Stora Torget 5

Byggnaden Stora Torget 5 tillhör fastigheten Nunnan 1 som ligger i norra kanten av Stora Torget. Fastigheten är mycket stor och omfattar hela kvarteret Nunnan med ett flertal byggnader, varav fyra ligget mot Stora Torget med adresser Stora Torget 5,7, 9 och 9A. Hela kvarteret, med några undantag, är nyuppfört under åren 1936–1937, efter att stora delar av tidigare byggnader rivits 1936. I äldre information anges Stora Torget 5 ofta som Stora Torget 1.

Visby stad köpte hela kvarteret 1928 med syfte att uppföra ett teater- och konserthus mot norra delen av Stora Torget. Uppdrag gavs åt arkitekten Sven Markelius att utföra preliminär skissutredning avseende byggnadens utformning. Uppdraget utökades senare åt att även omfatta ett liknande förslag till alternativt förläggning av byggnaden vid Södertorg. Det blev ingen teaterbyggnad utan istället fick en av jurymedlemmar för teaterbyggnaden, Hakon Ahlberg, ett uppdrag att utforma ritningar för ny bebyggelse i kvarteret. År 1938 kunde inflyttning ske i det helt nya kvarteret där endast två byggnader undgått att rivas.

Nuvarande företag

Gatuplan 
I gatuplanet finns Plaza Restaurang & Bar.

Plaza Restaurang & Bar   
Plaza Restaurang & Bar ligger vid Stora Torgets nordvästra del. Plaza serverar mat för hela familjen inspirerad från kök i Sverige, Italien och Frankrike. Här kan kunderna beställa kött, fisk, pizza, pasta, sallader, och vegetariskt. Restaurangen är öppen året runt och på sommaren finns det en stor uteservering på Stora Torget. Restaurangen har vissa kvällar Live musik, där grupper som Party Covers, Krinivi och Jimmy Ahlén uppträtt och i övrigt spelas ofta DJ musik. På platsen där restaurangen ligger fanns i slutet av 1700-talet änkan Staremors värdshus och sedan nuvarande byggnad uppfördes 1937 har i byggnaden funnits restaurangrörelse.

Vårt koncept är okomplicerat precis som vår mat. Vi har handplockat det allra bästa från tre kök, det Italienska, Franska och Svenska köket. Lunchen är vår vardag med stort utbud av hemlagad god mat och härlig utsikt över stora torget.

Murat Özyurt driver sedan 2014 restaurangen Plaza, sedan han köpt ut tidigare ägare till dåvarande restaurang Visby Restaurang & Pub. Christer Wihlborg är restaurangchef på Plaza. Murat Özyurt Eldenblom var bara 22 år när han 2002 öppnade sitt första matställe, en grill i Visby, i en vagn på hjul som han lät hämta från Solna och ställa upp på Coop-parkeringen. Sedan blev det Gråbo kvarterskrog, Ekänget i Garda samt Trossen (2010) i Visby hamn, restauranger som han driver tillsammans med sin far Elias Eldenblom. Kvarterskrogen såldes 2013 till en moster, så den finns kvar inom släkten. Fler restauranger kommer att ingå i Murat Özyurt restaurangfamilj så småningom vilket kommer att göra honom till en av Visby största krogägare. Sedan köpet av Plaza äger och driver Murat även Bolaget (2019) vid Stora Torget, Bar Kemi (2023), Hästgatan och Torgkrogen (2024), Stora Torget. Flertalet av krogarna ingår bolaget Zaza Leon AB.

Bostäder   
I byggnadens vindsvåning finns det bostäder.

Tidigare företag

Visby Restaurang & Pub
Uppgifterna om Visby Restaurang & Pub är knapphändiga. Osäkert är när restaurangen fick sitt namn och vem som drev restaurangen. Rörelsen såldes 2014 till Murat Özyurt efter att ägaren blev åtalad för ekonomisk brottslighet.

Visby-Baren
Uppgifterna om Visby-Baren är liksom för Visby Restaurang & Pub knapphändiga. Visby-Baren etablerades omkring 1965 när Mjölkbaren stängde sin verksamhet.

