Sankt Hansgatan 41

Byggnaden vid S:t Hansgatan 41 tillhör fastigheten kv Valvet 3. Byggnaden ligger vid S:t Hansgatan i hörnet mot Funcks gränd. Huset uppfördes ursprungligen som ett packhus numera daterat till 1232 som år för uppförandet. Huset är sammanbyggt med ett valvhus i sten över S:t Hansgatan sannolikt uppfört under mitten av 1300-talet. Det forna packhuset tillsammans med valvhuset har huvudsakligen använts som bostadshus efter det att handeln minskade väsentligt under 1400-talet. Viss yrkes- och butiksverksamhet har dock förekommit från 1700-talet till mitten på 1900-talet. Efter mitten på 1900-talet har de båda sammanbyggda huskropparna används enbart för bostadsändamål. De är sedan 1994 Byggnadsminnesförklarade. Två butikslägen har tidigare funnit under valvet ett på vardera sida om gatan

Valvhuset är det bäst bevarade valvhus av de sex som finns kvar i staden. Verksamheter med butiksförsäljning i byggnaden ägde sannolikt rum i affärslägena under valvet. I valvhuset trycktes Gotlands första tidning, Wisby Tidning, som utkom med sitt första nummer den 1 augusti 1811. Fastigheten Valvet 3 ägdes under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet av bryggare Wedin och ingick i det omfattande A L Wedins bryggeriverksamhet.

Kv Valvet 3 och Valvet 4 hade gemensamma ägare under åren 1930 – 1987.

S:t Hansgatan 41 hade tidigare adressen S:t Hansgatan 47.

Eftersom S:t Hansgatan 41 är en historiskt intressant byggnad finns den med även under meny Byggnader, där mer information finns om byggnaden historik. Nedan redovisas huvudsakligen den verksamhet som pågått i byggnaden.

Nuvarande verksamhet

Gatuplan, övervåning och vindsvåning
Hela byggnaden inklusive valvhuset inrymmer en stor lägenhet.

Bostad 14 rum
Huvudbyggnaden på västra sidan av S:t Hansgatan är en trevånings byggnad med källare och inredd vind. Huvudbyggnaden är sammanbyggd med en annan byggnad på andra sidan S:t Hansgatan genom valvbyggnaden över gatan. Under 1920-talet fram till 1960-talet inrymde byggnaden två från varandra fristående lägenheter med egna kök. Vid en omfattande ombyggnad under 1960-talet slogs lägenheterna samman och ett modernt kök och badrum inreddes, Efter den tiden har byggnaden används uteslutande som bostad.

Ytterligare renoveringar och moderniseringar har senare utförs med följd att det nu finns 2 sällskapsrum, 9 sovrum samt kök och badrum, med en boarea om 271 m2 och biarea 27 m2. Tomten omfattar 341 m2, där en egen innergård ingår.

Ett av sovrummet har varit godisbutik vid inspelningen av Pippi Långstrump med Tommy och Annika.

De båda fastigheterna kv Valvet 3, på västra sidan av S:t Hansgatan, och kv S:t Lars 7 på östra sidan har mestadels haft gemensamma ägare. Stefan German har ägt fastigheterna sedan 2009, då han köpte dem för 4 100 000 kronor. Under 2025 blev fastigheterna till salu med utgångspriset 16 500 000. I slutet av juni blev fastigheterna sålda för 12 450 000 kr. Ny ägare är Roy Abd-El Ahad genom Gotlands Kronan 7 AB.

Tidigare verksamhet

Lovén & Ulvhake
Peder Henric Lovén köpte Valvet 3 under slutet av 1950-talet, möjligen var det från Ebba Engström. Lovén och Ulvhake bedrev under 1960-talet ett företag i lokalerna som sysslade med lantbruks- och industriförnödenheter, bland annat vattenrening. Företaget hade lager vid Lilla Hästnäs.

Firma Vävboden
Firma Vävboden startade sannolikt sin verksamhet i lokaler vid S:t Hansgatan 41 under slutet av 1940-talet. Det var Inger Pettersson och Rosa Johansson som drev affären. De hade flera vävstolar, bland annat en större vävstol, där de kunde sitta bredvid varandra och jobba. De hade också en liten butik i direkt anslutning till vävstolarna. Där sålde de lokalt producerade handarbeten och hantverksprodukter som mattor, kuddar och löpare. Under början av 1960-talet flyttade de butiken till S:t Hansgatan 20, där de kunde flytta in till större lokaler. Läs mer om Vävboden under S:t Hansgatan 20.

