Sankt Hansgatan 45

Huvudbyggnaden vid S:t Hansgatan 45 ligger mittemot kyrkoruinen S:t Lars på andra sidan S:t Hansgatan. Byggnaden tillhör fastigheten kv Valvet 5. Huset uppfördes sannolikt år 1887 och byggdes i skiftesverkskonstruktion i ett och ett halvt plan med källare. Kv Valvet 5 var hjärtat i det stora bryggeriet A L Wedins Bryggeri som omfattade hela kvarteret under slutat av 1800-talet och början av 1900-talet.

Valvet 5 omfattar tre byggnader. Förutom huvudbyggnaden finns också ett bostadshus, ursprungligen uppfört som bryggeribyggnad 1885, vilket ligger utmed Mellangatan. De båda byggnaderna är sammanbyggda med ett länkbyggnad som uppfördes 1942. Bostadshuset vid Mellangatan beskrivs under Gator>Mellangatan 56.

S:t Hansgatan 41 hade tidigare adressen S:t Hansgatan 51 A.

Nuvarande verksamhet

Huvudbyggnaden inrymmer kontor i bottenvåningen och två bostadslägenheter i övervåningarna.

Länkbyggnaden inrymmer 5 mindre kontor och 6 bostadslägenheter.

Tidigare verksamhet

Antikvariat Drotten
Antikvariat Drotten startades på 1980-talet av Bo Sundblad. Bo var adjunkt på Visby Högre Allmänna Läroverket sedan slutet av 1950-talet och under 1960-talet. Han undervisade i historia och svenska. Antikvariets startades i lokaler här vid S:t Hansgatan 45, som låg mittemot kyrkoruinen S:t Lars och en liten bit lägre norrut ligger kyrkoruinen Drotten. Ordet antikvariat kommer från latinets antiquarius och betyder ”älskare av forntiden”. Ett antikvariat är en bokhandel som bedriver handel normalt med äldre litteratur. På så sätt fick verksamheten namnet ”Antikvariat Drotten” från latinet och den gamla kyrkoruinen Drotten. Göran O:son Waltå och hans lärarkollega Tryggve Lundgren tog över antikvariatet år 2001. Tryggve lämnade senare företaget, men hjälper fortfarande till ibland.

En större lokal med bättre läge stod ledig vid S:t Hansgatan 29, där Schulzes tidigare funnits. Göran & Co bestämde sig under 2014 för att flytta hela verksamheten ett antal kvarter söderut på S:t Hansgatan. Det var inget enkelt projekt. Det krävde en noggrann planering att flytta kanske 30 000 böcker utan att röra till och blanda ihop titlarna. Men under hösten 2014 fanns Antikvariat Drotten på plats i de nya lokalerna, nu 69 steg från Stora Torget mot tidigare 129 steg. Läs mer om Antikvariat Drotten under S:t Hansgatan 29.

Visby Elektriska Byrå
Visby Elektriska Byrå startade sin verksamhet omkring 1910 vid S:t Hansgatan 26 (nuvarande 28). Företaget drevs av G. A. Hedström. Omkring 1920 flyttades rörelsen till Schweizergränd 3, där O H Jakobsson omkring 1930 tog över företaget. Omkring år 1940 var det dags för nästa flytt som gick till S:t Hansgatan 45. Visby Elektriska Byrå utförde elektriska installationer men sålde också kylskåp, vindverk, elmotorer, dammsugare, golvbonare, elarmaturer och mycket mer. Företaget hade under en period filialer i Slite och Burgsvik. Hilding Jacobsson drev sannolikt företaget i nära 60 år från omkring 1930 och möjligen fram till 1990.

Tvätt- och Strykinrättningen
Ester Kolmodin drev sitt företag Tvätt- och Strykinrättningen c:a åren 1940 – 1950 vid S:t Hansgatan 45.