Visby Mjölkbar/ Gotlands Mjölkbar
Visby Mjölkbar startade sin verksamhet 1934 i lokaler vid S:t Hansgatan 38C-D, kv Rådmannen 3. Troligen stod det redan då klart att Mjölkbaren skulle flytta till Stora Torget 5, när den nya byggnaden som uppförts där stod färdig omkring 1937. Under våren 1938 kunde Mjölkbaren flytta in sina nya lokaler. I Gotlands Allehanda (Gutar Förr) kunde följande läsas 28 mars 1938. ”Serveringslokalen har en golvyta om c:a 50 kvm. Övriga utrymmen i köksregionerna, kontor och personalrum äro väl beräknade av hyresgästen, varför ingenting fattas. I köket äro ett par väldiga gasspisar installerade, bord och bänkar äro av teak-trä, medan diskbänkar och dito hoar äro klädda med rostfri plåt. Sanitetsanläggningarna äro av förnämsta slag. Mjölkbarens inredning, d. v. s. bardisk och allt annat som bör till restaurangens utrustning är ännu ej på sin plats, men efter vad vi försport lär definitiv inflyttning ej ske förrän tidigast 1 maj.” Mjölkbarer hade öppnats på en mängd orter i Sverige under 1930-talet. Menyn innehöll frukost, lunch och middag. Förutom mjölken som dryck, lyftes också fram att det var riktigt smör i den husmanskost som lagades. Utskänkning av spritdrycker förekom inte. Man öppnade tidigt och stängde kl. 19.00. På Visby Mjölkbar kunde eleverna på läroverket som bodde långt från Läroverket äta lunch billigare genom matkuponger som köptes till reducerat pris. Omkring 1960 fick eleverna tillgång till gratis skollunch på Lilla S:t Hansskolan. Dagmar Borenz drev Gotlands Mjölkbar och hon startade också Rosengården.

Mjölkbarerna lanserades av föreningen Mjölkpropaganda, en upplysningsförening som bildades 1923. Syftet var som det låter: att propagera för mjölkens goda betydelse, inte minst ur folkhälsosynpunkt och det behövdes. Säkert ingick i lanseringen av mjölken som god vuxendryck också en önskan att se den som ett alternativ till alkohol och mjölkbaren som ett alternativ till andra barer med annan utskänkning. Föreningen Mjölkpropaganda bedrev en storartad propaganda för mjölk och mjölkprodukter. Frukost: Välling eller choklad, 1 smörgås, alt. gröt och mjölk: båda för 45 öre. Med extra smörgås, ägg och kaffe därtill: 90 öre. Lunch: Varmrätt, 1 glas mjölk, 1 smörgås med pålägg: 95 öre. Varmrätt med dessert eller soppa: 1:50. Varmrätter á la carte: från 45 öre. Industrisamhällets frammarsch och förenkling av produktion och konsumtion slog igenom även på matfronten. Lunchvarmrätter följde ofta ett veckoschema, vilket förenklade både för matlagare och gäster. Så här kunde det se ut: Måndag: Raggmunk. Tisdag: Fläskpannkaka. Onsdag: Fattiga riddare. Torsdag: Ärter o fläsk o pannkaka. Fredag: Fiskpudding. Lördag: Korvkaka. Alla rätterna kostade 40–50 öre. I reklamen för mjölkbarerna framhölls också det nya, enkla och snabba i övrigt: ”Självservering med egen bricka”, ”Ingen dricks”, ”Rätter som kan passa smak och kassa”. ”Alla hälsas välkomna, ung som gammal.” Mjölkbaren var helt enkelt ”den effektiva människans måltidsställe” (ur Mjölkpropagandans årsskrift 1939).

J V Fornell Garn o väfnader 
J V Fornell köpte omkring 1875 dåvarande S:t Hansroten IV:1 som idag motsvarar västra delen av Nunnan 1. Fornell hade ett färgeri vid Wendtska gården i kvarteret intill som senare brann ner i en häftig brand. Vid Stora Torget 5 öppnade han affär omkring 1875 med försäljning av garn och vävnader. Verksamheten pågick fram till omkring 1925. Byggnaden användes då efter 1925 bl. a. för utställning av konst. Gotlands Hemslöjdsförening ville inreda och hyra de tomma lokalerna 1928, men drätselkontoret sa nej, eftersom utredning pågick om att uppföra en ny konsert- och teaterbyggnad. Byggnaden kom att rivas omkring 1936 för att ge plats åt Gotlands Mjölkbar.

