Södra Kyrkogatan 4C

—-Nuvarande företag (2023)—-
Today Impex
—-Tidigare företag———-
Ark Textil,
Café Hedvalls,
Kaktusblomman,
HE Adamsson,
Damfrisering,
Urmakare Wennerberg,
C.G. Hedboms Urhandel,
Urmakare M Jönsson,
Mejeri,
Claesson, bryggare o krögare.

Södra Kykogatan 4C. Bild från Gamla Wisby Minnen omkring 2014.
Södra Kykogatan 4C. Bild från Gamla Wisby Minnen omkring 2014.

Byggnaden Södra Kyrkogatan 4C ligger i kvarteret Triangeln 1 och är uppfört under 1200-talet som ett packhus med kraftiga väggar av kalksten. Huset är ett av de få i så gott som full höjd bevarade medeltida packhusen i Visby och har därmed ett stort kultur- och byggnadshistoriskt värde. Byggnaden är Byggnads Minnesförklarad 1987. På fastigheten finns det ytterligare tre byggnader, en byggnad med adress Södra Kyrkogatan 2B och en byggnad med adress Södra Kyrkogatan 4A-4B.

Nuvarande företag

Gatuplan 
I gatuplanet finns Today Impex.

Södra Kyrkogatan 4C, Today Impex säljer kläder….. Foto Jürgen Braun.
…souvenirer. Foto Jürgen Braun.

Today Impec 
Today Impex säljer t-shirts, shorts och souvenirer.

Bostäder   
I övervåningen finns bostäder, som ingår i bostadsrättsföreningen BRF Riksbyggen Visbyhus nr 24, ägare till hela kvarteret. Se vidare under Södra Kykogatan 2B.

Tidigare företag

FöretagUngefärlig tidsperiodÄgare/butikschefAnmärkning
Ark Textil2005 – 2020
Café Hedvalls1983 – Ny skylt
Kaktusblomman1970-talet Kläder
HE Adamsson1952 – 1970Sjukvårdsaffär, ny skylt
Damfrisering1939 – 1952Birgit JohanssonNy skylt
Urmakare Wennerberg1920 – 1938Theodor Wennerberg Till Adelsgatan 36
C. G. Hedboms Urhandel och Optisk affär1905 – 1920C.G. HedbomM Jönssons Eftr
Urmakare M Jönsson1896 – 1905M. Jönsson
Mejeri1896Även S Kyrkogatan 4A-4B
C.P. Claesson bryggare och krögare1855 – 1896C.P. ClaessonMajor
Osäkerhet gäller i vilken byggnad affärerna fanns på Södra Kyrkogatan 4C alternativt 4A-4B.

Urmakare Wennerberg
Wennerbergs Ur & Optik fanns sannolikt etablerat i Visby ungefär under åren 1885 till 1990-talet. Theodor Wennerberg startade sin karriär som urmakare omkring 1885, då han öppnade sin affär på Adelsgatan 34B med namnet Wennerberg Ur & Optik. Troligtvis tog han över lokalerna efter urmakare Qviberg. Omkring år 1920 utökade han verksamheten och öppnade Urmakere Wennerberg på Södra Kyrkogatan 4C i lokaler efter ”C.G. Hedboms Urhandel och Optisk affär”. Theodor flyttade den 23 september 1938 verksamheten från Södra Kyrkogatan till nya moderna lokaler vid Adelsgatan 36 med namnet Wennerberg Ur & Optik. Se även Adelsgatan 36.

Skyltar 
För byggnaden finns angivet i samband med bygglov och liknade att skyltar satts upp, vilket ofta sker när butiken byter ägare och/eller namn.

Mejeri 
Notering finns att bryggeriet byggdes om till mejeri, vilket gällde även i byggnaden söder om Södra Kyrkogatan 4C.

Södra Kyrkogatan 4. Annons införd i Gotlands Läns- och Adresskalender 1906.
Södra Kykogatan 4C. M Jönsson Urmakeri. Foto från norr 1895. Bild från Visby förr i tiden.

