Sankt Hansgatan 3
—-Nuvarande verksamhet (2026)—-
Self Love By Visby,
Velour Vintage & Seconhand,
—-Tidigare verksamheter———
Gotviks Fastighetsbyrå,
Syateljé Broander,
Arkitekt Sven Rosman,
Handlanden J N Kinberg,
Klensmed Wickman.
Huvudbyggnaden på S:t Hansgatan 3 ligger några kvarter söder om S:t Pers kyrkoruin. Byggnaden tillhör kv Hammaren 4. Den uppfördes som ett bostadshus omkring 1760, men har använts också som kontor. På fastigheten finns ytterligare ett bostadshus som troligen uppfördes omkring 1700.
Innehållsförteckning
Nuvarande verksamhet
I gatuplanet finns Self Love By Visby och Velour Vintage & Secondhand.

Self Love By Visby
Self Love By Visby hjälper sina kunder med att må bättre genom olika typer av yoga. Här kan besökarna ta en paus från vardagen, fokusera på sitt välmående och ge sig själva värdefull tid till återhämtning. Olika typer av yoga som erbjuds är Fysisk Yoga, en dynamisk yogaform med aktiva kroppspositioner och medveten andning. Inom Sound Healing används ljudvibrationer för att främja avslappning och välmående. En tredje form av yoga som erbjuds är Funktionell Medicinsk Mana Yoga, som är en lugn meditativ och terapeutisk form av kundaliniyoga. Mana Yin Yoga är en stillsam och läkande yoga med mjuka rörelser och djupavslappning. Recovery är en återhämtningscirkel med fyra olika inslag, rödljusterapi, Curamkoppar, massage och LED ljusterapi. Ytterligare erbjuds yogaformen Pilates, där kontrollerade rörelser, andning och precision förbättrar hållning, rörligheten och balans. I Postural Träning fokuserar man på grundorsaker till smärta och stelhet. Flera andra yogaformer erbjuds kunderna.


”Ett hus för självläkning. Här möts du av expertis inom flera områden, och vi arbetar tillsammans för att hjälpa dig till ett bättre mående. Det är viktigt för oss att du som klient får den tid och omsorg du behöver, och att vi tillsammans hittar grundorsaken till din eventuella ohälsa.”



Matilda Bjerlestam startade företaget Self Love By Visby under februari 2024. Intresset för yoga och meditation hade säkert redan funnits hos Matilda, när hennes barn blev sjukt. Familjen hade tidigare tillbringat många år i städer med högt tempo, när man flyttade till Gotland. Men när barnet blev sjukt förändrades livet för familjen dramatiskt. Matilda blev helt utmattad och hon sökte hjälp genom meditation och yoga. Det gav resultat, hon fick en inre frid och kom att klara av utmattningen på ett gynnsamt sätt. Genom Self Love By Visby vill hon dela med sig av sin egen erfarenhet och ge andra människor hjälp med att hantera likartade problem som hennes egna. Tillsamman med sitt team kan hon nu erbjuda ett brett spektra inom yoga till kunderna.


Velour Vintage & Secondhand
Velour Vintage & Secondhand säljer begagnade kläder och prylar. Butiken är en ”systerbutik” till Self Love By Visby med ingång över gården, men med verksamheten i samma byggnad som Self Love By Visby. Här kan kunderna köpa vintage och secondhand-kläder från många olika decennier.

”Oavsett om du är en erfaren vintage-entusiast eller nyfiken nykomling,
så är butiken öppen för dig; en avslappnad atmosfär bland kläder och prylar som andas liv och karaktär. Velour vintagebutik är inte bara en samling av kläder och föremål från det förflutna; det är en mötesplats och vardagsrum för personlig stil, nostalgi och hållbar framtidsvision”.