Gotlands Södra härads domsaga
Gotlands Södra härads domsaga hade sitt kansli på S:t Hansgatan 51 A (nuvarande 45) under en period omkring 1935. Gotlands södra domsaga bildades 1681 och omfattade 44 socknar på södra Gotland. Gränsen till södra häradet gick mellan Etelhem och Buttle, där en häradssten fortfarande finns uppsatt vid vägkanten. Fånghus med avrättningsplats och tingshus fanns i äldre tider vid Ejmunds i Mästerby för södra Gotland och i Tingstäde för norra Gotland. Vid dessa två platser samlades omväxlande det sedan medeltiden befintliga Gutnaltinget för att döma i olika brottsmål för hela Gotland. År 1682 flyttades tingsplatserna till Skogs i Levide respektive Allkvie i Endre. Under en period före 1739 hölls tinget för södra Gotland i Klintehamn. Tingshuset vid Skogs i Levide socken på Gotland fungerade som tingsplats och tingshus för södra häradet under en lång period fram till 1982. Gotlands Södra härads domsaga upphörde 31 dec 1942, då det uppgick Gotlands domsaga.

Gotlands Posten Redaktion och Expedition
Gotlands-Posten var en dagstidning som gavs ut på Gotland mellan åren 1891 och 1936. Företaget hade sitt första kontor på Södra Kyrkogatan 2B. Tidningen startades av N.P. Palmqvist och trycktes från början vid Ekblads tryckeri i Västervik. Tryckningen flyttades senare till Visby och 1893 skaffade Gotlands-Posten ett eget tryckeri som också låg vid Södra Kyrkogatan 2B. Gotland hade då tre tidningar, förutom Gotlands-Posten fanns även Gotlands Allehanda (1872), Gotlänningen(1884) och 1928 tillkom även Gotlands Folkblad. Omkring 1910 flyttade Gotlands-Posten till byggnaden intill, Södra Kyrkogatan 4, då man också öppnade ett kontor vid Smittens backe 1. Omkring 1920 flyttades verksamheten till S:t Hansgatan 45, där Gotlands-Posten hade redaktion och expedition. Konkurrensen blev för stor med fyra gotlandstidningar och Gotlands-Posten las ner den 31 december 1936.

A L Wedins bryggeri

Den stora fastigheten kv Valvet 5, som sträcker sig från S:t Hansgatan till Mellangatan, kom att bli hjärtat i A. L. Wedins omfattande bryggeriverksamhet. Wedins Bryggeri köpte 1910 upp konkurrenten Bayerska Bryggeriet och bildade ett nytt bryggeriföretag under namnet AB Wisby Bryggeri.

Navigationsläraren och sjökaptenen Anders Lorentz Wedin (1808-1867), gift med Margareta Grönström, Visby (1803), träffar vi på 1840 som ägare till Södra Kyrkogatan 13, kv Kaplanen 7, där han också bodde med sin hustru och två barn. Anders Lorentz far kom från När och hans mor från Klinte.

När Anders Lorentz Wedin var 46 år lämnade han sjön och startade omkring 1854 sitt bryggeri, A L Wedin Bryggeri. Ölbryggeriet etablerade Wedin i nuvarande kv Valvet 7, (dåvarande Strandroten I:26-27), ett kvarter som sannolikt stod öde och delvis förfallet. Han ägde då ännu inte fastigheten som ligger mittemot Drottens kyrkoruin. Under slutet av 1700-talet fanns på tomten, som då omfattade också en del av Valvet 5, ett hus av sten och trä, ett korsvirkeshus i två våningar och en verkstad samt tillhörande gårdsrum. I någon eller några av dessa byggnader inreddes utrustning för att brygga öl och år 1855 kunde han börja sälja öl, ungefär ett år efter Bayerska Bryggeribolaget kommit igång vid Strandgatan.

Konkurrensen med Bayerska Bryggeribolaget om kunderna blev nu påtaglig när det fanns två stora öltillverkare i Visby. Bayerskt öl kostade 12 sk per butelj den 11/12 1854 , men den 14/12 sänktes priset till 10 sk. Veckan därpå kom Wedins första annons med samma pris, men nu passade en av de andra bryggarna på att ta upp striden N. O. Carlsson erbjöd nu 9 sk för en butelj och 3 sk för en kanna svagdricka, medan de andra tog 4 sk. Året därpå slutade priskriget.

