Södra Kyrkogatan 13

—-Nuvarande funktion (2023)—-
Bostad
—-Tidigare företag———-
Yllet,
Sömmerska Granath,
Hägg & Johansson Manufakturaffär, filial

Södra Kyrkogatan 13. Foto 2023.
Södra Kyrkogatan 13. Foto 2023.

Södra Kyrkogatan 13 ligger i kvarteret Kaplanen 7. På fastigheten Kaplanen 7 finns det sju byggnader, de s.k. Häggska husen. Byggnaden i norra delen av fastigheten är ett av dessa hus och har adressen Södra Kyrkogatan 13. Det är ett affärs- och bostadshus uppfört på 1200-talet som packhus och tillhör ett av de bäst bevarade medeltida husen i Visby. Ett gårdshus byggt omkring 1776 har också adressen Södra Kyrkogatan 13 och ingår som ett av de Häggska husen. Nuvarande adressen här Södra Kyrkogatan 13 var tidigare Södra Kyrkogatan 19.

Nuvarande funktion

Medeltidshuset Södra Kyrkogatan 13D-E
Byggnaden (B5) är sedan 1984 ombyggd från butik till bostad i bottenvåningen. Övervåningen är sedan tidigare också inredd som bostad.

Gårdshuset Södra Kyrkogatan 13B
Byggnadens (B6) bottenvåning är sedan huset byggdes omkring 1776 inredd som bostad. Vindsvåningen har senare också inretts som bostad.

Tidigare företag

FöretagUngefärlig tidsperiodÄgare/butikschefAnmärkning
Yllet 1982 – 1984Agneta Werkelin,  Kjell AsplundTill Södra Kyrkogatan 16
Sömmerska Granath1930 – 1940Fru Ester Granath
Hägg & Johansson,
kappaffär
1886 -1982Filip HäggFilial till Hägg & Johansson Manufakturaffär

Yllet 
Yllet öppnade sin första butik 1982 på Södra Kyrkogatan 13 i det gamla medeltidshuset från 1200-talet. Butiken var en garnaffär som drevs av Agneta Werkelin. Agneta sålde gotländska stickmönster och handstickningsgarn av gotländsk ull, som hon låtit spinna upp i Danmark. Stickningen var populär på 1980-talet och verksamheten kom att växa hos Yllet, där även Agnetas man Kjell Asplund arbetar.

År 1983 skapades den populära Rosenkoftan av Yllet, Södra Kyrkogatan 13.
Fårskinnspäls design Brita Wassdahl, sydd av Yllet.
Agneta Werkelin, startade Yllet på Södra Kyrkogatan 13.

År 1983 skapades den populära rosenkoftan. Yllet var föregångare inom området med gotländsk design och gotländska lokala kvalitetsmaterial. Första pälskollektionen lanseras 1984 under namnet Lambi på NK i Stockholm. Några år senare lanserades Brita Wassdahls axelbreda pälsar som färgades in med färgglada ränder. År 1988  får Yllet  ”Utmärkt svensk form” för Brita Wassdahls pälsar och 1991 får företaget samma utmärkelse för sin moss-stickade kollektion. Omkring år 1984 flyttade företaget till andra sidan Södra Kyrkogatan nr 16 och 1991 flyttade Yllet sin verksamhet till S:t Hansgatan 19.

Hägg & Johanssons Manufakturaffär, kappor 
Hägg & Johanssons Manufakturaffär startade försäljning på Södra Kyrkogatan 11 omkring 1885. Affären var inriktad på damkonfektion. Försäljning av kappor förlades till byggnaden intill Södra Kyrkogatan 13, troligen på grund av brist på utrymme i huvudaffären. Båda byggnaderna tillhör fastigheten Kaplanen 7 som ägdes av Hägg & Johansson. Manufakturaffären upphör omkring 1982.

Husen och gården

På fastigheten Kaplanen 7 finns det sju byggnader som ofta benämns som Häggska husen, efter ägaren Hägg & Johansson. Nedan beskrivs byggnad B5 och B6 som båda har adressen Södra Kyrkogatan 13. De övriga byggnaderna finns beskrivna under menyn Byggnader, Häggska husen.