Velour Vintage & Secondhand drivs av Miranda Abrahamsson.
Tidigare verksamhet
| Verksamhet | Ungefärlig tidsperiod | Ägare/verksamhetschef | Anmärkning |
| Gotviks Fastighetsbyrå | 1958 – 1998 | Ingemar Gotvik | Från Söderväg 3 |
| Syateljé Broander | 1930 – 1940 | Frk Ingrid Broander | Till Mellangatan 50 |
| Arkitekt Sven Rosman | 1888 – 1895 | Sven Rosman | |
| Handlanden J N Kinberg | 1829 – 1845 | Jacob Niklas Kinberg | |
| Klensmed Wickman | Omkr 1785 | Thomas Wickman |
Gotviks Fastighetsbyrå
Josef Felix Ingemar Gotvik (1923-2007) startade en enskild fastighets mäklarfirma omkring 1950 på Söderväg 3. År 1958 köpte han fastigheten Hammar 4, S:t Hansgatan 3, dit han flyttade sitt företag och familj. Företaget kallades då Visby Affärs- & Fastighetsbyrå. Omkring 1970 kallade han företaget för Gotviks Fastighetsbyrå AB och i byrån arbete då också L E Gahnström. Gahnström lämnade företaget och startade eget omkring 1975. Ingemar Gotvik fortsatte att driva sin firma troligtvis fram till slutet av 1990-talet. Han avled 2007, 84 år gammal.


Ingemar Gotvik var starkt engagerad i Hemvärnet på Gotland under många år, bland annat som kretschef för Gotlands Mellersta Hemvärnskrets under 1980-talet.
Ingemar Gotvik bodde med sin far, mor och bror i ett hus intill Martebo myr fram till 1938, då han var 13 år. De kunde se ”lyset”, Marteboljuset, från sitt köksfönster. ”Vi var så vana vid det, men vi talade inte om det för någon. Mor min brukade fråga: Har du sett lyset i kväll? Eller så sa vi: Lyset har gått”. Under lång tid berättade familjen inte om fenomenet ens för nära bekanta. Risken att bli betraktad som lite tokig var för stor. Ingemar har senare forskat kring ”lyset” utan att ha kommit fram till hur ljuset uppstår.

Broanders syateljé
Fröken Ingrid Broander hade en ”1:a klassens” syataljé på S:t Hansgatan 3 omkring 1930 – 1940. Hon flyttade verksamheten omkring 1940 till Mellangatan 50, där hon fanns kvar till omkring 1950.

