Huset Sankt Hansgatan 41
(B5). Huvudbyggnaden S:t Hansgatan 41 är ett välbevarat packhus som ligger i hörnet S:t Hansgatan 41 och Funcks gränd med södra långsidan mot gränden. Det är sannolikt uppfört år 1232. Packhuset är byggt med en välvd högkällare i två plan och två magasinsvåningar. Ett valvhus uppfördes troligen under senare delen av 1300-talet över S:t Hansgatan och byggdes samman med packhuset. Ett mindre trapphus, sammanbyggt med valvhuset, uppfördes på 1880-talet på andra sidan S:t Hansgatan. Det uppfördes mellan gatan och den forna kyrkogårdsmuren som fanns runt S:t Lars kyrka. Huvudbyggnaden är tillsammans med valvhuset ett av Visbys bäst bevarade stenhus från medeltiden. Byggnaden har fungerat som bostadshus sedan 1600-talet. Viss yrkes- och butiksverksamhet har dock förekommit från 1700-talet till mitten på 1900-talet. I byggnaden fanns ett tryckeri under början av 1800-talet som gav ut Gotlands första tidning, Wisby Tidning, den 1 augusti 1811. De tre byggnadskropparna, huvudbyggnaden, valvhuset och trapphuset inrymmer numera en stor bostadslägenhet med 14 rum.
Sankt Hansgatan 41 ligger i kvarteret Valvet 3, medan det ovan nämnda trapphuset ligger i kv S:t Lars 7. De båda fastigheterna är samägda och har historiskt varit det under långa perioder. Huvudbyggnaden och valvhuset är sedan 1994 Byggnadsminnesförklarade. Två affärslägen har funnits under valvet över S:t Hansgatan, ett på vardera sidan om gatan.
S:t Hansgatan 41 hade tidigare adressen S:t Hansgatan 47.
Eftersom S:t Hansgatan 41 är en historiskt intressant byggnad finns den redovisad här under meny Byggnader. Mer information finns under Gator>S:t Hansgatan>S.t Hansgatan 41, där mer finns att läsa huvudsakligen om den verksamhet som där bedrivits.
Innehållsförteckning
Medeltid
1200-talet
Huvudbyggnaden uppfördes som packhus med en välv högkällare, som var vanligt på den tiden i Visby för packhusen. Högkällaren försågs sedan med ett mellanplan. Övre delen av högkällaren fick på så sätt ett stort rum i gatunivå med ett tunnvalv som tak. Ovanpå högkällaren fanns det här packhuset två magasinsvåningar, där den övre var en vindsvåning. Packhuset användes för förvaring av handelsvaror vilka sannolikt lastades in och ut genom en hissanordning på packhuset östra gavel, som låg mot S:t Hansgatan. Packhuset uppfördes med stor säkerhet år 1232 enligt senare utförd tidsbestämning. Åldersbestämningen genomfördes med metoden dendrokronologi, som utfördes på träbjälkar som finns i husets källare (man jämför träets årsringar med kända motsvarigheter). Bjälkarna daterades till 1231 och förmodades användas ett år senare då de var torra. Tidigare uppskattning av huset uppförande var 1240-talet. Packhuset var ett av många packhus som uppfördes längs S:t Hansgatan. De största packhusen fanns då på Strandgatan, men när det inte längre fanns plats där, eller att man redan ägde tomtmark vid S:t Hansgatan, blev S:t Hansgatan den bästa möjligheten att idka handel i Visby genom att ha ett eget handelshus. Packhuset disponerades vanligen som affärslokaler i bottenvåningarna och mellanlagring av varor i de övre våningarna. Familjen som ägde packhuset bodde normalt i ett gårdshus. Strax norr om packhuset fanns det en medeltida gränd i öst-västlig riktning.
1300-talet
Den vinstgivande handeln i Visby lockade till sig handelsmän från framförallt Tyskland, Ryssland och Danmark och troligen också från den gotländska landsbygden. Befolkningen ökade från uppskattningsvis 3 000 personer under början av 1200-talet till omkring 12 000 under senare hälften av 1300-talet. Det blev trångt i staden och man började bygga på husen och valvhus byggdes över gator och gränder. Man ville ännu inte bygga uppe på Klinten, där korna betade under sommarhalvåret. I en stadslag från 1340 blev det tillåtet att bygga valvhus, om man ägde huset mittemot på båda sidor om gränden/gatan.
Mot den bakgrunden verkar det troligt att man beslutade stänga ner handeln och istället bygga om packhuset till bostäder och att bygga ett valvhus över gatan för att ge plats åt flera boende. Bygga valv kunde hantverkarna säkert efter det omfattande kyrkobyggandet och ringmuren.
