S:t Nikolaigatan

S:t Nikolaigatan sträcker sig från söder mot norr från S:t Klemensgatan till Nordermur. Gatan har fått sitt namn från S:t Nicolai kyrkoruin, som ligger intill gatan. I området kring Sankt Nikolaigatan finns medeltida byggnader delvis kvar, men området bebyggdes fullt ut först under 1700-talet, då huvudsakligen med byggnader av trä. Befolkningen i området bestod då till stor del av hantverkare, arbetare och sjömän. S:t Nikolaigatan planlades sannolikt under slutet av 1700-talet och kallades redan då S:t Nicolaigatan, dock med annan stavning. En stor del av 1700-talsbebyggelsen ersattes av större byggnader under 1930-talet och befolkades av mer resursstarka borgare och ämbetsmän.

S:t Nikolaigatan, foto från söder, 2023.
S:t Nikolaigatan, foto från söder, 2023.
Akvarell av Anna Gardell-Ericsson, S:t Nikolaigatan 1887. Göteborgs Konstmuseum. Foto Sixten Sandell. Den öppna platsen kallades Norra Pumptorget och var en central plats för kringliggande kvarter. Bild från ”Konstnärsparet Anna Gardell-Ericsson och Johan Ericsson”, utgiven av Gösta Procopé.