Stora Torget 4

BByggnader Stora Torget 4 tillhör fastigheten kv S:ta Katarina 2 och ligger i sydöstra delen av Stora Torget. Byggnaden, en något vinklad serveringsveranda öppen mot torget, uppfördes 1944, där restaurang S:ta Karins Rosengård öppnades samma år. År 1962 glasades serveringsverandan in och restaurangen fick namnet Rosengården. Under marken där restaurangen ligger finns medeltida murrester och rundpelare. Beskrivningen här avser norra delen av fastigheten, medan södra delen beskrivs under Södra Kyrkogatan 9.

Nuvarande företag

Gatuplan
I gatuplanet finns restaurang Rosengården.

Rosengården
Restaurang Rosengården ligger vid sydöstra delen av Stora Torget med adress Stora Torget 4, vilket är huvudingången till uteserveringen under sommaren Restaurangen har även en ingång från Södra Kyrkogatan 9. Rosengården tog sannolikt över lokalerna omkring 1960 efter den tidigare restaurangen med namnet S:ta Karins Rosengård. Restaurangen har en stor uteservering med utsikt över torget. En mindre restaurangdel finns inomhus i den 1944 uppförda då öppna verandabyggnaden men som glasades in 1962. I lokalen finns ett mindre dansgolv. År 2022 öppnade restaurangen en nattklubb. På menyn finns alltid sedan lång tid tillbaka, kanske sedan starten, Wallenbergare och Wienerschnitzel.

”Rosengården har varit en mötesplats under många generationer, belägen precis intill S:ta Karins kyrkoruin vid Stora Torget i Visby. Vi vill inte placera oss i någon speciell kategori när det kommer till vår mat. Utan i sin enkelhet servera god mat med fokus på hållbarhet och kvalité. Något för alla helt enkelt”.

Jack Buskas
Rosengården förknippas i allra högsta grad med Jack Buskas som var källarmästare på restaurangen under senare halvan av 1900-talet. Omkring 1960 tog Jack över verksamheten och drev den nästan under 35 år fram till omkring 1993. Jack var svenskbybo och föddes i Gammal Svenskby i Ukraina 1921. Han var åtta år när han kom till Sverige tillsammans med övriga svenskbybor 1929. Efter några år på fastlandet kom Jack till gården Unghanse i Eskelhem på Gotland. Efter skolgången flyttade han till Visby och fick jobb som utkörare av bröd hos Västerhejdebagaren Kalle Olsson. År 1939 fick han arbete som spisbiträde till Restaurang Burmeister i Visby. Det blev starten till en lång bana inom restaurangbranschen. Han kom att arbeta på ett flertal restauranger, Stadshotellet i Visby, DBW:s Paviljong på Paviljongsplan, Gillet vid Brunkebergs torg i Stockholm, Old Town i Gamla stan, Skärholmen och Östgötas nations kök i Uppsala. År 1959 startade han egen restaurangrörelse då han arrenderade Hantverkargården i Visby. Kort tid därefter tog han över Rosengården, vilket blev hans livsverk. Han gjorde Rosengården till ett begrepp i Visby. Till Rosengården sökte sig alla, bofasta liksom turister, för att äta gott i den bedövande vackra rosenträdgården. Såväl dåvarande kronprinsen Carl Gustaf som Fåröbon Ingvar Carlsson återvände varje sommar. Emidio Ponti jobbade hos Jack flera år under 1960-talet, men han slutade och startade under början av 1970-talet restaurang Faventia vid Hästgatan 20, Jack Buskas blev en välkänd och aktad Visbyprofil. Han tillhörde den skara män som levde sina liv kring Stora torget i Visby och som kände sig vilsna om de kom alltför långt bort från denna oas. Utanför ringmuren sökte de sig sällan. Trots restauranglivet ägnade sig Jack åt mycket annat. Under 1940-talet gick han på teaterskola i Stockholm, spelade revy på Ringvägen och på Nöjeskatten. I Visby arrangerade han också revyföreställningar, i en biosalong på Adelsgatan. Han var i mångt och mycket en kraftkarl; han var en skicklig ryttare, och på äldre dagar blev utförsåkning på skidor hans stora intresse. Jack Buskas kunde ge ett både buttert och vresigt intryck. Men under den karga ytan fanns ett vackert och omtänksamt hjärta. Den värsta buse, handgripligen utslängd från Rosengården på kvällen, kunde nästa morgon bjudas på kaffe och smörgås på restaurangens bakgård. Jack sålde Rosengården omkring 1993. Han gick bort några år senare och blev 73 år gammal.

Helmuth Köningslehner
Helmuth Köningslehner tog över Rosengården efter Jack Buskas och drev restaurangen fram till 2004.