Engströms Modeaffär och servering
Ebba E M Engström startade sin modeaffär omkring 1920 på S:t Hansgatan 30 (tidigare 28). År 1924 flyttade hon verksamheten till S:t Hansgatan 41 (tidigare 47). Hennes son, Hovrättsnotarie Torsten Ivan Engström född 1901, köpte år 1928 fastigheten S:t Hansroten I:16 m fl (nuvarande Valvet 3 och 4) förmodligen av badläkaren Clara Smitt Dryselius. När Torsten Engström dog 1940, ärvde hans mor Ebba Eugenia Matilda Engström (1871-1964) fastigheten genom testamente från maken Axel Edvard Engström. Modeaffären bedrev hon i husets bottenvåning, sannolikt från entrén under valvet, där hon sålde bland annat hattar och på somrarna hade hon en servering i trädgården, som tillhörde fastigheten och låg bredvid S:t Lars. Ebba drev modeaffären fram till omkring 1940. Förmodligen sålde hon fastigheten en kort tid efter den tidpunkten. Uppgifterna om familjen Engström kommer från Claes Tegnelius vars gammelmormor var Ebba Engström.

Wedins Bryggeri
Navigationsläraren och sjökaptenen Anders Lorentz Wedin (1808-1867) träffar vi på 1840 som ägare till Södra Kykogatan 13, kv Kaplanen 7, fastigheten som senare kom att ägas av handelsföretaget Hägg & Johansson. Anders Lorentz startade 1855 A L Wedin Bryggeri ungefär ett år efter Bayerska Bryggeribolaget kommit igång vid Strandgatan. Wedins bryggeri låg vid starten mittemot Drottens ruin med nuvarande adressen S:t Hansgatan 47, fastigheten S:t Hansroten I:19 (nuvarande kv Valvet 7). Han ägde då ännu inte denna fastighet.
Konkurrensen med Bayerska Bryggeribolaget om kunderna blev nu påtaglig, när det fanns två stora öltillverkare i Visby. Bayerskt öl kostade 12 sk per butelj den 11/12 1854 , men den 14/12 sänktes priset till 10 sk. Veckan därpå kom Wedins första annons med samma pris, men nu passade en av de andra bryggarna på att ta upp striden N. O. Carlsson erbjöd nu 9 sk för en butelj och 3 sk för en kanna svagdricka, medan de andra tog 4 sk. Året därpå slutade priskriget. År 1855 förvärvade Wedin fastigheten S:t Hansgatan 45, nuvarande Valvet 5, dåvarande S:t Hansroten I:18 som ligger söder om Valvet 7. Hit flyttade familjen A L Wedin sitt hem från Södra Kyrkogatan 13. När sjökaptenen Lorentz Wedin dog 1867 fick sonen Laurentius Petter Leonard Wedin (1836-1896 ) ta över bolaget, som fortsatte kallas A. L. Wedin. Kv Kaplanen 7 såldes 1880.

Wedins bryggeriverksamhet expanderade och under 1880-talet början påbörjades flytt av bryggeriet till Valvet 5, där en ny byggnad uppfördes för öltillverkningen 1885. Bryggeriverksamheten expanderade också till Valvet 6, som förvärvats 1883. Efter det att själva tillverkningen av ölet flyttas från Valvet 7 uppfördes där sköljhus, stall och vedskjul. Vedskjulet sträckte sig med halva sin längd in över gränsen till nuvarande Valvet 5. Till Valvet 1, som förvärvats 1881, flyttades lager och iskällare från Valvet 7 till en ny byggnad uppförd 1877.

År 1885 köpte Laurentius Wedin Valvet 3, S:t Hansgatan 41 inklusive valvhuset. I valvhusets östra del, under valvet, S:t Hansgatan 46, öppnades en försäljningslokal för öl år 1885. Hit till Valvet 3 flyttade familjen L Wedin år 1891 med hustru Mathilda och nio barn, där sonen Anders Lorentz (1870-1932, namne med farfar) var en av familjemedlemmarna. År 1885 förvärvades också fastigheten S:ta Katarina 2, där Rosengården senare etablerades. Här uppfördes 1892 en verkstad, sannolikt för att betjäna bryggeriverksamheten. När L. Wedin avled 1896 övergick bryggeriet till sterbhuset, som fortsatte att driva bryggeriet under oförändrat namn med fru Mathilda Wedin som firmatecknare. Efter hennes död bildades 1899 i stället Aktiebolaget A. L. Wedins Bryggeri vari Allon de Jounge var styrelsens förste ordförande och sedermera verkställande direktör (1899—1909. Allon var gift med Anna f. Wedin, dotter till Laurentius och Mathilda.

