Stora Torget 8

—-Nuvarande företag (2024)—-
Restaurang Bolaget
—-Tidigare företag———-
Systembolaget,
(Nya) Systemaktiebolaget Visby,
Visby Spritvaru AB,
Handlare Ehinger,
Grosshandlare Procopée & Co,
Handlare Stare,
Konsistorienotarien Gustavsson,
Handlare Donner,
Guldsmed Lindbom,
Knappmakare Edberg,
Smeden Loberg,
Bryggare Brygger,
Bryggare Sternberg.

Byggnaden Stora Torget 8 tillhör fastigheten kv Systemet 6 och ligger i östra delen av Stora Torget med långsidan mot torget. Byggnaden uppfördes omkring 1779 och är huvudbyggnad i fastigheten. En flygel uppfördes på norra delen av tomten 1955 mot Nedre Finngränd sammanbyggd med huvudbyggnaden. Byggnaden Stora Torget 6 ingår också i kv Systemet 6. Huvudbyggnaden förknippas med alkoholförsäljning som pågått i huset under nära 130 år från 1877 till 2005. Byggnaden inrymmer två försäljningslokaler. Stora Torget har en förvirrad numrering av adresser. Ursprungligen var östra sidans adresser en del av Södra Kyrkogatan. Efter att Södra Kyrkogatan fått nya adresser, påfördes den tidigare numreringen från Kyrkogatan som en förlängning för östra delen av Stora Torget (nummerserien 14, 16, 18, 20). Detta upplägg blev uppenbarligen inte helt entydigt. Stora Torget 8 har därför äldre adresser med både Stora Torget 14 och 16.

Enligt tradition skulle det ha funnits en nollsten på gården till nuvarande Stora Torget 8. Stenen skulle ha varit utgångspunkten för mätningar av det gotländska vägnätet, vilket utfördes under 1700-talet i samband med uppsättning av milstenar. Det finns också uppgifter om att mätningarna utgick från en nollstolpe som blivit inmurad i byggnadens norra gavel när byggnaden uppfördes omkring 1779.

Nuvarande företag

Gatuplan
I gatuplanet finns Restaurang Bolaget.

Restaurang Bolaget, Stora Torget 8. Skyltningen ordnades enkelt. ”System” togs bort och kvar blev ”bolaget”.

Restaurang Bolaget
Restaurang Bolaget startade sin verksamhet vid Stora Torget 8 i lokalerna efter Systembolaget, sedan spritbutiken stängt och flyttat till Östercentrum 2005. Efter ombyggnad från alkoholförsäljning till restaurang startade Bolaget verksamheten 2006. Sedan 2019 drivs restaurangen av krögaren Murat Öyzurt. Maten och drycken är franskinspirerad. Restaurangens lokaler, som även omfattar en festlokal, ligger i huvudbyggnadens bottenvåning och i norra delen av grannhuset i söder, Stora Torget 6. En stor uteservering finns mot torget i ett mycket soligt läge. Restaurangen arrangerar konferenser, privata middagar för bröllopsgäster och födelsedagar. Bolaget håller öppet året om.

Sedan juni 2006 har Restaurang Bolaget haft nöjet att få servera en liten del av Frankrike på både assiett och i glas. Oavsett en solig eftermiddag i maj på vår populära uteservering likväl som en frostbiten kväll i november finns vi här för er i våra fantastiska lokaler med anor ifrån 1700-talet. Med noga utvalda råvaror där det lokala är det vi brinner mest för hälsar vi er varmt välkomna till gamla Systembolagets lokaler. Mitt i hjärtat av Visby. ”

Johan Strömberg, Eva Toivonen och Henrik Fredmark. Foto Dennis Pettersson.