1400- 1500-talet
Under slutet av 1300-talet påbörjades nedgången av den vinstgivande transitohandeln över Visby. Handelfartygen på Östersjön upplevde stora problem med mecklenburgarna, senare kallade Vitalianer, som började kapa fartyg. Det blev inte bättre när Erik av Pommern blev herre på Wisborgs slott under början av 1400-talet och då han fortsatte sjöröveri. Lybeckarna övertog alltmer handeln på Östersjön och de hämnades på Visby på grund av sjöröveriet genom att bränna ner en del av staden vid sitt anfall 1525. Nedgången i staden tag fart på allvar under 1500-talet och fortsatte in på 1600-talet och många byggnader övergavs och stod öde eller förfallna. Sannolikt klarade sig byggnaderna S:t Hansgatan 41 från detta öde under 1400- 1500-talet.
1600-talet
Sedan 1600-talet har huset används huvudsakligen som bostad. Enligt 1697 års karta motsvarade nuvarande Valvet 3 tomtnummer 120 som även omfattade nuvarande S:t Lars 7. På tomt nr 120 beskrivs ett stenhus med valv över gatan som ännu kvarstår, vilket tyder på att huset då inte stod övergivet.
1700-talet
På 1700-talet fanns förutom huvudbyggnaden också ett stall och ett brygghus på tomten. På 1760-talet erhöll ägaren till fastigheten, vagnmakare Johan Anders Hansén, ett infäste av resterna efter den gränd som tidigare gick genom kvarteret norr om tomten och där det fanns en brunn som var tillgänglig för allmänheten. Hansén utnyttjade det erhållna utrymmet på tomten och breddade huset år norr. När roteindelningen genomfördes under början av 1700-talet fick tomt nr 120 beteckningen S:t Hansroten I: 16.
1800-talet
I början av 1800-talet tog Fredrik Gustaf Bagge med sig sitt tryckeri och flyttade till Visby. Han flyttade in i valvhuset S:t Hansgatan 41 och blev Gotlands första tidningsredaktör. Den första augusti 1811 utkom Wisby Tidning med sitt första nummer. Under mitten av 1800-talet gjordes en stor ombyggnad av huvudbyggnaden och valvhuset, då de byggdes på med ytterligare en våning, så att huvudbyggnaden fick tre plan förutom källare och vindsvåning och valvhuset också fick ytterligare en våning. Byggnaderna erhöll då nuvarande sadeltak täckt med lertegel. På 1880-talet uppfördes ett trapphus sammanbyggt med valvhusets östra gavel på fastigheten nuvarande S:t Lars 7. Det byggdes i resvirke med träpanelad fasad. År 1885 köpte bryggare Laurentius Wedin S.t Hansroten I:16 (nuv kv Valvet 3), inklusive valvhuset. I valvhusets östra del, under valvet, S:t Hansgatan 46, öppnade Wedin en försäljningslokal för öl samma år. Hit till Valvet 3 flyttade familjen L Wedin år 1891 med hustru Mathilda och nio barn. År 1897 byggdes huset till ytterligare med en köksdel i ett plan mot norr. Bryggeriföretaget A L Wedin kom att äga hela nuvarande kvarteret Valvet för sin verksamhet inom bryggerinäringen fram till 1910.
1900-talet
Under början av 1900-talet fick trapphuset på fastigheten S:t Lars 7 en putsad fasad. På 1920-talet kom huvudbyggnad och valvhus att inrymma två, från varandra fristående, lägenheter med egna kök. En butiksdörr sattes 1924 in i östfasaden under valvet på S:t Hansgatan och tunnvalvsrummet innanför inreddes samtidigt till butik för Ebba Engströms modeaffär, varvid skyltfönster tillkom i fasaden. Under 1940-talet utökades antal takkupor och byggnaden fick balkonger. Omkring år 1960 avlägsnades putsen på den södra fasaden. En omfattande ombyggnad gjordes på 1960-talet, då ett för tiden modernt kök och badrum inreddes och en genomgripande förändring utfördes vad gäller planlösningen.
Huset har byggts om invändigt, moderniserat och hyrs nu ut till turister. I byggnaden finns 9 sovrum, 2 sällskapsrum samt kök. Ett av sovrummet har varit godisbutik vid inspelningen av Pippi Långstrump med Tommy och Annika. En möblerad trädgård med S:t Lars ruin som tomtgräns tillhör fastigheten. Här lär Karl XII ha vistas på somrarna och då låg det en krog alldeles intill.
2000-talet
Alla de tre byggnadskropparna, huvudbyggnaden, valvhuset och trapphuset inrymmer numera en stor bostad med 14 rum uppdelade på 2 sällskapsrum, 9 sovrum, kök och badrum.
Huvudbyggnaden med sin kända ålder från 1232 och valvhuset sannolikt från 1300-talet utgör ett värdefullt kulturinslag i världsarvsstaden Visby. Valvhuset är det bäst bevarade av stadens sex kvarvarande valvhus.