Arkitekt Sven Rosman
Sven Rosman utbildade sig som arkitekt på KTH i Stockholm och var under åren 1888–1891 och 1893–1895 föreståndare och lärare i frihandsteckning och modellering vid Teknikska skolan i Visby. Han bodde då vid S:t Hansgatan 3, kv Hammaren 4, som hans far läroverksadjunkt Oscar köpte 1864. När Oscar dog 1888 ärvde (sterbhuset) Oscars fru och deras 5 barn fastigheten, bland dem Sven Rosman. Osäkert om Sven hade eget arkitektkontor i byggnaden under en tid innan han flyttade till Kalmar 1895, där han kom att intressera sig för Kalmars äldre historia.
Handlanden och porträttmålare Kinberg
Jacob Niclas Kinberg (1801-1892) står 1829 som ägare till S:t Hansgatan 3, kv Hammaren 4. Sannolikt ägde han fastigheten till 1845. Vilken varor han handlade med är dock obekant. Släkten Kinberg är intressant att följa ur Visbys och Gotlands perspektiv. Släkten utmärkte sig för stor kunnighet och framgång inom olika områden. Vi följer nedan släkten med start 1688 i Lummelunda.
Bonden Lars Larsson (1688-1728) bodde i Kinner, Lummelunda. Hans son, sjöfaranden Jacob Larsson (1718-1797) tog namnet Kinberg.
Jacob Kinbergs son, Lars Kinberg (1761-1833) var köpman i Visby. Han gifte sig 39 år gammal med Catharina Christina Fahreaus (1783-1864), hon då endast 17 år gammal. Lars Kinberg känner vi historiskt igen som namngivare till Kinbergs plats i Visby. Han ägde sedan 1792 kv Stopet 11, nuvarande Kinbergs plats 8. Lars och Catharina fick minst två barn, Lars Laurentius Kinberg och Jacob Niclas Kinberg.
Laurentius Kinberg (1800-1828) utbildade sig till med. Doktor i Uppsala. Han dog endast 28 år gammal.
Jacob Niclas Kinberg tog efter yrket från sin far som handlanden. Han gifte sig 1828 med Maria Sofia Laurin (1810 – 1859) från Burs, syster till tonsättaren Carl J O Laurin. Han lämnade hemmet 1829 vid Kinbergs plats och köpte kv Hammaren 4, S:t Hansgatan 3, dit han flyttade med sin hustru samma år. Jacob Niclas och Maria Sofia fick minst 11 barn, 5 söner och 6 döttrar. Sönerna var födda 1832 -1844. Sannolikt flyttade hela familjen 1845 till Kinbergs plats 8 (dåvarande Bredgatan 18), där Jacob Niclas mor Catharina bodde som änkefru sedan 1833, året då maken dog. I stället flyttade Catharina till S:t Hansgatan 3. Rockaden var sannolikt baserad på att Jacob Niclas stora familj behövde ett större hus. Jacob Niclas Kinberg är också känd som porträttmålare och han var också preussisk konsul i Visby. Jacob Niclas dog 1892, 91 år gammal. Hustrun Maria blev bara 49 år gammal. Fastigheten Stopet 11 såldes 1892 till Visby Arbetareförening. Nedan redovisas lite kort hur det gick för Jacob och Maria Kinbergs 11 barn:
1. Maria Jakobina Bergman f. Kinberg (1830-1912), avled i Stockholm.
2. Jacob (Jacques) Frithiof Kinberg (1832-1907), provinsialläkare i Kalmar, avled i Stockholm
3. Lars Oscar Kinberg (1833-1921), grosshandlare i Stockholm, även verksam som
akvarellist, dog i Stockholm.
4. Carl Johan Nikolaus Kinberg (1835-1921), sekr i Statskontoret Uppsala, amatörmusiker, ledamot i
Kungliga Musikaliska Akademien 1895.
5. Emelie (Emma) Kinberg, (1836-1915), Strandgatan 25, dog i Visby.
6. Terese Kinberg (1836-1916), dog i Visby.
7. Edward Gustaf Kinberg (1839-1920), lantbrukare och politiker, byråchef i domänstyrelsen,
invald i riksdagens första kammare, också verksam som tecknare. Dog i Stockholm.
8. Jenny Charlotta Bernhardina Kinberg (1841-1842).
9. August Wilhelm Kinberg (1844-1916), revisor i kammarrätten. Han skrev Gotländska slägter 1-2
(1889-1897) och Slägten Laurin (1886).
10. Selma Eugenia Kinberg (1845-1852).
11. Agnes Hedvig Kinberg (1848-
Samtliga barn var födda i Visby. Samtliga söner lämnade Gotland. Samtliga döttrar utom Maria avled i Visby.
Husen och gården

Fastigheten kv Hammaren 4 omfattar Huvudbyggnaden (B1) som ligger utmed S:t Hansgatan, Bostadshuset (B2) som ligger inne på gården, Garage (B3) med infart från S:t Hansgatan samt Carport (B4) med infart från Mellangatan.
B1, huvudbyggnaden
Huvudbyggnaden B1 uppfördes ursprungligen omkring 1760 med kalkstensstomme i suterräng i en våning med två vindsplan och källare. Sannolikt uppfördes byggnaden i flera etapper under 1760 -1793. Byggnaden är ett flerbostadshus med kontorslokaler, men har också används för annan verksamhet, t.ex. som syateljé. Taket är ett tegeltäckt sadeltak. Entrén har ett överljusfönster med sirad spröjsning som innehåller inskriptionen 17 GHE 93 efter ägaren vid tiden, skepparen Georg Hindrich Enbeck (även namnet Görjen Henrich Enbeck förekommer). Siffran 93 är sannolikt år 1793 och syftar på en större ombyggnad som då genomfördes. Bland annat gjordes en tillbyggnad med pulpettak mot den södra gaveln under 1700-talets sista decennium för att inrymma ett köksutrymme. Fasaden är täckt med en gulavfärgad spritputs. Stora ombyggnader genomfördes under 1940-talet, bland annat tillkom ett badrum i tillbyggnaden och vinden inreddes, varvid det västra takfallet öppnades upp av en långsträckt takkupa, med formen av tre sammanbyggda frontespiser. Ovanför denna tillkom ytterligare ljusinsläpp till det andra vindsplanet, i form av mindre takfönster. Stora ombyggnader gjordes även under 1960-talet, då balkong tillkom utbyggd över tillbyggnadens tak och då även det östra takfallet försågs med några takfönster. Samtidigt moderniserades huset invändigt och fick då tydlig 1960-tal prägel. Huvudentrén är centralt placerad och något inskjuten i gatufasaden. Den består av en pardörr med spegelfyllningar i rokokostil. Entrén nås via en kalkstenstrappa i fyra steg med rundade hörn. Fönstren består huvudsakligen av spröjsade tvåluftsfönster. Mot gatan är dessa inåtgående och försedda med spegelindelade luckor som alla har äldre smidesbeslag

