Sankt Hansgatan 29

Byggnaden vid S:t Hansgatan 29 tillhör fastigheten kv Rådhuset 8 och ligger strax norr om valvhuset över S:t Hansgatan. Husets södra del uppfördes omkring 1677 i sten med delvis murrester från medeltiden. Den norra delen är sannolikt yngre och uppförd med plankkonstruktion och reveterad fasad. Ända fram till början av 1800-talet fanns en medeltida gränd vars läge låg mitt genom dagens byggnad. När gränden lades igen byggdes de båda delarna samman. I huset har det funnits bl.a. tunnbindare, slaktare, glasmästare och järnaffär, innan det blev konditori omkring 1885. Under åren 1902 till 1969 fanns anrika Schulzes konditori i byggnaden. Från år 2014 bedriver Antikvariat Drotten verksamhet i Schulzes tidigare lokaler. Byggnaden är sedan 1994 byggnadsminnesförklarad.

S:t Hansgatan 29 hade tidigare adressen S:t Hansgatan 35.

Nuvarande företag

Gatuplan
I gatuplanet finns Antikvariat Drotten.

Antikvariat Drotten
Antikvariat Drotten ligger vid S:t Hansgatan 29, en liten bit från Stora Torget. Antikvariatet omfattar omkring 40 000 boktitlar och i de anrika lokalerna finns det böcker från golv till tak. Ett rikt urval av Gotlandica litteratur finns förstås, men på hyllorna trängs mycket annat, t.ex. böcker om andra världskriget, arkitektur, konst, botanik, arkeologi, etnologi, serietidningar, filmaffischer, Strindberg och mycket, mycket mer. Merparten av utbudet är sökbart på Bokbörsen, där inköp också kan göras. Antikvariatet inryms i anrika konditori Schulzes tidigare lokaler. Från den tiden finns bevarat guldstjärnbeströdda glasinnertak och storrutigt schackmönstrat golv. Bara det värt ett besök. Schulzes fanns här sedan början av 1900-talet och framåt i tiden under 70 år. Antikvariatet är öppet alla dagar under sommaren och under resten av året fredag 13-17 och lördag 11-14.

”Antikvariat Drotten säljer och köper böcker – också alldeles vanliga….
69 steg från Stora Torget i Visby”.

Antikvariat Drotten drivs av Göran O:son Waltå, som äger företaget tillsammans med sin fru Katrin Lilja Waltå och Joakim Mattsson. Det är huvudsakligen Göran och Joakim som sköter verksamheten i antikvariatet. Göran är universitetslektor på Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala Universitet-Campus Gotland.

Antikvariat Drotten startades på 1980-talet av Bo Sundblad. Bo var adjunkt på Visby Högre Allmänna Läroverket sedan slutet av 1950-talet och under 1960-talet. Han undervisade i historia och svenska. Antikvariets startades i lokaler vid S:t Hansgatan 45, som låg mittemot kyrkoruinen S:t Lars och en liten bit lägre norrut ligger kyrkoruinen Drotten. Ordet antikvariat kommer från latinets antiquarius och betyder ”älskare av forntiden”. Ett antikvariat är en bokhandel som bedriver handel normalt med äldre litteratur. På så sätt fick verksamheten namnet ”Antikvariat Drotten” från latinet och den gamla kyrkoruinen Drotten. Göran O:son Waltå och hans lärarkollega Tryggve Lundgren tog över antikvariatet år 2001. Tryggve lämnade senare företaget, men hjälper fortfarande till ibland.

En större lokal med bättre läge stod ledig vid S:t Hansgatan 29, där Schulzes tidigare funnits. Göran & Co bestämde sig under 2014 för att flytta hela verksamheten ett antal kvarter söderut på S:t Hansgatan. Det var inget enkelt projekt. Det krävde en noggrann planering att flytta kanske 30 000 böcker utan att röra till och blanda ihop titlarna. Men under hösten 2014 fanns Antikvariat Drotten på plats i de nya lokalerna, nu 69 steg från Stora Torget mot tidigare 129 steg.