M Jönssons Urmakeri 
Under slutet av 1800-talet hade M Jönsson urmakeri i den gamla 1200-tals byggnaden. På skylten annonser han M JÖNSSONS URHANDEL URMAKERI OPTISKHANDEL.

Situationsplan kv Triangeln 1, Södra Kyrkogatan 2B, 4A, 4B, 4C.
Byggnad B7, östra fasaden mot Smittens Backe. Foto Sandra Såger.

Husen och gården

Här beskrivs en av de tre byggnader som finns i Triangeln 1, byggnaden med adressen Södra Kyrkogatan 4C. De övriga två byggnader beskrivs under resp gatuadress, Södra Kyrkogatan 2B och Södra Kyrkogatan 4A-4B.

B7, Södra Kyrkogatan 4C
Byggnaden Södra Kyrkogatan 4C uppfördes under 1200-talet som ett packhus i kalksten med kraftiga väggar. Vid tidpunkten för uppförandet låg området i stadens östra ytterkant och byggnaden var förmodligen ett av de packhus som låg längst bort från den gamla hamnen och handelsplatsen vid dåvarande Rolandstorget. Huset är ett av de få medeltida hus i Visby som har så gott som fullt bevarad medeltida stomme. Byggnaden har en högkällare i en våning med ett stickbågigt tunnvalv. Genom de två övre våningarna går ett spetsbågigt tunnvalv, med genomgående bjälkar i den övre delen av valvet. Taket är ett spetsigt brant sadeltak belagt med taktegel. Våningarna har ursprungligen inte haft någon inte förbindelse utan har haft separata ingångar utifrån eller från det i söder intilliggande huset. Mot gatan i väster finns en källaruppgång. Ingången till första våningen låg troligen också vid samma fasad. Den andra våningen nåddes via en loftgång med en yttre trappa.

Södra Kyrkogatan 4C. Etsning av Ljungdahl 1908. Bild från Triangeln 1 och 2 – Antikvarisk dokumentation, Sandra Såger.
Södra Kyrkogatan 4C. Foto av Per Gyllnor omkring 1986. Bild från Triangeln 1 och 2 – Antikvarisk dokumentation, Sandra Såger.
Södra Kykogatan 4C. Bild från Gamla Wisby Minnen omkring 2014.

Mycket tyder på att byggnaden stod övergiven under 1600-talet, vilket då omfattande många av stadens byggnader. Mot söder finns det en skiljevägg bestående av kraftiga bulbrädor från 1600-talet. Korsvirkesgaveln mot norr har tillkommit i mitten av 1600-talet. I husets sydöstra del finns det ett trapphus troligen från 1800-talets mitt. Den första dokumenterade ombyggnaden skedde 1896, då byggnadens funktion ändrades från bryggeri till mejeri och samtidigt fick skyltfönster i bottenvåningen. Det är också då ingången från Smittens Backe tros ha öppnats upp. Under 1900-talets första hälft togs det upp större fönsteröppningar i fasaden, troligen efter 1908, då det finns en etsning från det året där byggnaden fortfarande är utan fönster i första planet. Den nuvarande trappan är från 1920-talet.

Södra Kyrkogatan 4C, västra fasaden. Rekonstruktion av Per Jullnor. Bild från Triangeln 1 och 2 – Antikvarisk dokumentation.
Södra Kyrkogatan 4C, västra fasaden. Ritning av Bj-konsult 1984. Bild från Triangeln 1 och 2 – Antikvarisk dokumentation.
Södra Kyrkogatan 4C, västra fasaden. Foto Sandra Såger 2017. Bild från Triangeln 1 och 2 – Antikvarisk dokumentation.

Under hela 1900-talet har byggnaden inrymt affärsverksamheter av olika slag. I samband med att hela kvarteret renoverades 1987-1988, restaurerades också den medeltida byggnaden. Äldre fasaddetaljer togs fram, luckor som tidigare varit överputsade gjordes synliga och loftgången förlängdes, men den ursprungliga trappan till loftgången har inte rekonstruerats. Eldstaden som före ombyggnaden på 1980-talet fanns i byggnaden var troligen sekundär och bör ha tillkommit vid tiden för byggnadens förändrade användning, då den började brukas som bostad. Den ursprungliga källaruppgången öppnades på nytt.