Valvet 4 förvärvades 1902 med planer på att här uppföra en maltkross och en våg. Detta kom sannolikt inte att genomföras. A. L Wedin bryggeri ägde vid den här tidpunkten hela kvarteret Valvet och fastigheten S:ta Katarina 2. Öltillverkningen hade uppenbarligen varit en mycket bra verksamhet och omkring 29 personer arbetade i företaget. År 1904 avyttrades fastigheten S:ta Katarina 2, men kvar i företagets fanns hela kvarteret Valvet. Funcks gränd som ligger söder om kv Valvet kom från 1880-talet att kallas Ölgränd uppenbarligen på grund av närheten till det stora bryggeriet.. Bryggeriet tillverkade 4000 hl porter och öl samt 2500 hl svagdricka per år. På 1880-talet började också tillverkning av andra drycker. Enligt Wedins källarejournal från 1886 kunde man också köpa pilsner, iskällardricka, sockerdricka, selters och soda, allt i 1/2-buteljer samt fatöl och svagdricka på större kärl.

De två stora bryggerierna Bayerska Bryggeriet och Wedins Bryggeri konkurrerade hårt med varandra om kunderna. Bäst klarade sig Wedins bryggeri som drevs som ett familjeföretag med engagerade familjemedlemmar. I Laurentius Wedins familj arbetade förutom hustrun Mathilda även dottern Anna Johanna och sonen Anders Lorentz med flera i företaget. Bayerska hade större problem med flera ägarbyten. År 1909 blev godsägare Henric Wiman verkställande direktör efter Allon de Jounge. Han insåg svårigheten med två konkurrerande bryggerier och lyckades intressera några affärsvänner i Visby att skaffa kapital och inköpa aktiemajoriteten i det gamla Bayerska bryggeriet, som vi tidigare ägarbyte ändrat namn till Wisby Bryggerier AB. De båda bolagen slogs samman 1910 och bildade ett nytt bolag med namnet AB Wisby Bryggerier. Fastigheterna i kv Valvet såldes omkring 1920 och bryggeriverksamheten koncentrerades till Strandgatan.

Bokbindare Brander
Bokbindare Abraham Brander ägde båda fastigheterna S:t Hansroten I:16-17, nuvarande kv Valvet 3 och 4, omkring 1820 – 1840, där han bedrev sitt bokbinderi.

Tryckeri och Wisby Tidning
År 1811 tog Fredrik Gustaf Bagge med sig sitt tryckeri från Kalmar och flyttade till Visby. Han flyttade in i valvhuset S:t Hansgatan 41 och blev Gotlands första tidningsredaktör. Den första augusti 1811 utkom Wisby Tidning med sitt första nummer. Gotlänningarna hade fått vänta länge på sin tidning. Sveriges första tidning, Post och Inrikes Tidningar, kom redan 1645. Norrköpings Tidningar, som idag äger Gotlands Tidningar, grundades 1758 och är idag Sveriges äldsta ännu verksamma tidning, ja, en av de äldsta i hela världen. Öns präster, som ville trycka sina kungörelser, hade under 1780-1790-talet försökt få hit ett tryckeri men utan resultat.

Någon tidsslukande läsning var tidningen knappast. Den kom ut endast torsdagar med fyra sidor i ett format lite större än A5. Överst på första sidan kunde man läsa om vilka fartyg och skeppare som anlöpte Visby. Det fanns också lite kungörelser, en hel del utrikesnyheter men också lokala händelser. I öns allra första platsannons sökte en yngling arbete hos någon av stadens handlare och fältläkare Albom efterlyste linne till sjukvården. Skvaller om kända personer fanns förstås. Namnen på högre ståndspersoner, som reste med gotlandsbåtarna, förekom långt in på 1900-talet och upphörde först efter det att en välkänd visbybo rest med sin fru fast det visade sig att hon var hemma.