Joakim Mattsson hade tidigt ett grundmurat intresse för litteratur. Parallellt med arbetet i antikvariatet har han utbildat sig till föremålsantikvarie. Han bor i huset i en liten lägenhet som finns bakom antikvariatets lokaler. Göran O:son Waltå växte upp på Söder i Stockholm och i Nacka. Intresset för litteratur växtes tidigt, då hans föräldrar läste mycket för honom innan han själv kunde läsa. I 20-årsålder arbetade han extra vid sidan av studierna i antikvariatet Codex, som en vän öppnat på Grevgatan på Östermalm. – Jag följde ofta med på auktioner och lärde mig mycket om böcker. Där och då föddes en dröm om att jag en dag skulle vilja öppna ett eget antikvariat, berättar han. Göran hade doktorerat i litteraturvetenskap i Uppsala när han fick ett erbjudande om ett jobb som rektor på en friskola i Nacka under ett par år. Han lämnade den akademiska världen och funderade på vad han skulle göra härnäst. Göran och Katrin hade ofta varit och hälsat på goda vänner på Gotland. De trivdes med den lugna tillvaron där, framför allt på hösten och våren. Eftersom de båda var lärare fick de lätt jobb här och bestämde sig för att flytta till ön. Idag bor Göran och Katrin i en vindsvåning på Wallers plats i Visby. Vid sidan som universitetslektor vid Campus Gotland bedriver Göran forskning, bl.a. har han forskat om reseskildringar från 1920- och 30-talen. Göran är medförfattare till ett flertal böcker, bland andra ”En resa genom historien-Medeltiden”.

Övervåning och vindsvåning
På övervåningen och vindsvåningen inryms en bostad.

Tidigare företag

Gotlands kommun
Gotlands kommun köpte 1979 fastigheten Rådhuset 2. Fastigheten kom att ingå i det komplex av fastigheter som användes för kommunens olika förvaltningar. Övervåningen byggdes om till kontor. Någon stor ombyggnad av bottenvåningen där Schulzes konditori legat gjordes sannolikt inte. Schulzes servering fanns i det norra rummet. Efter det att kommunen sålt fastigheten 1993, stod det norra rummet tomt under många år. I samband med att kommunen sålde Rådhuset 2 avstyckandes östra delen till en egen fastigheten benämnd kv Rådhuset 8.

Barry Press förlag
Barry Press var kapten inom flyget under 1950- 1960-talet. Han startade efter sin militära bana ett bokförlag ”Barry Press förlag”. Han gav under 1960- 1970-talet ut ett flertal böcker, som huvudsakligen berörde gotländsk historia, kultur och släkter, bland annat ”Stora Karlsö, en välsignad ö”, 1965 och ”Gotländska gårdar och släkter”, 1974. Under åren 1971 – 1979 ägde han fastigheten Rådhuset 8, där han också bodde och arbetade med sitt förlag.

Kyrkans ungdom i Visby
Hilding Schulze sålde 1969 fastigheten Rådhuset 8 och stängde sannolikt konditoriet vid det tillfället. Lokalerna togs över av kyrkan i Visby. Kyrkans ungdom i Visby, Stiftsbyrån och Sveriges kyrkliga studieförbund i Visby stift huserade i lokalerna fram till omkring 1978. Kyrkans ungdom flyttade då till Norra Kyrkogatan 4, medan de övriga verksamheterna flyttade till Biskopsgatan 3.

Schulzes konditori
Anrika Schulzes konditori startade 1902, då Paul Vilhelm Schulze köpte fastigheten S:t Hansroten I:10, där byggnaden dåvarande S:t Hansgatan 35 låg. I lokalerna hade tidigare bedrivits liknande verksamhet av sockerbagare P Larsson och paret Klas Fredrik och Johanna Beckman samt Hilda Pettersson.