Valvet 5
Samma år som öltillverkningen kom igång, 1855, förvärvade Wedin fastigheten S:t Hansgatan 45, nuvarande Valvet 5, dåvarande S:t Hansroten I:18 som ligger söder om Valvet 7. Hit flyttade familjen A L Wedin år 1855 sitt hem från Södra Kyrkogatan 13. Familjen bodde i byggnaden som låg mot S:t Hansgatan. När sjökaptenen Lorentz Wedin dog 1867 fick sonen Laurentius Petter Leonard Wedin (1836-1896 ) ta över bolaget som fortsatte kallas A. L. Wedin. Kv Kaplanen 7 såldes 1880.

Wedins bryggeriverksamhet gick bra och 1881 köpte Laurentius fastigheten kv Valvet 7 där bryggeriverksamheten låg. Företaget expanderade och under 1880-talets mitt påbörjades flytt av bryggeriet till Valvet 5, där en ny byggnad uppfördes för bryggeriverksamheten 1885. Den nya byggnaden låg vid Mellangatan 54 och innehöll lufttorkningsrum för malt, maltrum, stöprum, bryggerirum, magasin, källare och iskällare. Därtill, i direkt anslutning, byggdes en kölna samt ett ångmaskinrum. Delar av kölnan kan ingå i bebyggelsen på nuvarande Valvet 6.
Efter det att själva tillverkningen av ölet flyttas från Valvet 7 uppfördes där sköljhus, stall och vedskjul. Vedskjulet sträckte sig med halva sin längd in över gränsen till nuvarande Valvet 5.

Valvet 1
Till Valvet 1, som förvärvats 1881, flyttades lager och iskällare från Valvet 7 till en ny byggnad uppförd 1877.

Valvet 6
Bryggeriverksamheten expanderade också till Valvet 6, som förvärvats 1883. En ny byggnad uppfördes 1885 för bryggeriverksamheten innehållandes magasin och kölna.

Valvet 3
År 1885 köpte Laurentius Wedin Valvet 3, S:t Hansgatan 41 inklusive valvhuset. I valvhusets östra del, under valvet, S:t Hansgatan 46, öppnades en försäljningslokal för öl år 1885. Hit till Valvet 3 flyttade familjen L Wedin år 1891 med hustru Mathilda och flera av de nio barnen. Äldste sonen handelsresande Anders Lorentz (1870-1932, namne med farfar) bodde kvar i föräldrahemmet S:t Hansgatan 45. Äldsta dotter Maria hade redan flyttat hemifrån.

S:ta Katarina 2
År 1885 förvärvades också fastigheten S:ta Katarina 2, där Rosengården senare etablerades. Här uppfördes 1892 en verkstad, sannolikt för att betjäna bryggeriverksamheten.

När L. Wedin avled 1896 övergick bryggeriet till sterbhuset, som fortsatte att driva bryggeriet under oförändrat namn med fru Mathilda Wedin som firmatecknare. Efter hennes död 1899 bildades i stället Aktiebolaget A. L. Wedins Bryggeri vari Allon de Jounge var styrelsens förste ordförande och sedermera verkställande direktör 1899—1909. Allon var gift med Anna f. Wedin, dotter till Laurentius och Mathilda.

Valvet 4
Valvet 4 förvärvades 1902 med planer på att här uppföra en maltkross och en våg. Detta kom sannolikt inte att genomföras.