Det var trion Johan Strömberg, Eva Toivonen och Henrik ”Henke” Fredmark som startade Restaurang Bolaget. I juni 2006 öppnades restaurangen i Systembolagets tidigare lokaler. Restaurangen blev snabbt ett av Visby bästa restauranger och med det mest centrala läget i staden. Johan och Eva drev tidigare varsin butik i Visby. Med småbarn och bostad på norra Gotland blev det stressigt att få ihop vardagen. De sökte efter en gemensam lokal när Systembolagets lokaler blev lediga och slog till och fick med Henke på tåget. Han säsongjobbade då i Nordnorge. De reste till Paris för att besöka olika restaurangmiljöer för att hitta en speciell miljö för den blivande restaurangen. De ville få till en tidlös och mysig miljö som stod sig och inte åldrades. Inredningen från Systembolagets tid försökte de bevara där bland annat vinskåpen och väggmålningarna sparades. Lokalen var från början för stor för kundunderlaget och därför hyrdes delar av lokalen ut till andra butiker. Från början hade också Eva Toivonen sin egen inredningsbutik i lokalen intill restaurangen. Första sommaren blev restaurangen välbesökt sedan blev det tufft ett tag innan det vände. Varefter kundunderlaget växte kunde allt större del av lokalerna tas över till restaurangdelen. Val av namn på restaurangen blev ett enkelt val, Systembolaget blev Bolaget. Menyn byts ut sju gånger om året efter tillgången på säsongsråvaror. Några klassiker är däremot ett måste bl.a. desserten crème brûlée. Restaurangen utvecklades väl och sommaren 2018 kunde Bolaget öppna en syskonkrog vägg i vägg med grannhuset åt söder som fick namnet Systemet. På Systemet serverades smårätter och också lunch några dagar i veckan. År 2019 tyckte trion det var dags att sälja restaurangen, som köptes av Murat Öyzurt.

Interiörbild i Restaurang Bolaget efter ….
….ombyggnad och renovering 2021.

Sedan 2019 är det alltså en ny krögare Murat Özurt som äger och driver Bolaget. Som medhjälpare finns kökschefen James Feathers, bar och eventansvarig är Oskar Gejler . Under två år drevs restaurangen ungefär enligt tidigare ägares koncept. Är 2021 gjordes stora förändringar och renoveringar. Ett nytt cocktail-koncept började också byggas upp för baren vid sidan om en bred vinlista. Väggar togs bort och en ny loungedel kom till i restaurangen.

Den tidigare lokalen i grannhuset Stora Torget 6 , restaurang Systemet, blev 2021 Bolagets Backroom. I Backroom arrangeras föreställningar, varav kan nämnas tidigare konserter med Manuella Iwansson, Isoberlinia från Stockholm, Jonathan Rollins USA, norsk-holländska Medeleine Walderhaug-Hezemans och många andra artister.

Murat Özyurt Eldenblom driver Plaza och Bolaget.

Krögaren för Bolaget Murat Özyurt Eldenblom var bara 22 år när han 2002 öppnade sitt första matställe, en grill i Visby, i en vagn på hjul som han lät hämta från Solna och ställa upp på Coop-parkeringen. Sedan blev det Gråbo kvarterskrog, Ekänget i Garda samt Trossen (2010) i Visby hamn, restauranger som han driver tillsammans med sin far Elias Eldenblom. Kvarterskrogen såldes 2013 till en moster, så den finns kvar inom släkten. År 2014 kom köpet av Plaza på Stora Torget nu också Bolaget (2019) Stora Torget. Fler restauranger inköptes av Murat Özyurt så småningom vilket kom att göra honom till en av Visby största krogägare, Bar Kemi (2023) Hästgatan och Torgkrogen (2024) Stora Torget. Flertalet av krogarna ingår bolaget Zaza Leon AB.

Lägenhetshotell med bra läge mitt i Visby.
Fin utsikt över Stora Torget.

Bostäder
Huvudbyggnadens övervåning, vindsvåning och byggnaden mot Nedre Finngränd inrymmer 5 lägenheter som ingår i ”Stora Torget – Visby Lägenhetshotell”.

Tidigare företag

FöretagUngefärlig tidsperiodÄgare/butikschefAnmärkning
Systembolaget1956 – 2005StatenTill Östercentrum
(Nya) Systemaktiebolaget i Visby1895 -1956AktiebolagetLokalt ägd
Visby Spritvaru AB1877 – 1895Aktiebolaget
Handlare Ehinger1877 – 1877Lars Johan EhingerÄven Södra Kyrkogatan 14
Grosshandlare Procopée & Co1869 – 1876Karl Procopée, Johan Procopée
Handlare J. P. Stare1845 – 1869Johan Petter StareRysk vice konsul
Konsistorienotarien Gustavsson1815 -1845Martin Gustavsson
Handlare Donner1802 – 1810Georg Mathias DonnerSe även Donnerska huset
Guldsmed Lindbom1790 – 1802Johan Lindbom
Knappmakare Edberg1783 – 1790Alexander Edberg
Smeden Loberg1779 – 1783Thomas Loberg
Bryggare Brygger1748 – 1773Nils Brygger
Bryggare Sternberg1720 – 1741Heindrich Adolph Sternberg
Systembolaget, Stora Torget 8, 1996. Bild från Visinvent.