B2, bostadshuset
Bostadshuset B2 uppfördes ursprungligen som ett brygghus någon gång under 1700-talet. Huset uppfördes i en våning med en stomme av kalksten krönt med några stockvarv. Taket är ett brant tegeltäckt sadeltak. Fasaden är putsad med en vitavfärgad slätputs. Gavlarnas triangelformade delar är klädda med äldre, tjärad locklistpanel. Entrén är centralt placerad i den södra fasaden. Entrédörren är en enkel, traditionell trädörr med diagonalt ställd panel. Fönstren utgörs huvudsakligen av kopplade enluftsfönster. Några av dessa har blyspröjsade innerbågar. I den västra gavelmuren finns en igensatt öppning. I samma gavels övre del finns en enkel vindslucka. På 1940-talet, drogs vatten och avlopp in i byggnaden som då inreddes till tvättstuga. På 1960-talet renoverades byggnaden. Fönster och dörrar byttes ut och man inredde en sommarbostad i byggnaden. Man bevarade dock en ålderdomlig bakugn med dess skorstenskomplex.
B3, garaget
Garaget B3 uppfördes 1960 i en våning med ett plåttäckt pulpettak placerat en bit in från gatan. Byggandet föregicks av rivning av ett uthus i skiftesverkskonstruktion som dock låg utmed S:t Hansgatan. Garaget inrymmer tre inbördes avdelade garage samt ett soprum. Fasaden är ljusgul och slätputsad. Garagen har dubbeldörrar med smal, stående ribbpanel och fönster i den övre delen. Soprumsdörren har samma typ av panel, men saknar fönster. Dörrarna är brunmålade.