A. L Wedin bryggeri ägde vid den här tidpunkten hela kvarteret Valvet och fastigheten S:ta Katarina 2. Öltillverkningen hade uppenbarligen varit en mycket lönsam och bra verksamhet med omkring 29 personer som arbetade i företaget. År 1904 avyttrades fastigheten S:ta Katarina 2, men kvar i företagets fanns hela kvarteret Valvet. Funcks gränd som ligger söder om kv Valvet kom från 1880-talet att kallas Ölgränd uppenbarligen på grund av närheten till det stora bryggeriet.
Bryggeriet tillverkade 4000 hl porter och öl samt 2500 hl svagdricka per år. På 1880-talet började också tillverkning av andra drycker. Enligt Wedins källarejournal från 1886 kunde man också köpa pilsner, iskällardricka, sockerdricka, selters och soda, allt i 1/2-buteljer samt fatöl och svagdricka på större kärl.

De två stora bryggerierna Bayerska Bryggeriet och Wedins Bryggeri konkurrerade hårt med varandra om kunderna. Bäst klarade sig Wedins bryggeri som drevs som ett familjeföretag med engagerade familjemedlemmar. I Laurentius Wedins familj arbetade förutom hustrun Mathilda även dottern Anna Johanna och sonen Anders Lorentz med flera familjemedlemmar i företaget. Bayerska hade större problem med flera ägarbyten. År 1909 blev godsägare Henric Wiman verkställande direktör efter Allon de Jounge. Han insåg svårigheten med två konkurrerande bryggerier och lyckades intressera några affärsvänner i Visby att skaffa kapital och inköpa aktiemajoriteten i det gamla Bayerska bryggeriet, som vid tidigare ägarbyte ändrat namn till Wisby Bryggerier AB. De båda bolagen slogs samman 1910 och bildade ett nytt bolag med namnet AB Wisby Bryggerier. Delar av familjen Wedin bodde förmodligen kvar i huset S:t Hansgatan 41 efter modern död 1899 fram till 1911 då fastigheten togs över av AB Wisby Bryggeri.

AB Wisby Bryggeri
Bryggeriverksamheten fortsatte under flera år i kv Valvet efter att det nya bolaget tagit över verksamheten. Bolaget inriktade sig dock på att modernisera och bygga ut den bayerska delen av bryggeriet som låg vid Strandgatan och successivt avveckla lokalerna för den Wedinska delen. Omkring år 1920 var all verksamhet överflyttad till Strandgatan och fastigheterna i kv Valvet såldes. AB Wisby bryggeri avvecklas under slutet av 1970-talet.

I den byggnad som 1885 uppfördes i kv Valvet 5 för bryggeriverksamhet finns idag Bryggarsalen, Mellangatan 54C, invigd omkring 1990.

Sämskmakare Lindgren och Heis
Sämskmakare kallades de som arbetade med att bereda djurhudar med hjälp av en särskild teknik där man använde fett, ofta talg eller fiskolja.

Ölbryggning

Här följer kort om hur man brygger öl. Ingredienserna är sädesslaget korn, humle, jäst och vatten.

Mältning

Slutprodukten vid mältning kallas malt.

1. Stöpning

Kornet läggs i blöt något dygn, temperatur 15-20 grader. Groddarna tränger ut ur skalet när
det är klart. Stöpningen sker i det som brukar kallas stöprum.

2. Groning

Det stöpta kornet hälls i groningskistor, där det får gro i uppemot en vecka vid en
temperatur 11-16 grader. Här bildas och frigörs enzymer.

3. Kölning

Groningen avbryts genom kölning, vilket sker i en kölna. Med varmluft torkas det groende
kornet stegvis, först 40 grader, sedan 70 grader och sedan ytterligare till slutgiltig
torkningstemperatur. Resultatet är malt. Färdig malt finns att köpa för t.ex. mindre
bryggerier och egen öltillverkning.

Mäskning

Resultatet vid mäskning är vört, också kallad sötvört

1. Krossning

Malten krossas

2. Inmäskning

Den krossade malten blandas med varmt vatten. Maltens enzymer skall nu omvandla
stärkelse till socker. Blandningen kallas mäsk.

3. Raster

Under mäskningen hålls temperaturen konst under bestämda tidsperioder, vilket kallas
mäskningsraster. Det här styr vilken slags vört man vill ha av sockerarter och proteiner.