Situationsplan kv Kaplanen 7, Södra Kyrkogatan 13.
Södra Kyrkogatan 13. Gårdshuset (B6) från 1700-talet, används som bostadshus. Foto 1996. Bild från Visinvent.

Byggnad B5, 1200-tals hus 
Byggnad B5 är ett intressant gammalt hus uppfört under 1200-talet. Murar efter två medeltida byggnader utgör stora delar av den idag befintliga byggnaden. Byggnaden uppfördes sannolikt som ett packhus och på gaveln mot Södra Kyrkogatan fanns det förmodligen tidigare en lastport. Huset har tre bevarade plan och en högkällare täckt av två kryssvalv, bottenvåning och övervåning. Husets höga källare och nedre våning har medeltida kalkstensstomme och övre planet är sedan 1600-talets slut eller 1700-talets början tillbyggd med en korsvirkesgavel. Taket är ett sadeltak täckt med enkupigt lertegel. Fasaden är putsad och på den norra fasaden med värdefull spritputs från 1800-talet och värdefulla detaljer såsom trägesimser. Korsvirkesgaveln var tidigare belagd med puts som knackades bort 1994 i samband med renovering av byggnaden. Exteriört är huset välbevarat med några modernare inslag som fönstersnickerier och takfönster. Bottenvåningen har sannolikt utnyttjas både som affärsyta och bostad under delar av tiden fram till omkring 1991, då den inreddes som bostad.

Södra Kyrkogatan 13. Byggnads B5:s sydvästra fasad mot gården.

Byggnad B6, gårdshus 
Byggnad B6 är byggt i traditionell skiftesverkstil omkring 1776. Det är byggt alldeles intill nordöstra fasaden på fastighetens medeltida byggnadskomplex (B1-B3), vilket tyder på att tomtgränsen då låg mellan B6 och byggnadskomplexet efter avståndet mellan dessa är så litet. Byggnaden är uppförd i en våning med en traditionell enkelstugeplan och med en inredningsbar vind. Taket är ett sadeltak täckt med tegel. Fasaden har synliga bulor. Huset uppfördes sannolikt som bostad och som en huvudbyggnad. Huset är exteriört välbevarat i ursprungligt skick, dock har en del förändringar utförts interiört och vinden har inretts till bostad.

Ägare S:t Hansroten IV:5
Flera handlare har ägt tomten S:t Hansroten IV:5, som fastigheten tidigare  benämndes och där byggnad B5 och B6 ligger. Tomten IV:5  utgör en del av nuvarande Kaplanen 7. Sannolikt bedrevs affärsverksamhet i byggnad B5:s bottenvåning vissa perioder under nedanstående ägare.

1785 – 1790, Olof Barth handlare
1792 – 1830, Jacob Åkerström gevaldiger (ung. poliskonstapel)
1835 – 1840, N. Eneqvist handlare
1840 -1880 A.L. Wedin bryggare
1890 – 1895 Hägg & Johansson, handelsfirma
1895 – 1924 stod handlare Carl Axel Hägg som ägare
1924 -1985 stod Carl Axels yngsta son registrator Filip Hägg som ägare.

Gården Södra Kyrkogatan 13, kv Kaplanen 7. Gården kallades tidigare Häggska gården. Byggnaden B6 till vänster och B5 till höger. Foto 2023.

Gården
Gårdsrummet bildas av fastighetens byggnader och en mur mot Södra Kyrkogatan. Gården är lummig med gräsmatta och stenläggning och kallades tidigare Häggska gården från slutet av 1800-talet till långt in på 1900-talet. Häggska gården var populär bland bönder som kom med häst och vagn till staden. På gården ställde de upp hästfordonen medan de gjorde ärenden på det intilliggande Stora Torget för att sälja varor eller göra inköp på torget. Gården nås från S:t Drottensgatan via ett portlider i byggnad B7.