Stare-Mors värdshus
Johan Petter Stare (även Stahre) föddes 1751 i Hellvi. Hans mamma hette Margareta Elisabeth Ahlbom och Johan Petters morfar var den kände och omdiskuterade strandridaren Johan Ahlbom från Hellvi. Johan Petter Stare gifte sig 24 år gammal 1775 med Helena Elisabeth Ahlberg f 1753 i Visby. De fick 7 barn, men tre av barnen dog innan de blev två år gamla. Johan Petter blev sjökapten och seglade på de stora haven. Natten mellan den 3 och 4 juli 1797 låg Johan Petter med sitt fartyg på redden utanför Cagliari på Sardinien. Några pirater tog sig ombord på fartyget och kaptenen blev skjuten till döds av piraterna. Johan Petters hustru blev nu änka 44 år gammal och måste ta hand om de fyra överlevande barnen, där det yngsta barnet Jonas var 9 år gammal. Äldsta sonen, som också hette Johan Petter Stare, var 19 år när pappan mördades. Mycket talar för att man då bestämde sig för att starta ett värdshus för att familjen skulle få inkomster och något att leva av. Familjen köpte 1797 fastigheten S:t Hansroten IV:1 som låg i nordvästra hörnet av Stora Torget och där det lilla huset låg som skulle bli värdshus. Sonen Johan Petter Starhe stod som ägare till fastigheten och Helena blev värdshuset värdinna. Hon kom att kallas Stare-Mor. Sonen Johan Petter gick på sjön som sin far och blev skeppare. Troligen var det därför som fastigheten skrevs över till Helena som ”Johan Petter Starhes änka” omkring 1810. Sannolikt drev Stare-Mor värdshuset fram till sin död 1825, hon blev 72 år gammal. Efter Stare-Mors död står yngste sonen traktör Jonas Starhe som ägare till fastigheten. Sannolikt är det äldsta dottern Elisabeth Maria Stare f 1772 i Visby som driver värdshuset fram till 1855 då fastigheten säljs. Maria Stare är då 73 år. Hon flyttar senare till Martebo och går bort 1873, alltså 101 år gammal. En del av uppgifterna om änkan Stares familj kommer från hennes barnbarns barnbarns barnsbarns barnbarn Camilla Stengård.

Stare-Mors make, den mördade sjökapten Johan Petter Stares morfar hette Johan Ahlbom, f 1688 i Almunge Uppsala län. Ahlbom tog tidigt värvning vid Västgöta kavalleriregemente. Johan Ahlbom deltog bl.a. i slaget vid Helsingborg 1710. Som duktig ryttare och på plats vid slaget i Helsingborg utpekas Johan Ahlbom som Stenbocks kurir. Han skickades den 28 februari till Stockholm och änkedrottningen Hedvig Eleonora med det viktiga budskapet att Magnus Stenbock besegrat danskarna. Johan skulle då ha ridit nästan ”non stop” de nära 60 milen på cirka 3 dygn, då han kom fram den 3 mars. Det finns förstås andra ryttare som också utpekas som Stenbocks kurir. Ahlbom deltog i flera krig, blev senare tillfångatagen av danska trupper och fick sitta som krigsfånge under sju år i Schleswig-Hollstein. En tid efter fångenskapen erbjöds han strandriddarbefattningen på norra Gotland och Johan flyttade till Hellvi. Där började han bränna kalk och blev snart rik och betraktad som kalkpatron. Han lät uppföra den pampiga Strandridargården i Kyllaj, ett hem som han ville dela med den blott 15 år gamla Elisabeth Malmsten. Det blev ett ståtligt bröllop som Johan arrangerade, men på bröllopsnatten rymde den unga bruden hem till föräldrarna från brudgummens säng när brudgummen somnat. På morgonen red brudgummen till brudens gård och hämtade tillbaka den unga hustrun till Strandridargården ridande framför honom på sadelknappen. Johan och Elisabeth fick ett gott äktenskap med fyra barn, däribland sjökaptenens mamma Margareta Elisabeth.

Huset och gården

På fastigheten Nunnan 1 finns det många byggnader som är sammanbyggda till ett stort byggnadskomplex. Den äldsta byggnaden är det gamla 1500-talshuset (B3) uppfört 1516. Kalkstenhuset (B2) är uppfört på 1700-talet, medan övriga byggnader är uppförda 1936-1937. De olika byggnaderna beskrivs under resp gatuadress. Nedan finns information om byggnad B1.

B1, hörnhuset
Hörnhuset B1 ligger med sin långsida mot Stora Torget och fortsätter runt hörnet in på Nunnegränd, där det finns en portik som leder in på gården. Byggnaden uppfördes 1936-1937 i en våning med inredd vind och stomme av rödtegel. Fasaden är putsad. Taket är ett sadeltak belagt med tegel och är försett med ett flertal takkupor. Byggnad B1 är ritat av arkitekten Hakon Ahlberg och smälter väl in i den omgivande gamla bebyggelsen. Inredningen anpassades redan från början till restaurang Gotlands Mjölkbars behov. Mjölkbaren flyttade in under våren 1938. Efter Mjölkbaren har lokalerna fortsatt utnyttjats till restaurangverksamhet.