4. Utmäskning

När mäskningen är klar görs en sista höjning av temperaturen till 78 grader. Det görs för
inaktivera de sista enzymerna och sänka viskositeten.

5. Lakning

Hett vatten sköljs genom maltbädden för att extrahera sockret, som separeras från
maltbädden. Resultatet är sötvört.

Vörtkokning

Sötvörten kokas normalt en timme till stamvört. Under kokningen tillsätts humle.

1. Bittergivan

När vörtkoket startas doseras vörten med bittergivan, den dos humle som skall ge ölet dess
beska.

2. Aromgivor

Oftas tillsätts de humlegivor i slutet av koket som skall ge ölet aromatiska smaker. Vörten som
nu är humlad kallas för stamvört.

3. Vörtkylning

Vörten kylas ned till temperatur som är tillräckligt låg för jäsning.

4. Mätning av vörtstyrka

Innan stamvörten är klar för jäsning mäter bryggaren vörtens styrka, vilket är sockerhalten i
vörten. Genom att jämföra stamvörtstyrkan före och efter jäsning kan ölets alkoholstyrka
beräknas.

Jäsning

När stamvörten är nerkyld pumpas den över till en jästank där jäst tillsätts. När vörten jäser omvandlas vörtens socker till alkohol och koldioxid, men även andra ämnen som påverkar ölets doft och smak. Det färdiga ölet kan skilja sig mycket beroende på temperaturen under jäsningen.

Efterbehandling

Efterbehandling kan bestå av filtrering eller tillsats av klarningsmedel och att kolsyra ölet innan det tapps på fat, flaska eller burk.

Husen och gården

Nuvarande fastigheten Valvet 5 omfattar huvudbyggnaden (B1) uppförd 1887 vid S:t Hansgatan. Till fastigheten hör också bostadshuset (B4) uppfört 1885 som bryggeribyggnad vid Mellangatan. De båda byggnaderna är sammanbyggda ned en länkbyggnad (B2) som uppfördes 1942. På fastigheten finns också en sopbod (B3) och entrébygganden (B5) vid Mellangatan.
Här beskrivs byggnad B1-B3 medan B4-B5 beskrivs under Mellangatan 54.

B1, huvudbyggnaden
Huvudbyggnaden uppfördes i sin helhet 1887 som ett bostadshus eller som en omfattande ombyggnad av ett befintligt hus av trä och sten. I det befintliga huset av trä och sten bodde bryggarfamlijen A L Wedin sedan 1855. År 1887, när Laurentius Wedin lät riva det gamla huset och nyuppföra ett nytt eller ombyggt bostadshus åt sig och familjen, blomstrade sannolikt bryggerirörelsen. Byggnaden uppfördes i ett och ett halvt plan med källare i skiftesverkskonstruktion. Källarplanets västra och norra ytterväggar är tjockare än övriga källarväggar vilket tyder på att huset uppfördes på medeltida murrester. Huset har ett sadeltak täckt med falsad plåt. Fasaden är reveterad och putsad och försedd med omvikta våningsavskiljande gesimser. På byggnadens östra sida, mot S:t Hansgatan, finns en frontespis och på den västra sidan en balkong. Huvudentrén finns centralt placerad i fasaden mot S:t Hansgatan. Tidningen Gotlands-Posten som startade 1891 flyttade sin verksamhet till S:t Hansgatan 45 omkring 1920. Ungefär då byttes två av fönstren ut mot S:t Hansgatan och ersattes med väl harmonierande skyltfönster. Under 1930-talet genomfördes kraftiga förändringar interiört i byggnaden. Visby Elektriska Byrå hade sin verksamhet i bottenvåningen under 50 år från omkring år 1940. År 1942 uppfördes länkbyggnaden som sammanlänkade huvudbyggnaden med bostadshuset vid Mellangatan och i samband med denna tillbyggnad fick huvudbyggnaden en balkong mot gården. Huset byggdes om 1992 och kom att inrymma två separata lägenheter samt en butikslokal på nedre botten mot gatan, Byggnaden representerar en typisk borgargård från 1800-talet som exteriört bevarat mycket av sin ursprungliga karaktär.