Gotland hade fått sitt första tryckeri och sin första tidning, men det blev en besvärlig resa för både tryckeriet och tidningen. Fredrik Bagge sålde tryckeriet redan 1812 till skräddaren Jonas Nygren och mjölnaren Sven Sedergren och därefter lämnade han Visby och åkte tillbaka till Kalmar. De nya ägarna gick dock i konkurs redan samma år och färgaren Christian Brygge och garvaren Mathias Sahlin köpte tryckeriet inklusive tidning från konkursboet. Sahlin kom att arrendera ut tryckeriet och tidningen till konstförvanten Olof Kjölin och 1823 sålde han tidning med tryckeri till glasmästaren Carl Bergman. Bergman fick anmärkning rörande tidningsutgivningen, då han saknade utgivningstillstånd, ingen av de senare utgivarna efter Bagge hade brytt sig om utgivningstillstånd eller ens känt till att man måste ha ett sådant. Carl Bergman kom i konflikt med Sahlin om köpeskillingen och köpet kom att återgå. I stället köptes tryckeriet och tidningen av sergeanten och konstförvanten Gustaf Heidenberg som dock snart också gick i konkurs. Därefter köptes tidning och tryckeri av adjunkt Lars Petter Ihre och lektor Gustaf Klingwall och därefter av Axel Cedergren, som dock lade ned tidningen 1825.

Redan samma år ersattes den dock av en ny veckotidning utgiven i Visby, Wisby Argus, som dock kom att utges vid ett nytt tryckeri. Vid den här tidpunkten började flera andra nya tidningar utkomma Gothlands Läns Hushållnings Tidningar, Wisby Weckoblad och Wisby Lördagsblad.

Vagnmakare Hansén
Vagnmakare Johan Anders Hansén ägde båda fastigheterna S:t Hansroten I:16-17, nuvarande kv Valvet 3 och 4, omkring 1757 – 1820. Vagnmakeriet bedrev han sannolikt på en gemensam gård för de båda fastigheterna.

Husen och gården

Nuvarande fastigheten Valvet 3 omfattar huvudbyggnaden 1200-talshuset (B1). Till fastigheten hör också valvhuset (B2). Trapphuset (B3) tillhör kv S:t Lars 7 som samägs av ägaren till Valvet 3. De tre byggnadskropparna är sammanbyggda.

B1, huvudbyggnaden 1200-talshuset
Huvudbyggnaden ligger med östra gaveln mot S:t Hansgatan och södra långsidan mot Funcks gränd. Byggnaden uppfördes under tidigt 1200-tal som ett packhus med välv tunnvalvs högkällare i två plan och två magasinsvåningar. Huset har välbevarade byggnadsdelar från medeltiden. I källaren finns t.o.m. gamla takbjälkar som är från 1200-talet. På 1760-talet gjordes den första tillbyggnaden då huset breddades år norr. En ombyggnad av huset genomfördes i mitten av 1800-talet, då byggnaden fick ett tredje våningsplan. Taket är ett lertegeltäckt sadeltak. Två entréer finns i den östra fasaden, varav en entré finns under valvet och en på den norra tillbyggnaden. En tredje entré finns på den norra fasadens västra del. År 1897 byggdes huset till ytterligare med en köksdel i ett plan mot norr. En butiksdörr monterades in 1924 i östfasaden under valvet och tunnvalvsrummet ändrades till butik, sannolikt för Ebba Engströms modeaffär. På 1920-talet inrymde byggnaden två från varandra fristående, lägenheter med egna kök. Idag inryms i alla tre byggnadskroppar en 14 rums stor bostad.

B2, valvhuset
Valvhuset uppfördes troligen under senare delen av 1300-talet för att ge plats för fler boende, då många handelsmän inflyttat till Visby och brist på bostäder sannolikt rådde. Valvhuset uppfördes i sten troligen i en våning. På 1697 års karta finns valvhuset markerat. En ny våning byggdes sannolikt på samtidigt som huvudbyggnaden höjdes med en våning. Byggnaden är sammanbyggd med huvudbyggnaden och har en inredd vind och sadeltak som är belagt med lertegel. Det finns entréer under valvet på båda sidor om S:t Hansgatan.

B3, trapphuset
Trapphuset uppfördes troligen under 1880-talet. Det är sammanbyggt med valvhuset, men tillhör fastigheten S:t Lars 7. Trapphuset uppfördes i två våningar i resvirke med ett plåttäckt pulpettak. På norra sidan är balkonger uppförda i stolpverkskonstruktion med spjälstaket. Ända in på 1900-talets början var byggnadens fasadmaterial träpanel som därefter reveterades och putsades.