Henrik Westerlund
Henrik Westerlund jobbade under år 2003 som kökschef på Rosengården, då 23 år gammal. Året därpå tog han över verksamheten tillsammans Stefan Köningslehner som jobbade kvar i företaget några år. År 2018, efter 15 år med Rosengården, tyckte Henrik att det fick räcka. Han beskriver att det utifrån familjesituationen inte är optimalt att driva företaget vidare. Förra året, 2017, var en berg- och dalbana för honom personligen. – Jag förlorade mitt vuxna barn i en olycka, och sedan fick vi ett nytt barn till i familjen några månader efter det. Känslomässigt var året så upp- och nervänt som det kan bli. Jag har mycket minnen här, det kan vara skönt att vända blad och starta ett nytt kapitel i livet. Som far till två små barn vill han kunna vara närmare familjen. År 2018 var Rosengården till salu.

Tajinder Singh
Sommaren 2020 öppnade den nya ägaren Tajinder Singh upp Rosengården. En helt ny utomhusbar belägen vid entrén från Stora Torget hade då tillkommit sedan ägarbytet. Nytt är också den stora entrén mot torget som ersätter den tidigare mindre entrén i hörnet mot Södra Kyrkogatan. Den nye restaurangchefen, Abbe Younan, kommer närmast från Pinchos, och i köket finns köksmästare Filip Jerkeby, tidigare köksmästare hos Brooklyns. Den helt nya regimen till trots, så kommer man att arbeta vidare i Rosengårdsandan och menyn kommer att vara bekant för gästerna med bland annat klassikerna Wallenbergare och Schnitzel.

Alkoholtillstånd indraget
Sveriges Radio rapporterade under augusti 2023 att restaurang Rosengården förlorar sitt alkoholtillstånd. Restaurangen skall under flera år ha fått återkommande varningar om bland annat för hög berusning bland gästerna. Klagomål finns också om för hög återkommande musikvolym efter kl 22:00.

Hot om konkurs
Helagotland meddelar sept 2023 att flera företag kräver Rosengården (Singh Visby AB) på pengar och ett vaktbolag har lämnat in en konkursansökan till Gotlands tingsrätt. Ägaren Tajinder Singh förnekar dock att Rosengården är på obestånd: ”Vi är oense om fakturan bara”. Enligt kreditupplysningsföretaget Syna har Singh Visby AB sammanlagt fått betalningsanmärkningar på drygt 1,1 miljoner kronor under senaste året.

Tidigare företag

S:ta Karins Rosengård
År 1944 uppfördes en lång något vinklad byggnad som en veranda öppen mot Stora Torget i norr. Verandan byggdes samman med den kiosk som uppförts tidigare placerad mot Södra Kyrkogatan. Ägaren till fastigheten S:ta Katarina 2 var då Dagmar Barenz. Verandan var rimligtvis ämnad att användas som en sommarrestaurang. Enligt uppgift kallades restaurangen S:ta Karins Rosengård, alltså en föregångare till nuvarande Rosengården. Vem som då drev restaurangen är i nuläget ej känt. Det finns också omnämnt att ICA restaurangkök hade sina lokaler här i fastigheten under 1900-talet. Det är dock osäkert vilka lokaler som avses. Verandan glasades in 1962 och troligen bytte restaurangen då ägare samtidigt som namnet ändrades till Rosengården.

S:ta Carins Gillebod
Bertil Norberg hade gjort en officiell registrering 1955 av sin namnstämpel, BAN, som avsåg ädelmetallarbeten. I registret anges S:ta Carins Gillebod, Stora Torget 2 som försäljningsställe. Bertil tillverkade arbeten i guld, silver och koppar och troligen även föremål i keramik m.m. som han sålde i affären. Sannolikt öppnade han S:ta Carins Gillebod 1955. Med adressen Stora Torget 2 och koppling till namnet verkade det troligt att Gilleboden låg vid S:ta Karins kyrkoruin och då förmodligen vid nuvarande Stora Torget 4, eftersom Stora Torget 2 avser adressen för S:ta Karins ruin. Troligen låg Gilleboden i den västra delen av den restaurangverandan som uppfördes 1944. S:ta Karins Gillebod stängdes sannolikt 1961 då verandan skulle byggas om 1962.

Husen och gården

På fastigheten finns det tre byggnader. Byggnad B1 är huvudbyggnad och ligger utmed Södra Kyrkogatan. Byggnaden beskrivs under Gator>Södra Kyrkogatan 9. Byggnad B2 är en vinklad restaurangbyggnad i norra delen av tomten uppförd 1944. Byggnad B3 är ett uthus uppförd i etapper och sammanbyggt med B2.