Men det var egentligen genom Hilda Pettersson som Schulzes konditori kom att skapas. Hilda arbetade redan omkring 1893 som handelsbiträde hos konditor Klas Fredrik Beckman. Omkring 1898 tog hon över verksamheten och drev konditoriet under namnet Hilda Pettersson konditori f.d. Beckman.

Paul Schulze och Hilda Pettersson blev ett par och konditoriet bytte namn till Schulzes konditori 1902, samma år som Paul köpte fastigheten där konditoriet låg. Paul Vilhelm Schulze drev sedan konditoriet tillsamman med sin hustru Hilda Augusta Schulze f. Pettersson. Försäljningslokalen låg i södra delen av byggnaden, medan serveringen låg i den norra. Bageriet fanns i en byggnad som låg en liten bit väster om konditoribyggnaden. År 1924 flyttades bageriet ytterligare västerut till ett nybyggt hus vid Mellangatan. Paul och Hilda arbetade upp Schulzes till ett av stadens mest förnämligaste konditoriet jämte Lunkans konditori. Miljön i lokalerna var ”gammaldags” men trivsamma med guldstjärnbeströdda glasinnertak och storrutiga schackmönstrade golv.

Många av stadens företagare höll sina årsmöten på Schulzes och ofta samlades sörjande släkt och vänner efter begravning till samkväm på Schulzes. Schulzes var också ett populärt tillhåll för elever från läroverket och flickskolan under håltimmar och lunchraster, även om de flesta elever från läroverket hade ”Hasses”, S:t Hans konditori, som stamlokal. Schulzes hade goda mackor som också prismässigt tilltalade eleverna och här spelades många partier ”Fia med knuff” och kortspel som ”skitgubbe” och ”priffe”.

År 1910 står konditoränka Hilda Schulze som ensam ägare till fastigheten, vilket tyder på att Paul dog ungefär vid den tidpunkten. Uppgifter finns också att Paul dog 1917 (?). Omkring 1930 ombildades S:t Hansroten I:10 och Strandroten III:2 till kv Rådhuset 2, som alltså kom att ägas av Hilda Schulze. När Hilda dog 1941 tog sonen Hilding Schulze över konditoriet, som han drev sannolikt fram till 1969, då han sålde fastigheten. Schulzes konditori fanns alltså under nära 70 år vid S:t Hansgatan och räknas tidigare bagare på platsen in, så har bageriverksamhet funnits nära 90 år vid S:t Hansgatan 29 (tidigare S:t Hansgatan 35).

Konditori Beckman
Paret C. F. Beckman och Johanna Beckman startade konditori vid dåvarande S:t Hansgatan 35 sannolikt 1885. Uppgifterna om verksamheten är knapphändiga och vissa rimliga antaganden måste tas för att kunna beskriva framväxten av det konditori som så småningom kom att bli anrika Schulzes.

Mycket tyder på att det var Johanna Beckman f. Åström som drog igång bageriverksamheten. Johanna föddes 1831 och hon kom att gifta sig med sjökaptenen C. F. Beckman. Johanna Beckman startade ett konditori vid S:t Hansgatan 10 omkring 1875 eller ännu tidigare. Där såldes bland annat konfektyrer, sockrade och osockrade bakverk samt cream-schoklad. Hon tog också emot beställningar till bröllop, begravningar och barndop. Enligt en annons fanns verksamheten kvar vid S:t Hansgatan 10 åtminstone fram till 1885.