Gården
Fastigheten kv Valvet 3 har ett minimalt gårdsrum som är avgränsat från gaturummet och grannfastigheterna via murar. I muren mot Funcks gränd finns en ingångsport. Till de samägda fastigheterna Valvet 3 och S:t Lars 7 hör också ett gårdsutrymme på fastigheten kv S:t Lars 7. Rummet avgränsas i nordost av S:t Lars kyrkoruin, i söder mot ”ruintomten” S:t Lars 6, i öster och väster av kalkstensmurar. Mot norr avgränsas fastigheten av en tegelavtäckt och putsad tegelmur med en rundbågig gårdsport av panel. Den lummiga trädgården är delvis belagd med kalkstensflis. Här lär Karl XII ha vistas på somrarna och då låg det en krog alldeles intill.

Se också bilden ovan av gårdsutrymmet under ”Nuvarande verksamhet”.

Kvarteret Valvet 3

Kvarteret Valvet
Kvarteret Valvet ligger mellan S:t Hansgatan i öster, Mellangatan i väster, Travegränd i norr och Funcks gränd i söder. Öster om S:t Hansgatan i höjd med Valvet ligger kyrkoruinerna S:t Lars och Drotten. Under medeltiden var kvarteret uppdelat på tre eller eventuellt fyra mindre kvarter med mellanliggande gränder i öst-västlig riktning. Området var vid den här tiden tätbyggt med stenhus, varav ett flertal grundmurar än idag återstår under mark eller i nu stående byggnader. Valvet var beläget i den medeltida stadens absoluta kärna. Huvudbyggnaden på Valvet 3 med valvhus över S:t Hansgatan är den enda byggnaden i kvarteret som har kvar medeltida delar i större omfattning och byggnaden är ett av stadens bäst bevarade stenhus. Kvarteret ligger på sluttningen mellan stadens nedre och mellersta platå. Sluttningen är rik på vattenflöden och i äldre tid fanns här åtskilliga källor och brunnar. Med största sannolikhet var det någon gång under tidigt 1600-tal som gränderna, som under medeltiden genomskar Valvet, lades igen. I slutet av 1600-talet var kvarteret indelat i sju tomter med nummer 119-125 och hade vid den här tiden fått sin nuvarande utbredning.

Anders Lorentz Wedin startade 1855 sin bryggeriverksamhet i kvarterets norra del, Valvet 7. Rörelsen utvidgades och samtliga fastigheter i kvarteret kom till slut att ingå i bryggeriverksamheten där porter, öl och svagdricka producerades. I samband med nya byggnader uppfördes för bryggeriet revs många av de äldre byggnaderna i kvarteret, som till stor del då låg i ruiner i slutet av 1850-talet och början av 1860-talet. Bryggeriverksamheten pågick fram till 1910. Den idag gällande fastighetsindelningen i kvarteret med sex tomter bildades runt 1920-30-talet. Samtidigt omgestaltades flera av kvarterets storbyggda hus och kom att fungera som flerbostadshus. Den nedlagda bryggeriverksamheten återupptogs nästan ett sekel senare under 1990-talet på fastigheten Valvet 7 i form av Gotlands bryggeri.

Fastigheten Valvet 3
Fastigheten Valvet 3 är en ganska liten fastighet, som ligger i kvarterets sydöstra del. Valvet 3 har gemensam ägare med S:t Lars 7. Fastigheterna binds samman genom valvhuset över S:t Hansgatan. Redan under 1600-talet hörde de två tomterna samman, de utgjorde då tomt nr 120 som senare blev S:t Hansroten I:16. På fastigheten beskrivs från den tiden det stenhus med valv över gatan som ännu kvarstår idag. På 1760-talet erhöll ägaren till fastigheten ett infäste av resterna efter en av de gränder som tidigare gick genom kvarteret, och där det fanns en brunn som var tillgänglig för allmänheten. Nuvarande tomten Valvet 3 har i stort sett haft en utsträckning som varit kontinuerlig sedan åtminstone 1600-talet. I slutet av 1700-talet fanns förutom bostadshuset också ett stall och ett brygghus på tomten. År 1885 köpte Wedin, som byggt ut sin bryggeriverksamhet över hela kvarteret, fastigheten och bosatte sig 1891 i huset.