Södra Kyrkogatan 4C. Gavelröste (gavelspets) åt norr i korsvirke är från 1600-talet mitt. Foto 2017 Sandra Såger.
Södra Kyrkogatan 4C. Entréporten i den norra fasaden. På dörren står det ARK TEXTIL. Foto Sandra Såger 2017
Södra Kyrkogatan 4C, fasad åt väster. Foto 2023.

Gården
Byggnaden B7 saknar gård.

Kvarteret Triangeln 1

Kvarteret Triangeln
Kvarteret Triangeln utgör hela området mellan Hästgatan, Wallérs plats, Södra Kyrkogatan och Smittens backe. Det ligger i sluttning på Klintkanten och kvarteret var sannolikt fullt utbyggt under medeltiden. Flera av de byggnader som ännu finns kvar har dokumenterade medeltida murverk och tycks ha legat med gaveln mot gatan. Enligt Meyers karta från 1646 var kvarteret delat av en gränd i öst-västlig riktning, som troligen i öster fortsatte som en trappa upp på Klinten. Enligt Schilders karta 1697 var gränden markerad som tomtmark och de två kvarteren alltså sammanslagna till ett kvarter delat på tre tomter. De tre tomterna var bebyggda med trähus samt ett stenhus. Från slutet av 1700-talet hade de tre tomterna blivit två tomter. Vid mitten av 1800-talet hade tomterna i stort sätt fått samma utbredning som idag.

Fastigheten Triangeln 1
Fastigheten Triangeln 1 ligger i en sluttning nedanför klintkanten mellan södra Kyrkogatan i väster och Smittens backe i öster. Triangeln 1 motsvarar tidigare Klinteroten III:41. Under medeltiden var den nuvarande fastighetens norra del fullt bebyggd, med det stenhus, ett packhus, som ännu finns kvar idag (byggnad B7) och med ytterligare ett stenhus vars norra del finns bevarad i fastighetens 1700-talsbyggnad (byggnad B6). Enligt Schilders tomtförteckning från 1697 anges den nuvarande fastigheten utgöra två tomter. Den norra tomten (nr 9) omfattade ett stenhus (B7) med ett lite gårdshus. Den södra tomten (nr 75) omfattade ett trähus med gårdsrum. Söder om den södra tomten låg en gränd i väst-östlig riktning. Under 1700-talet slogs tomterna samman till Klinteroten III:41 och omfattade enligt 1785 års husklassifikation då endast ett stenhus med tegeltak, vilket borde vara byggnad B7.

Idag finns 4 byggnader på tomten. Byggnaden i norr (B7) är alltså ursprunglig från 1200-talet. Byggnaden (B6) söder därom uppfördes på 1700-talet delvis på grunden till det medeltida stenhuset. Söder om 1700-talshuset uppfördes, troligen på 1800-talet, ett lågt bulhus delvis på en medeltida grund och delvis där gränden funnits. I samband med att byggnaden revs omkring 1985 dokumenterades en medeltida källare som hade byggts in i bulhuset. Denna källare skulle ha kunnat vara lämningar från ett större medeltida stenhus med gaveln mot gatan (se fig ovan markerad som hus 4) (Per Jyllnor, En byggnadshistorisk inventering av kv Triangeln 1 och 2 i Visby 1986). Bulhuset fick 1921 ett annat utseende än tidigare då bjälklaget höjdes och huset fick ett pulpettak. Detta till följ av att att Gotlands-Posten gjorde om magasinet till sina lokaler. Sammanbyggt med bulhuset fanns det också en uthuslänga med dass och vedbodar som byggdes 1903. Bulhuset revs omkring år 1985 och ersattes av ett bostadshus (B5) 1988. På tomten östra sidan intill muren mot Smittens backe finns ett vinkelbyggt uthus (B8) uppfört som soprum på 1980-talet.

Fastigheten ägdes under flera perioder på 1700-talet och 1800-talet av olika yrkesmän, bl a perukmakare, skräddare, sadelmakare och bryggare. I vilka byggnader som de bedrev sina verksamheter är dock inte helt känt.