Befintliga byggnader, bland andra Stare-Mors värdshus, sannolikt uppfört under 1700-talets början, revs omkring 1935 för att ge plats för det nya huset. Med stor sannolikhet fanns det medeltida byggnader här innan Stare-Mors hus uppfördes. Stare-Mors värdhus var ett trähus med stående träpanel, fönsterluckor och en hög stentrappa upp till ingången. Omkring 1873 förlängdes byggnaden åt väster och en ny dörröppning mot Stora Torget tillkom. Träfasaden ersattes senare av en putsad fasad och samtidigt höjdes fasaden och taket fick därmed en flackare lutning.

Gården
Fastigheten har en liten gård som ligger i västra delen. Gården omges av byggnader och nås från Nunnegränd via en portik i hörnhuset (B1).

Kvarteret Nunnan 1

Kvarteret Nunnan
Kvarteret Nunnan ligger centralt placerad i staden vid hela den norra sidan av Stora Torget. I kvarteret har arkeologiska lämningar från stenåldern påträffats. I samband med att stora delar av bebyggelsen revs gjordes 1936 utgrävningar i kvarteret. Icke oväntat gjordes fynd från yngre stenåldern som en fortsättning på fynden i norra delen av torget som gjordes 1924. Två skelett påträffats vid utgrävningarna 1936, det ena liggande i riktningen norr—söder, det andra i riktningen öst—väst. Vid sidan av det ena skelettet låg i höjd med vänstra höften ett stickvapen av horn, vilket sistnämnda fynd ledaren för de arkeologiska utgrävningarna på platsen, fil. kand. Erik Lundberg, betecknar som särskilt intressant. Fynden torde vara omkring 4 000 år gamla. Troligen har en stenåldersboplats sträckt sig mellan S:t Hansgatan, S:t Drottensgatan och fram till Stora Torget. Under medeltiden delades kvarteret i två hälfter via en gränd som löpte i öst-västlig riktning, där den norra delen sträckte sig längre norrut än idag. Båda kvarteren var under medeltiden tätbebyggda med dubbla rader av stenhuslängor. Lämningar har påträffats efter tretton grunder till medeltida stenhus samt till ett, eller eventuellt två, ännu kvarstående byggnader. Vid mitten av 1600-talet låg kvarterets bebyggelse troligen i ruiner och marken utnyttjades till trädgårdar eller kålgårdar. Enligt 1697 års karta hade kvarteret sin nuvarande begränsning och var indelat i fyra tomter. Tre av tomterna innefattades av gårdsmiljöer med huvudbyggnad och uthusbebyggelse med stall och lador. Den fjärde tomtens bebyggelse bestod av enbart uthus och hörde till gården i det södra hörnet av nuvarande Kaplanen 7. 1960 skedde en sammanslagning av de fyra tomterna, tidigare betecknade S:t Hansroten IV:1-3½, som vid denna tidpunkt fick Nunnan 1 som gemensam fastighetsbeteckning. Idag upptas kvarteret i huvudsak av ett större bostadskomplex, som nyuppfördes från grunden 1937. Samtidigt revs en omfattande äldre bebyggelse, dels i trä från 1700-talet, dels ett medeltida stenhus. Kvarteret har haft en blandad befolkning bestående av både ämbetsmän och hantverkare. Under större delen av 1900-talet har ägaren till fastigheterna varit Gotlands kommun, medan Nunnan 1 numera ägs av ett privat företag och rymmer flera restauranger, livsmedelsbutik och bostäder.

Fastigheten Nunnan 1
Fastigheten Nunnan 1 utgör hela kvarterets yta. Tidigare under roteindelningen omfattade kvarteret fyra fastigheter benämnda S:t Hansroten IV:1, 2, 3 och 3½, Nuvarande fastigheten upptas i huvudsak av ett större bostadskomplex, som nyuppfördes från grunden 1937. Samtidigt revs en omfattande äldre bebyggelse, dels i trä från 1700-talet, dels ett medeltida stenhus. Två byggnader räddades undan rivningen. Den ena är en tegelbyggnad från 1500-talet som ligger i fastighetens sydöstra del, indraget en bit från Stora Torget. Byggnaden fungerar som restaurang och gårdsutrymmet på byggnadens södra sida som uteservering sommartid. Den andra bevarade byggnaden är ett stenhus från 1700-talet, som eventuellt bevarar en medeltida stomme. Denna byggnad inrymmer också restaurang efter att tidigare varit ett bageri. Det större och yngre bostadskomplexet sträcker sig över hela den västra, norra och östra delen av fastigheten samt även med två byggnadskroppar mot Stora Torget, i vilka det finns ytterligare en restaurang samt en livsmedelsbutik. Affärs- och restaurangrörelserna ingår som en väl etablerad del av livet kring torget. Fastigheten ger mot norr, öster och väster ett slutet enhetligt intryck genom det stora sammanhängande byggnadskomplexet.