B2, länkbyggnaden
Länkbyggnaden uppfördes 1942 och kopplade samman huvudbyggnaden vid S:t Hansgatan med bostadshuset vid Mellangatan. Länkbyggnaden tog i anspråk en stor del av det stora gårdsutrymmet som låg centralt på fastigheten och som tidigare var en central del i Wedinska bryggeriets verksamhet och också i den tidigare borgargården. I byggnaden inryms idag 5 mindre kontor och 6 bostadslägenheter.

B4, sopbod
Sopboden uppfördes 1992 för att fungera som sophanteringsutrymme. Den har en stomme av resvirke som klätts med träpanel. Taket är ett pappklätt pulpettak. Trots byggnadens relativt stora volym för är den diskret och smälter väl in i miljön.

Gården
Den stora gården på fastigheten Valvet 5 delades upp i två gårdar när länkbyggnaden uppfördes 1942. Den södra gården har angöring från S:t Hansgatan. Den norra gården är sammanhängande med gårdarna i norr tillhörande kv Valvet 1 och 7.

Fastigheten Valvet 5

Kvarteret Valvet
Kvarteret Valvet ligger mellan S:t Hansgatan i öster, Mellangatan i väster, Travegränd i norr och Funcks gränd i söder. Öster om S:t Hansgatan i höjd med Valvet ligger kyrkoruinerna S:t Lars och Drotten. Under medeltiden var kvarteret uppdelat på tre eller eventuellt fyra mindre kvarter med mellanliggande gränder i öst-västlig riktning. Området var vid den här tiden tätbebyggt med stenhus, varav ett flertal grundmurar än idag återstår under mark eller i nu stående byggnader. Valvet var beläget i den medeltida stadens absoluta kärna. Huvudbyggnaden på Valvet 3 med valvhus över S:t Hansgatan är den enda byggnaden i kvarteret som har kvar medeltida delar i större omfattning och byggnaden är ett av stadens bäst bevarade stenhus. Kvarteret ligger på sluttningen mellan stadens nedre och mellersta platå. Sluttningen är rik på vattenflöden och i äldre tid fanns här åtskilliga källor och brunnar. Med största sannolikhet var det någon gång under tidigt 1600-tal som gränderna, som under medeltiden genomskar Valvet, lades igen. I slutet av 1600-talet var kvarteret indelat i sju tomter med nummer 119-125 och hade vid den här tiden fått sin nuvarande utbredning.

Anders Lorentz Wedin startade 1855 sin bryggeriverksamhet i kvarterets norra del, Valvet 7. Rörelsen utvidgades och samtliga fastigheter i kvarteret kom till slut att ingå i bryggeriverksamheten där porter, öl och svagdricka producerades. I samband med nya byggnader uppfördes för bryggeriet revs många av de äldre byggnaderna i kvarteret, som till stor del då låg i ruiner i slutet av 1850-talet och början av 1860-talet. Bryggeriverksamheten pågick fram till 1910 av ägaren A L Wedin, men fortsatte ytterligare flera år av den nye ägaren AB Wisby Bryggeri, som sålde ut hela kvarteret 1920-1921. Den idag gällande fastighetsindelningen i kvarteret med sex tomter bildades runt 1920-30-talet. Samtidigt omgestaltades flera av kvarterets storbyggda hus och kom att fungera som flerbostadshus. Den nedlagda bryggeriverksamheten återupptogs nästan ett sekel senare under 1990-talet på fastigheten Valvet 7 i form av Gotlands bryggeri.