Gården Södra Kyrkogatan 13, kv Kaplanen 7. Foto 2023.
Gården Södra Kyrkogatan 23, kv Kaplanen 7. Byggnad B7. Foto 2023.
Häggska gården var en populär parkeringsplats för böndernas hästar och åkdon, under tiden som bönderna avyttrade sina varor och gjorde behövliga inköp. Foto 1890. Bild från Visby förr i tiden..

Kvarteret Kaplanen 7

 Kvarteret Kaplanen
Kvarteret har formen av en triangel med Södra Kyrkogatan i sydost som begränsning, S:t Drottensgatan i sydväst och i norr Skolgatan. Kvarteret ligger alldeles sydväst om S:ta Maria Domkyrka. Under medeltiden var kvarteret uppdelat i flera mindre kvarter. En eller flera gränder korsade det nuvarande kvarteret. Hela området var då tätt bebyggt med stenhus. Av dessa finns flertalet kvar, såväl ovan mark som under. På kvarterets samtliga fastigheter har man hittat rester från medeltiden i form av grundmurar, byggnader och brunnar. Det är ett av de kvarter i Visby med mest medeltida bebyggelse bevarad fram till idag. Gränderna fanns inte kvar enligt 1646 års karta. Fastighetsindelning av kvarteret kan följas sedan 1600-talets mitt då i stort sett hela kvarteret utgjorde en enda tomt. I söder, längs nuvarande S:t Drottensgatan, fanns ytterligare två mindre tomter, vilka i stort sett utgör dagens Kaplanen 7. Före 1700-talets mitt benämndes kvarterets tomter med nummer 60, 110 och 140. De betecknades sedan S:t Hansroten IV:4-6. Idag är kvarteret indelat i fem fastigheter. Kvarteret är fortfarande relativt tätt  bebyggt med ett stort antal medeltida byggnader. De flesta av byggnaderna fungerar idag som bostadshus.

Fastigheten kv Kaplanen 7
Kaplanen 7 är den största fastigheten i kvarteret och ligger i dess sydvästra del. Tidigare beteckning S:t Hansroten IV:4 motsvarar fastighetens södra del, medan S:t Hansroten IV:5 motsvarar norra delen. Under medeltiden var fastigheten uppdelad i mindre tomter och tätbebyggd med höga stenhus. Enligt kartan från 1697, där tomtnummer för första gången anges, består nuvarande fastighet av tomterna 110, 140 samt en liten del av 60a. Bebyggelsen på tomt 110 utgjordes av ett stenhus, där tomtens stall och gårdsrum låg på andra sidan S:t Drottensgatan. Tomten ägdes av Gabriel Elephant, som gav namn åt S:t Drottensgatan, vilken kallades Elephants gata under en period från 1600-talets slut till 1700-talets mitt. Tomt 140 var bebyggd med ett trähus och ett stall. Stenhusbebyggelsen med tillhörande stall och lada på tomt 60a var sannolikt belägen utanför nuvarande Kaplanen 7:s tomtgräns, med undantag av byggnad B5 som torde vara den enda av tomten nr 60a:s byggnader, som vid denna tid låg inom gränsen för fastigheten Kaplanen 7. Under 1700-talet slut ändrades fastighetsbeteckningarna till S:t Hansroten IV:4 och IV:5. Del av tomt 110 och 140 kom att tillhöra S:t Hansroten IV:4 och del av tomt 140 och 60a ingick i S:t Hansroten IV:5. Beteckningarna ändrades 1932, då kvarteret kom att heta Kaplanen 4 och 5 motsvarande resp. rotenummer och året därefter, 1933, slogs 4 och 5 samman till Kaplanen 7. Tomtens bebyggelse utgörs till stor del av medeltida stenhus. Byggnad B1-B3 samt B5 har medeltida murverk i så gott som full höjd. Gårdshuset i skiftesverk B6 är från år 1776 och huset i hörnet Södra Kyrkogatan-S:t Drottensgatan B4 är byggt i mitten av 1800-talet. Byggnad B7 är ett vinkelhus uppfört under slutet av 1600-talet och inrymmer magasin och garage. Ytterligare murar till två medeltida hus, belägna under mark, är kända.