Södra Kyrkogatan 12

—-Nuvarande företag (2023)—-
Torgkrogen
—-Tidigare företag———-
Briesbergs Eftr,
Briesbergs,
Reseeffekt- och leksaksaffär,
Björkman Charkuteri,
Slaktare Myrström,
Handlare Eneqvist,
Handlare Hellgren.

Södra Kyrkogatan 12, Torgkrogen.
Södra Kyrkogatan 12, Torgkrogen.

Södra Kyrkogatan 12 ligger i kvarteret Systemet 5. Byggnaden består av tre sammanbyggda huskroppar, där huvudbyggnaden mot gatan uppfördes omkring 1780. Byggnadens stomme består av både kalksten och trä. Huvudbyggnaden omfattar två affärslägen. Det finns en viss sammanblandning vad gäller adressen för kv Systemet 5, där både Södra Kyrkogatan 12 och Stora Torget 6 förekommer som adresser för denna fastighet och i äldre skrifter används också Stora Torget 14 som adress.

Nuvarande företag

Gatuplan 
I gatuplanet finns Torgkrogen.

Torgkrogen vid Stora Torget, Södra Kyrkogatan 12.

Torgkrogen   
Torgkrogen ligger i den sydöstra delen av Stora Torget med adressen Södra Kyrkogatan 12. Restaurangen har ett svenskt – italienskt kök. Verksamheten startade omkring 1985. År 1988 byggdes restaurangen ut och en medeltida mur i restaurangen blottlades och restaurerades. Torgkrogen drivs av Tiglat Morad som också driver före detta Kaffestugan i Visby Hamn. Enkidos krog i Visby AB äger Torgkrogen.

Interiörbild Torgkrogen med den medeltida muren.

Torgkrogen är en restaurang med noga utvalda råvaror från Gotland och andra länder i Europa. Vi öppnar säsongen från april och håller öppet fram till oktober.

Restaurangen håller normalt öppet 11:00 till 01:00 utom måndagar då restaurangen stänger 23:00.

Bostäder   
I byggnadens vindsvåning finns det bostäder.

Tidigare företag

FöretagUngefärlig tidsperiodÄgare/butikschefAnmärkning
S. Briesbergs Eftr1975 – 1984Leon & Viola Rodillas
Briesbergs Reseeffekt- och leksaksaffär1942 – 1975Sture Briesberg
Reseeffekt- och leksaksaffär1936 – 1942Ivar SpåreFilial till Adelsgatan 34A
Björkman Charkuteri1895 – 1936A. B. Björkman
Slaktare Myrström1875 – 1895Carl Myström
Handlare Eneqvist1855 – 1865O. G. Eneqvist
Handlare Hellgren1845 – 1855O. G. Hellgren
Annonsen för Briesbergs Eftr införd i ”Gotlandståget” 1976.

S. Briesbergs Eftr 
Leon & Viola Rodillas tog sannolikt över driften av Briesberg omkring 1975 efter Sture Briesberg och drev företaget till omkring 1984 under namnet S. Briesbergs Eftr.

Reseeffekt- och Leksaksaffär för Södra Kyrkogatan 12 och Adelsgatan. Annons införd i Gotlandinfanteristen 1943.

Briesbergs Reseeffekt- och Leksaksaffär
Sture Briesberg tog över lokalerna för affären Reseeffekt- och Leksaksaffär omkring 1942 och utvecklade rörelsen till den då välkända butiken Briesbergs som sålde framförallt leksaker. Sture Bertil Verner Briesberg (1910-1975) kom från Karlskrona och flyttade till Visby omkring 1940.

Leksaksaffären Briesberg, Södra Kyrkogatan 12. Annons införd i Gotlandsinfanteristen1945.
Spåres Varuhus, annons vid invigningen av Fårösunds idrottsplats 23 aug 1942. Dåvarande Stora Torget 14 motsvarar dagens Södra Kyrkogatan 12.
Ivar Spåres Reseeffekt & Leksaksaffär, Södra Kyrkogatan 12. Foto omkring 1940.

Reseeffekt & Leksaksaffär 
Ivar Spåre öppnade sitt varuhus, Spåres Varuhus, omkring 1934 vid Adelsgatan 34A. Några år senare, omkring 1936 öppnade han affären vid Södra Kyrkogatan 12 med namnet Reseeffekt & Leksaksaffär och omkring 1938 hade han öppnat också en filial vid Adelsgatan 10. Omkring 1942 sålde han affären till Sture Briesberg. Se även Adelsgatan 10 och 34A.

Situationsplan kv Systemet 5, Södra Kyrkgatan 12 och Ryska gränd 3.
Bostadshuset B2, Ryska gränd 3.

Hus och gården

På fastigheten Systemet 5 finns det tre byggnader, huvudbyggnaden mot Södra Kyrkogatan, bostadshuset mot södra gränsen och gårdshuset mot nordöstra gränsen.

Huvudbyggnadens norra del mot gården, där taket nästan når marknivån.

