaden är försedd med ett spröjsat enluftsfönster.

Gården
Fastighetens gårdsrum avskärmas, ut mot gaturummet, av bostadshuset och av ett högt träplank försett med en port. Längs den nordöstra fastighetsgränsen löper en hög mur. Innergården är terrasserad och avdelad med en hög mur. Den västra delen av tomten är belagd med betong, medan den övre, östra delen av tomten är gräsbevuxen och nås via en hög kalkstenstrappa. Växtligheten är lummig och domineras av buskar och planteringar i rosenrabatter.

Kvarteret Berget 21

Kvarteret Berget
Kvarteret Berget utgör ett långsträckt och oregelbundet format område. Det är uppdelat i två delar med en större del nedanför den södra klintkanten samt en något mindre del ovanför. Kvarteret gränsar till Trappgränd i nordost, Kinbergsplats och Björngränd i sydost, Stenklivet i söder, Slottsbacken i väster och S:t Hansgatan i nordväst. På klintkantens branta sluttning mot nordväst, ovanför fastigheterna Berget 19-21 och 26, löper en gräsbevuxen fastighet Berget 30, vilken ägs av Gotlands Kommun. Kvarteret var till viss del bebyggd sedan medeltiden. I kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29, har gravar och murar framkommit som bland annat tillhört S:t Hans och S:t Pers kyrkogårdsområde. Kvarteret har varit planlagt och bebyggt sedan mitten av 1600-talet, men av bebyggelsen från denna tid finns sannolikt ingenting kvar.
Kartan från 1646 visar att kvarteret redan då hade i stort sett samma sträckning som idag. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i tjugosju tomter, varav de större låg i kvarterets nordvästra del längs S:t Hansgatan. I kvarterets sydöstra del, uppe på klinten, fanns ett flertal mycket små tomter. Under 1700-talet omfattade bebyggelsen, uppe på klinten, främst trästugor med tillhörande kålgårdar, medan tomterna nedanför klinten utgjordes av mer burgna gårdar. Bebyggelsen i den nedre delen av kvarteret domineras av större 1800- och 1900-talsbyggnader placerade längs S:t Hansgatan.

Södra delen av S:t Hansgatan betraktades under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som stadens ”fina gata”. På fyra av fastigheterna kvarstår byggnader från 1700-talets mitt. De största förändringarna vad gäller bebyggelsen har skett i kvarterets norra del, på fastigheterna Berget 23, 26-29. På fastigheterna Berget 23, 27 och 28 är bebyggelsen från 1970-1980-talet. Bostadshusen på de sistnämnda fastigheterna har utformats och anpassats till den omgivande bebyggelsen. Flera av fastigheterna nedanför klinten sluttar relativt kraftigt och har trappor som förbinder de olika nivåerna. Den sydöstra delen av kvarteret, ovanför klinten domineras av en småskalig 1700-tals bebyggelse, vilken endast delvis har utsatts för förändringar. Bebyggelsen i den norra delen av kvarteret präglas av byggnader, med en större volym, uppförda under 1800-talets andra hälft. Den gårdsbebyggelse som fanns under 1800-talet kvarstår på tre fastigheter, men har i övriga fall rivits och ersatts av nya uthusbyggnader under 1900-talet. Kvarteret är i dag uppdelat i tolv fastigheter på Södra Klinten och ytterligare fjorton fastigheter som tillhör de Södra stadsdelarna. Tomtgränserna har skiftat något under århundradena, men flera av fastigheterna har kvar sin ursprungliga utbredning. Kvarterets huvudsakliga del, Berget 13-21, 23 och 26-28, är belägen nedanför klinten och ingår i de Södra stadsdelarna, medan fastigheterna uppe på klinten, Berget 1-10 och 24-25, hör till den Södra Klintens bebyggelse.

Fastigheten Berget 21
Fastigheten Berget 21 sluttar och är belägen helt nedanför klintkanten. Fastigheten ligger i kvarterets norra del, gränsande till S:t Hansgatan i nordväst. Enligt 1697 års karta motsvarades den nuvarande fastigheten av tomtnummer 13, som var bebyggd med ett trähus samt kålgård och ägdes av Jacob Cysing. Fastigheten har sannolikt bevarat sin tomtutbredning sedan dess.
Vid roteindelningen under 1700-talet benämndes tomten Strandroten IV:14. Enligt 1785 års husklassifikation var tomten bebyggd med en korsvirkesbyggnad med tegeltak, ett brygghus, ett stall och med en tillhörande trädgård. På 1883 års karta finns den nuvarande huvudbyggnaden markerad med långsidan i liv med S:t Hansgatan, och med en tillbyggnad i vinkel längs den sydvästra fastighetsgränsen. Längs den nordöstra tomtgränsen finns på denna karta två mindre uthusbyggnader. Enligt 1912 års karta har huvudbyggnaden byggts till mot norr och de båda äldre uthusen har rivits och ersatts av det nuvarande förrådet från omkring sekelskiftet 1900.

Fastigheten är privat ägt.