Fastigheten Valvet 5
Fastigheten Valvet 5 är kvarterets största tomt. Den ligger mitt i kvarteret och sträcker sig från S:t Hansgatan i öst till Mellangatan i väst. Fyra medeltida byggnader har påträffats under mark. På 1697 års karta motsvarar nuvarande Valvet 5 av tomtnummer 123 i söder och 124 i norr och öster, nr 123 bebyggd med ett trähus mot Mellangatan och 124 bebyggd med ett trähus, ett stall och en lada. Vid roteindelningen under 1700-talet kom nr 123 och 124 att slås samman till S:t Hansroten I:18. Enligt 1785 års husklassifikation fanns det på fastigheten ett hus av sten och trä, ett korsvirkeshus i två våningar samt en verkstad. Bebyggelsen revs under 1800-talet, dock fick förmodligen huset av sten och trä beläget längs S:t Hansgatan stå kvar.

Huset av sten och trä revs eller byggdes om 1887 av bryggare Wedin som också 1885 uppförde delar av byggnaden vid Mellangatan 54, delen som har sin gavel mot Mellangatan. Den stora gård som fanns innan länkbyggnaden uppfördes användes förmodligen under Wedinska bryggeriet tid som parkering och vid inlastning av öl för de hästdrivna vagnarna som användes för utkörning.

Ölbryggning

Här följer kort om hur man brygger öl. Ingredienserna är sädesslaget korn, humle, jäst och vatten.

Mältning
Slutprodukten vid mältning kallas malt

1. Stöpning
   Kornet läggs i blöt något dygn, temperatur 15-20 grader. Groddarna tränger ut ur skalet när det är klart. Stöpningen sker i stöprum.
2. Groning
   Det stöpta kornet hälls i groningskistor, där det får gro i uppemot en vecka vid en temperatur 11-16 grader. Här bildas och frigörs enzymer.
3. Kölning
   Groningen avbryts genom kölning, vilket sker i en kölna. Med varmluft torkas det groende kornet stegvis, först 40 grader, sedan 70 grader och sedan ytterligare till slutgiltig torkningstemperatur. Resultatet är malt. Färdig malt finns att köpa för t.ex. mindre bryggerier.

Mäskning
Resultatet vid mäskning är vört, också kallad sötvört

1. Krossning
   Malten krossas
2. Inmäskning
   Den krossade malten blandas med varmt vatten. Maltens enzymer skall nu omvandla stärkelse till socker. Blandningen kallas mäsk.
3. Raster
   Under mäskningen hålls temperaturen konst under bestämda tidsperioder, vilket kallas mäskningsraster. Det här styr vilken slags vört man vill ha av sockerarter och proteiner.
4. Utmäskning
   När mäskningen är klar görs en sista höjning av temperaturen till 78 grader. Det görs för inaktivera de sista enzymerna och sänka viskositeten.
5. Lakning
   Hett vatten sköljs genom maltbädden för att extrahera sockret, som separeras från maltbädden. Resultatet är sötvört.

Vörtkokning
Sötvörten kokas normalt en timme till stamvört. Under kokningen tillsätts humle.

1. Bittergivan
   När vörtkoket startas doseras vörten med bittergivan, den dos humle som skall ge ölet dess beska.
2. Aromgivor
   Oftas tillsätts de humlegivor i slutet av koket som skall ölet aromatiska smaker. Vörten som nu är humlad kallas för stamvört.
3. Vörtkylning
   Vörten kylas ned till temperatur som är tillräckligt låg för jäsning.
4. Mätning av vörtstyrka
   Innan stamvörten är klar för jäsning mäter bryggaren vörtens styrka, vilket är sockerhalten i vörten. Genom att jämföra stamvörtstyrkan före och efter jäsning kan ölets alkoholstyrka beräknas.

Jäsning
När stamvörten ä nerkyld pumpas den över till en jästank där jäst tillsätts. När vörten jäser omvandlas vörtens socker till alkohol och koldioxid, men även andra ämnen som påverkar ölets doft och smak. Det färdiga ölet kan skilja sig mycket beroende på temperaturen under jäsningen.

Efterbehandling
Efterbehandling kan bestå av filtrering eller tillsats av klarningsmedel och att kolsyra ölet innan det tapps på fat, flaska eller burk.