Makarna sjökaptenen C.F. Beckman och konditorn Johanna Beckman bodde på Tranhusgatan 25 under åren 1878-1879 i ett hus som de ägde. År 1882 köpte Johannas make fastigheten S:t Hansroten I:10 med byggnaden S:t Hansgatan 35. Dit flyttade familjen Beckman och dit flyttades 1885 konditoriet från S:t Hansgatan 10. Allt tyder på att det är Johanna som sköter konditoriet och förmodligen fortsätter maken C. F. sitt yrke som sjökapten. År 1886 ändras ägarlängden och ny ägare är sockerbagare Klas Fredrik Beckman. Det tycks som sjökaptenen blivit sockerbagare och något ändrat sina initialer. Orsaken är troligen att Johanna blivit sjuk och inte längre orkar driva verksamheten ensam. Johanna dör 10 febr 1887, 56 år gammal. Klas Fredrik behöver nu hjälp att driva konditoriet vidare. Johannas bror Lars Johan Ähström går in som delägare till fastigheten 1887 och de anställer sockerbagare gesällen P Larsson, som får ansvaret för verksamheten. Omkring 1893 anställs Hilda Pettersson som handelsbiträde och hon tar över verksamheten 1898, samma år som ägarna Karl Fredrik Beckman och Lars Johan Åström säljer fastigheten.

Wahlströms järnaffär
Gustaf Wahlström bedrev järnaffär ungefär under åren 1860-1875. Han ägde också fastigheten S:t Hansroten I:10 där affären låg. Gustaf ägde även S:t Hansroten I:9, valvhuset dåvarande S:t Hansgatan 33. S:t Hansrotem I:9 och I:10 var sannolikt en gemensam fastighet fram till omkring 1895, då den delades upp i I:9 och I:10. Gustaf hade alltså tillgång till ett affärsläge också i valvhuset. Han kan ha bedrivit försäljning av järnvaror även där, men troligtvis hyrde han ut affären eller användes den som bostad.

Glasmästare Lindholm
Glasmästare C Lindholm ägde under åren omkring 1850-1860 fastigheten som senare motsvarade S:t Hansroten I:9 och I:10. Han hade liksom Gustaf Wahlström tillgång till två bra affärslägen vid S:t Hansgatan 35 och i valvet S:t Hansgatan 33. Hur han nyttjade lokalerna är inte känt, men sannolikt bedrev han glasmästeri på fastigheten och han bodde också i någon av byggnaderna.

Slaktare Dahlberg
Slaktare Gabriel Dahlberg ägde under åren omkring 1791-1805 fastigheten som senare motsvarade S:t Hansroten I:9 och I:10. Han hade liksom Gustaf Wahlström och C Lindholm tillgång till två bra affärslägen vid S:t Hansgatan 35 och i valvet S:t Hansgatan 33. Hur han nyttjade lokalerna är inte känt, men sannolikt bedrev han slakteri på fastigheten och sålde charkuteri i något eller i båda affärslägena. Han bodde också i någon av byggnaderna.

Tunnbindare Brun
Tunnbindare Matthias Brun ägde under slutet av 1700-talet fram 1791 fastigheten som motsvarade S:t Hansroten I:10, S:t Hansgatan 35. Där bodde han och bedrev sannolikt sin verksamhet som tunnbindare.

Husen och gården

Nuvarande fastigheten Rådhuset 8 omfattar endast en byggnad, huvudbyggnaden (B1) S:t Hansgatan 29, som ligger längs S:t Hansgatan. Fastigheten Rådhuset 8 ingick före 1996 i den mycket större fastigheten Rådhuset 2. Här beskrivs också den byggnad, tidigare bagarstugan (B2) som finns på Rådhuset 2, eftersom den har historiska kopplingar till huvudbyggnaden. Bagarstugan inrymde bland annat Schulzes bageri under många år.

Se översiktsritningar över hela kv Rådhuset, som finns under Gator>S:t Hansgatan>Sankt Hansgatan 25.