Byggnad B2
Byggnaden B2 uppfördes 1944 med en stomme av resvirke som en långsträckt något vinklad serveringsveranda med öppen långsida åt norr mot Stora Torget. Sannolikt revs den byggnad som låg öster om kyrkoruinen i samband med uppförandet av den nya byggnaden. Under marken där serveringsverandan uppfördes finns medeltida murrester och rundpelare. En på tomten sedan 1931 befintlig kiosk byggdes samman med verandan och kom att utgöra verandans östra gavel mot Södra Kyrkogatan. Byggnaden B2 har ett sadeltak täckt med lertegel. År 1962 glasades verandan in. Fasaden är täckt med stående träpanel och med enkla enluftsfönster. Kioskverksamheten upphörde troligen omkring 1980 och ”kioskgluggen” ersattes med spröjsade fönster och liggande panel. Senare omkring 2018 ersattes dessa fönster med en dubbeldörr och fasaden fick stående panel. Huvudentrén till byggnaden är från gårdssidan. Vid byggnadens sydvästra hörn finns en tillbyggd sopbod. Byggnaden används för restaurangverksamhet.

Byggnad B3
Byggnaden B3 uppfördes 1940-talet som en förlängning åt väster för huvudbyggnaden B1. År 1968 byggdes B3 till åt norr.

Gården
Fastigheten avgränsas ut mot gaturummen via byggnader, plank och murar. På den östra sidan är infarten till gården delvis öppen och på den norra sidan finns en trägrind in till restaurangen. Fastigheten har en trädgård mot Stora Torget som används för uteservering sommartid.

Kvarteret S:ta Katarina 2

Kvarteret S:ta Katarina
Kvarteret S:ta Katarina avgränsas av Stora Torget åt norr; Södra Kyrkogatan åt öster, Klosterbrunnsgatan åt söder samt S:ta Hansgatan och S:ta Katarinagatan år väster. Bebyggelsen domineras av kyrkoruinen S:ta Katarina (även kallad S:ta Karin) som uppfördes under 1200-talet som Franciskanorderns klosterkyrka. En stor del av kvarteret söder om klosterkyrkan utgjordes då orderns konventsområde (klosterområdet). Idag kvarstår en klosterlänga samt murrester från tidigare klosterbyggnader. Fastigheterna söder om kyrkoruinen ligger till stor del på det tidigare klosterområdet och är bebyggda med hus från 1600-talet till 1900-talets början. I kvarterets östra och västra del fanns under medeltiden profana stenhus. I flera av dagens yngre hus ingår medeltida byggnader och delar av medeltida byggnader. Fram till mitten på 1800-talet sträckte sig kvarteret längre åt norr och omfattade nära hälften av nuvarande Stora Torget i söder. Söder om kvarteret, området där Klosterbrunnsgatan idag går, är ett av de mest vattenrika i hela staden. Redan under medeltiden var denna gränd försedd med en och senare flera vattenbrunnar. Kvarteret hade under 1700- och 1800-talet en blandad befolkning bestående både av borgare, handelsmän och hantverkare. I kvarterets västra del låg en större borgargård, medan den östra delen var splittrad på flera mindre fastigheter. Kvarteret är idag uppdelat på fem fastigheter utöver fastigheten för kyrkoruinen.

Fastigheten S:ta Katarina 2
Fastigheten S:ta Katarina 2 är belägen i den nordöstra delen av kvarteret och ligger i anslutning till S:ta Katarina kyrkoruin i väster och med gräns i öster mot Södra Kyrkogatan samt i norr mot Stora Torget. Nuvarande kv S:ta Katarina 2 motsvarade tidigare S:t Hansroten III:16, norra delen. Medeltida lämningar finns på fastigheten i form av murverksrester och rundpelare. Enligt 1697 års karta motsvarade nuvarande fastighet tomt nr 162 med i stort sett samma utsträckning som idag. Fastigheten var då bebyggd med ett trähus. Vid 1785 års husklassifikation fanns det på fastigheten ett trähus, ett brygghus, ett fähus, troligen i sten och ett stall av trä. Förmodligen var det i dessa byggnader, sannolikt ombyggda enligt rådande behov, som de olika hantverkarna höll till med sin verksamhet bl.a.; vagnmakare, bokbindare, kopparslagare, instrumentmakare, färgare, bryggare m.fl. Under en stor del av 1800-talet ingick fastigheten i en större fastighet, men under senare hälften av 1800-talet fick fastigheten sin nuvarande utbredning. Sannolikt revs fähuset i sten och ersattes omkring 1892 av en verkstadsbyggnad delvis byggd på stenhuset. Verkstadshuset uppfördes av bryggare Wedin och byggdes samman med bostadshuset vid Södra Kyrkogatan uppfört under 1800-talet. Kiosken vi Södra Kyrkogatan uppfördes 1931 och inlemmades i en serveringsveranda uppförd 1944.