B1, huvudbyggnaden
Huvudbyggnaden B1 ligger utmed Södra Kyrkogatan och uppfördes omkring 1780 på medeltida grund. Huset uppfördes som affärs och bostadshus i två våningar med stomme av kalksten och trä. Det har ett sadeltak belagt med tegel och med takkupor på både västra och södra sidan av takfallet. Taket ligger på en lägre nivå på norra delen av huset och når på gårdssidan nästan ner till marknivå. Huvudbyggnaden har under årens lopp genomgått en del förändringar, både exteriört och interiört. Mellan 1960- och 1990-talen har byggnadens interiör kraftigt ändrat karaktär. År 1988 framtogs de medeltida murarna i byggnadens norra del där restaurangen inreddes.

B2, bostadshuset
Bostadshuset B2 ligger längs fastighetens södra gräns med gaveln mot Ryska gränd, adress Ryska gränd 3. Huset uppfördes sannolikt i samband med att huvudbyggnaden uppfördes omkring 1780 och de båda byggnaderna är sammanbyggda. Bostadshuset har en kalkstensstomme och är byggt i en våning med inredd vind. Taket är ett sadeltak täckt med enkupigt lertegel. Husets exteriör är inte nämnvärt förändrat sedan byggnaden uppfördes på 1700-talet.

Gårdshuset B3 vid den nordöstra tomtränsen. Adress Ryska gränd 3.

B3, gårdshuset
Gårdshuset B3 ligger längs fastighetens nordöstra gräns med gaveln mot Ryska gränd. Huset uppfördes 1987 i en våning och vindsvåning med personalutrymmen i bottenvåningen. Uppförandet av huset skedde i samband med att restaurangen byggdes om. Senare har ombyggnader gjorts i gårdshuset och sannolikt är det numera bostad i vindsvåningen och serviceutrymmen i bottenvåningen.

Gården
Fastigheten har ett litet gårdsrum som begränsas av byggnader och ett staket mot Ryska gränd. En mindre infart till gården finns från Ryska gränd.

Kvarteret Systemet 5

Kvarteret Systemet
Kvarteret Systemet avgränsas åt norr av Nedre Finngränd, åt öster av Ryska gränd, åt söder utgör kvarteret en spets som begränsas av Ryska gränd och Södra Kyrkogatan och åt väster gränsar kvarteret till Stora Torget och Södra Kyrkogatan. Kvarteret ligger alldeles nedför klintkanten som höjer sig vid dess östra sida. Vi kvarterets södra spets ligger den plats som tidigare under 1700-talet kallades Schonfeldts plats. Medeltida murverk och grundmurar har vid arkeologiska undersökningar påträffats både i kvarterets norra som södra delar. Kvarterets utbredning är ungefär densamma idag som under 1600-talet, men troligt är att en eller flera gränder genomkorsat kvarteret och senare lagts igen. Området var ett av de mest vattenrika områden i innerstaden. Redan under medeltiden fanns det sannolikt en pump i dess södra del. En rörledning drogs ner till Klosterbrunnsgatan på 1870-talet, där ytterligare en vattenpump installerades och som då ersatte en tidigare pump. Enligt Schilders karta från 1697 bestod kvarteret av fyra tomter med nummer 143-146 och var bebyggt med såväl bostadshus som ekonomibyggnader i sten och trä. Under 1700-talets slut ändrades fastighetsindelningen till två tomter S:t Hansroten III:13 och 14 och senare delades III:14 i ytterligare två delar. Under 1930-talet ändrades fastighetsbeteckningarna åter och kvarteret fick då namnet Systemet efter den verksamhet som pågått en tid inom kvarteret.

Fastigheten Systemet 5
Fastigheten Systemet 5 ligger i kvarterets mellersta del med gräns till Södra Kyrkogatan i väster och Ryska gränd i öster. Nuvarande Systemet 5 och södra delen av Systemet 6 motsvarade tidigare S:t Hansroten III:14. Under medeltiden fanns här en omfattande stenhusbebyggelse vilket påvisats genom flera arkeologiska undersökningar. Flera medeltida husgrunder har konstaterats liksom en medeltida brunn och övrigt medeltida material. Av de medeltida konstruktionerna syns idag meterhöga murar i fastighetens huvudbyggnad. Enligt 1697 års karta hade fastigheten samma utsträckning då som nu. Fastigheten benämndes då med nummer 145. I slutet av 1700-talet ändrades tomtindelningen så att nuvarande Systemet 5 och södra delen av Systemet 6 blev en egen tomt med nr 14 i Sankt Hansroten III. Fastighetens beteckning ändrasdes i början av 1900-talet till Systemet 2. Senare slogs Systemet 2 ihop med Systemet 1, som låg norr om nr 2, och bildade fastigheten Systemet 4. Systemet 4 delades efter ytterligare en tid till Systemet 5 och 6.

Under 1600-talet ersattes den medeltida stenhusbebyggelsen med ett trähus och tillhörande gårdsrum. I 1785 års husklassifikation omnämns ett stenhus och en stenuthuslänga omfattande bodar, lada, magasin och fähus. En del av dessa låg troligtvis på nuvarande Systemet 6:s område, som då ingick i den dåvarande Systemet 5. Sannolikt utgörs dagen bebyggelse delvis av denna stenuthuslänga. På 1883 års karta syns ytterligare en uthuslänga i östra delen av tomten. Denna revs någon gång mellan 1932 och 1969.