B1, huvudbyggnaden
Under medeltiden fram till början av 1800-talet låg en gränd i öst-västlig riktning från S:t Hansgatan till Mellangatan i norra delen av kvarteret. Gränden gick i sin östra del ungefär mitt genom huvudbyggnadens placering. Söder om gränden fanns under medeltiden byggnader som troligen sträckte sig västerut in på nuvarande fastigheten Rådhuset 2. De medeltida byggnaderna fanns troligen kvar fram till mitten av 1600-talet och revs när den södra delen av nuvarande huvudbyggnad 1677 uppfördes i öster på platsen för de medeltida byggnaderna. I väster söder om gränden uppfördes samtidigt den ”gamla” bagarstugan som senare blev brygghus och förstuga till huvudbyggnaden (se B2). Den södra delen av huvudbyggnaden uppfördes med stomme av kalksten troligen i en våning med vindsvåning och med delvis bevarade medeltida murverk i dess södra del. En interiör medeltida nisch finns bevarad. Norr om gränden fanns i öster under slutet av 1600-talet ett trähus i plankkonstruktion, troligen uppfört under slutet av 1600-talet. Det södra huset byggdes antagligen på under 1700-talet med en våning och vind. Det omnämns under slutet av 1700-talet som ett tvåvånings stenhus, och som 1831 hade fått ett trapphus av trä. När gränden lades igen under början av 1800-talet byggdes stenhuset och trähuset samman till en byggnad. År 1866 byggdes trapphuset till med en kammare. Rummet i sydöstra delen av byggnaden var salubod vid den här tidpunkten och rymde en järnhandel. Efter att sjökapten Beckman köpt fastigheten 1882 fick byggnaden sin nuvarande gestaltning som ett putsat tvåvåningshus i senempire. Beckman lät utföra omfattande ombyggnader med utbyggnad åt norr och med ett nytt trapphus åt gården, så att vardera våningsplanen inrymde 5 rum och kök. Vinden inreddes med två rum 1883. Från 1885 fanns det konditoriverksamhet i byggnaden. En inkörsport genom byggnadens norra del in till gården sattes igen 1924, och ett serveringsrum inreddes samma år genom sammanslagning av tre mindre rum i norra delen av byggnaden. År 1990 byggdes två bostadsrum på övervåningen om till kontor för kommunens förvaltning. Efter att Lars-Inge Ranglén och Inger Högberg-Ranglén köpt fastigheten 1993, lät de restaurera byggnaden, bland annat utfördes fasadarbeten och gamla dörrar och fönster sattes in i fasaden.

B2, bagarstuga, Rådhuset 2
Nuvarande byggnad (B2) uppfördes 1831 senare bagarstuga, men byggdes 1924 om till flerfamiljshus. Mycket tyder på att byggnaden B2 uppfördes på platsen för en tidigare knuttimrad bagarstuga uppförd 1677 söder om gränden. Bagarstugan tillhörde huvudbyggnaden vid S:t Hansgatan och uppfördes samma år som södra delen av huvudbyggnaden. Om det stämmer sträcker sig bagartraditionen längre tillbaka än de mer kända sockerbagarna och konditoriverksamheten som verkade sedan 1880-talet i området. Den gamla bagarstugan revs sannolik under början av 1800-talet och dagens byggnad (B2) uppfördes 1831 på platsen för den tidigare bagarstugan. Dagens byggnad uppfördes först som tillbyggd förstuga och brygghus till huvudbyggnaden. Det uppfördes i resvike med en våning med vind och reveterad fasad. Södra delen av byggnaden är byggd av silikattegel. En medeltida stenmur utgör byggnadens sydfasad. Från omkring 1866 användes östra delen som packhus. År 1888 byggdes huset om till bageri med två ugnar för Beckmans konditori. Bageriet togs över av Hilda Pettersson 1898 och blev Schulzes bageri 1902 fram till 1924. År 1913 breddades bageribyggnaden fram till huvudbyggnadens trapphus. Bageriet flyttades 1924 till det då nybyggda huset Mellangatan 38, en trappa upp. Därefter inrymdes i bageribyggnaden kök och matrum samt en korridor som förband huvudbyggnaden med det nya huset vid Mellangatan. Senare byggdes huset på med en övervåning och fick då det nuvarande tegeltäckta mansardtaket. Från 1970-talet finns en tvårumslägenhet i bottenvåningen och 1994 gjordes övervånings planlösning om i samband med huvudbyggnadens restaurering.