B4, carport
Carporten B4 uppfördes 1990, exakt årtal är osäkert, i en våning med en stomme av stolpar och reglar under ett plåttäckt pulpettak. Byggnaden har två garageutrymmen i en östra halvan och en öppen carport i den västra. Carportdelens västra gavel utgörs av det mot Mellangatan avskärmande planket. Byggnadens södra långsida står mot grannfastighetens putsade mur. Garagedelens stomme är täckt av lockpanel. Garaget har två bruna pivothängda paneldörrar. Infarten till byggnaden är från Mellangatan.
Gården
Gården är terrasserad i tre nivåer. Övre nivån av gården är grusad och avgränsas mot S:t Hansgatan på södra sidan om huvudbyggnaden av ett plank med ingångs- och inkörsport och på norra sidan av en mur. Mellannivån är gräsbevuxen med gångar av betongplattor. Nedre nivån är grusad och avgränsas mot Mellangatan av plank med inkörsöppning till carporten.
Kvarteret Hammaren 4
Kvarteret Hammaren
Kvarteret Hammaren är ett långsmalt, kilformat område, beläget i den södra delen av Visby innerstad. Det gränsar till Mellangatan i nordväst, Trappgränd i nordost och till S:t Hansgatan i sydost. Mot sydväst är kvarteret i det närmaste spetsformat och ansluter där mot Slottsbackens norra ände. Kvarteret ligger omedelbart söder om den medeltida stadskärnan. Endast ett fåtal mindre arkeologiska undersökningar har genomförts, där man främst påträffat kulturlager i form av medeltida murverk. Dessa undersökningar har inte givit någon klar bild om hur pass bra nuvarande kvartersgränser överensstämmer med de medeltida. I byggnaden S:t Hansgatan 1B på Hammaren 11 finns två små, välvda rum som ingått i ett medeltida stenhus och på Hammaren 6 finns rester efter en medeltida källare. På Meyers karta från 1646 har kvarteret sin nuvarande form, men är markerat som obebyggt. På Schilders karta från 1697 är kvarteret indelat i 10 tomter, som enligt 1781 års roteindelning fått tomtnummer 7-16 i Strandrotens tredje kvarter.
Kvarteret har idag en för staden representativ, blandad bebyggelse, med byggnader från 1700- till 1900-talet. Den har dock en viss uppdelning av byggnadskategorier, så till vida att det i högre grad finns större stenhus i den södra delen, medan den norra delen främst består av enklare träbyggnader. De förra ägdes under 1700- och 1800-talet nästan uteslutande av borgare samt handels- och ämbetsmän, medan de senare främst beboddes av hantverkare och deras familjer. På Hammaren 1, längst mot norr, finns en tegelbyggnad från 1900-talets början, kallad Rosenhill, som under en period fungerat som pensionat och söder om denna, på Hammaren 2, fanns en matservering kring sekelskiftet 1900. Kvarteret är typiskt för stadsdelen, så till vida att den huvudsakligen består av bostadshus och helt saknar de mindre uthus från 1700- och 1800-talen, som förekommer i stadens norra och östra delar. Uthusbebyggelsen utgörs här i stället av, större och mindre, garage från 1900-talet.
Fastigheten Hammaren 4
Fastigheten Hammaren 4 är oregelbunden till formen och placerad i den mellersta delen av kvarteret. Den sträcker sig tvärs igenom kvarteret, från Mellangatan i väster till S:t Hansgatan i öster. Rester efter en medeltida stenbyggnad har påträffats i gatan öster om fastigheten. Enligt Schindlers karta, från 1697, utgjordes nuvarande Hammaren 4 då helt eller delvis av tre tomter. Tomtnummer 23, mot Mellangatan, samt tomterna 27 och 28 mot S:t Hansgatan.
De var bebyggda med var sitt trähus.
Efter roteindelningen 1781 och husklassifikationen 1785 kom tomterna att tillhöra Strandrotens tredje kvarter där tomt nr 23 vid Mellangatan fick nummer 10, bebyggd med ett reveterat trähus, delvis täckt med tegel och delvis med bräder. Det reveterade trähuset motsvarar sannolikt ett av de skiftesverkshus, från 1600-talet, som idag ingår i bebyggelsen på grannfastigheten i norr, Hammaren 6. På tomten fanns även ett stall med likadan stomme samt ett brygghus av trä, båda under brädtak. Den södra tomten nr 27 fick nummer 13 i roteindelningen och var då bebyggd med ett stenhus under tegeltak och ett stall av trä under brädtak. Den norra tomten 28 fick nummer 14 (Strandroten III:14)och var bebyggd med ett trähus och ett stall, båda under tegeltak. På kartan från 1883 finns inga inbördes avgränsningar mellan tomterna och de hade tillsammans fått den nuvarande yttre avgränsningen, varvid det ovan nämnda reveterade skiftesverkshuset kommit att ingå i nuvarande Hammaren 6. Under 1800-talets andra hälft, mellan 1856 och 1883, kom i stället brygghuset, beläget mellan de båda fastigheterna, att uppgå i nuvarande Hammaren 4.
På kartan från 1883 finns fyra markerade byggnader på nuvarande Hammaren 4. Av dessa är två byggnader i tomtens södra del numera försvunna. De revs omkring 1960. Den ena, av dessa två, var en ladu-, stall- och fähusbyggnad i skiftesverk från 1700-talet, placerad med långsidan längs S:t Hansgatan. Den andra var ett avträde med två avdelningar som låg väster om detta. Fram till 1800-talets första årtionden ägdes tomterna främst av hantverkare och sjömän. Sedan dess har tomterna varit samägda och främst innehafts av ämbets- och handelsmän.
Fastigheten ägs av Roy Abd-El Ahad genom fastighetsbolaget Gotlandskronan R5.