Gården
Fastigheten Rådhuset 8 saknar gård, eftersom byggnaden upptar i stort sett hela fastigheten tomtyta.

Kvarteret Rådhuset
Kvarteret Rådhuset är centralt placerat i innerstaden och gränsar i norr till Rewalsgränd, i öster till S:t Hansgatan, i söder till Rådhusplan med tillhörande gränd och i väster till Mellangatan. Kvarteret sluttar neråt havet och nivåskillnaden i kvarteret är nästan 3,5 meter, vilket är extra tydligt inom Rådhuset 7. Kvarteret ligger i den medeltida stadens absoluta kärna och bestod under denna tid utav fyra eventuellt fem bebyggda kvarter, mellan vilka det löpte tre eller fyra smala gränder. Under slutet av 1600-talet bestod nuvarande kv Rådhuset av tre kvarter, vilket gällt till början av 1800-talet. Sedan mitten av 1800-talet har kvarteret samma utbredning som idag. Av den medeltida stenhusbebyggelsen återstår två hus med valv över gatan, valvbyggnaden över S:t Hansgatan i Rådhuset 7 och valvbyggnaden över gränden Rådhusplan i Rådhuset 6. I övrigt är åtskilliga stenhus kända med dels murdelar som ingår i nu befintliga byggnader eller grundmurar som är befintliga under mark.

När roteindelningen infördes kom östra delen av kvarteret att tillhöra S:t Hansroten I: 8-11 och västra till Strandroten III: 2-3. När den nya kvartersindelningen genomfördes omkring 1930 fick fastigheterna inom S:t Hansrotens beteckningar från norr Rådhuset 1, 2, 3 och 5 , medan Strandrotens beteckningar på motsvarande sätt blev Rådhuset 4 och 6. Omkring 1970 las Rådhuset 3, 4, och 5 samma till Rådhuset 7.
Nuvarande fastighetsbildning tillkom troligen i samband med försäljningen till Peab, där södra delen av Rådhuset 6 och 7 blev Rådhuset 6 och norra delen blev Rådhuset 7.

Kvarteret dominerades i södra delarna under 1900-talet av stadens administration, som efter kommunaliseringen 1971 kom att omfattas av Gotlands kommuns förvaltningar avseende nästan hela kvarteret. Inflyttningen tog fart under mitten av 1960-talet, där de olika förvaltningsenheterna flyttade in i befintliga eller nyuppförda byggnader. Bland de äldre byggnader som då revs fanns stadens offentliga tvätthus beläget här på grund av platsens naturliga källflöden. Den norra delen av kvarteret har under slutet av 1800-talet och större delen av 1900-talet förknippats med bageri- och konditoriverksamhet. Sedan kommunens förvaltningar 2009-2020 lämnat området har större delen av kvarteret byggts om till bostäder.

Fastigheten Rådhuset 8  
Fastigheten kv Rådhuset 8 ligger i kvarterets nordöstra del och ingick i den tidigare tomten S:t Hansroten I:9. Rådhuset 8 tillhörde fram till 1993 den mycket större fastigheten Rådhuset 2, men avstyckades då i samband med ett ägarbyte. Under medeltiden delades nuvarande fastighet mitt i av en gränd i östvästlig riktning. På Schilders karta från 1697 nämns ett stenhus på tomten söder om gränden samt ett trähus på tomten norr om gränden. I husklassifikationen från 1785 framgår att nuvarande fastighet fortfarande är delad i två tomter. I söder noterades ett stenhus i två våningar samt ett stall och i norr fanns ett trähus, en verkstad och ett stall. Gränden fanns kvar så sent som 1807 enligt J W Gerss karta. På Kollberg-Fegreaus karta från mitten av 1800-talet är gränden igenlagd och de båda tomterna S:t Hansroten I:11 i norr och I:10 i söder har slagits samman till en. På fastigheten har det funnits medeltida byggnader Den nuvarande byggnaden är delvis i söder uppförd på medeltida murar och byggnaden täcker nästa hela tomtytan.