Systembolaget
För att minska alkoholkonsumtionen hade många lokala Systemaktiebolag bildats i Sverige redan under slutet av 1800-talet. I Visby fanns sedan 1940 ”Nya Systemaktiebolaget i Visby” med monopol på alkoholförsäljning fram till 1956. Försäljningen skedde i lokaler vid Stora Torget 8. År 1955 slogs de lokala monopolbolagen för försäljning av alkohol samman och bildade statliga Systembolaget, det bolag som har monopol för försäljning av alkohol och som vi idag känner till med ungefär samma funktion som 1955. Motboken som införts 1914 avskaffades samtidigt 1955 och tydliga regler infördes för att få handla alkohol på Systembolaget. För att få handla på ”Bolaget” måste kunden var 21 år, vara nykter, ingen misstanke får förekomma om lagning. Försäljningen steg första året med 25 % och därför infördes åtgärder ett par år senare för att stävja alkoholbruket genom skattehöjningar och legitimationstvång. År 1969 sänktes åldersgränsen till 20 år. Systembolaget hade 2013 minst en butik i Sveriges samtliga kommuner. På söndagar har Systembolaget stängt och under åren 1982-2000 var Systemet stängt också på lördagar. Nu gäller öppet på lördag fram till 13:00 – 15:00, lite beroende på ortens storlek. Självbetjäning började införas 1991. Vin i bag-in box började säljas 1996. Hemleverans kan fås från Systembolaget sedan 2019. Systembolagets affär vid Stora Torget var länge den enda spritaffären på Gotland.

Systemaktiebolaget i Visby
Kung Adolf Fredrik beslöt 1766 att avskaffa alla begränsningar av tillverkning av alkohol efter flera misslyckade försök till reglering av alkoholkonsumtionen i Sverige. Det medförde att alla hushåll började producera egen alkohol. Stora mängder potatis och säd brändes till alkohol i stället för att användas till mat. Under 1830-talet skapades de första organisationerna och föreningarna för måttligt drickande. Sveriges och världens första alkoholmonopol grundades under mitten av 1800-talet i Falun. År 1860 blev det olagligt att sälja alkoholdrycker till personer under 18 år och husbehovsbränningen förbjöds. Statligt reglerade utskänkningsställen började öppnas några år senare då med servering av mat som måste beställas för att få konsumera alkohol. År 1917 bildades Aktiebolaget Spritcentralen som övertog all partihandel av alkohol. Motboken infördes, bland annat på inrådan av läkaren och politikern Ivan Bratt, över hela landet och 1917 var den helt nationell. Ransonen var i början en eller två liter per månad och ökades senare på till tre eller fyra. År 1922 genomfördes en rådgivande omröstning om rusdrycksförbud (Sveriges första allmänna omröstning), där förbudsmotståndarna vann knappt. Riksdagen beslöt därefter att inte förbjuda vin, sprit och öl, men också att fortsätta en restriktiv alkoholpolitik.

I Visby bildades 1895 ett lokalt monopolbolag, ”Systemaktiebolaget i Visby” för försäljning av alkohol. Det ombildades omkring 1940 till ”Nya Systemaktiebolaget i Visby” och gick upp i det statliga Systembolaget 1956. I styrelsen 1947 för Nya Systemaktiebolaget ingick som ordf riksdagsmannen, redaktör Gust. Svedman, vice ordf redaktör C. O. Olsson samt till suppleanter häradshövding K. F. Pfeiffer och riksdagsman K. F. Söderdahl. Försäljningen av alkohol ägde rum i byggnaden vid nuvarande Stora Torget 8. Bolaget drev en restaurang i nuvarande Gutekällarens lokaler 1925 -1940 med namnet ”Systemaktiebolagets restaurang”.

Visby Spritvaru AB, nuvarande Stora Torget 8. Den nedan omnämnda klockan i mittersta takkupan finns på plats. Foto 1929. Bild från Wisbyminnen.

Visby Spritvaru AB
När det år 1860 blev det olagligt att sälja alkoholdrycker till personer under 18 år och husbehovsbränningen förbjöds uppstod behov av statligt godkända försäljningsställen för alkoholhaltiga drycker. I Visby bildades 1877 Visby Spritvaru AB som köpte fastigheten S:t Hansroten III:13 motsvarande nuvarande Stora Torget 8. Där startades spritförsäljning som kom att finnas kvar fram till 2005. Pådrivande till Spritvaru AB var sannolikt affärsmannen och hypotekskassören Lars Johan Ehinger. Han ägde sedan ett år S:t Hansroten III:13 som ha sålde till Visby Spritvaru AB 1877. Visby Spritvaruaktiebolag hade i mars 1890 ordinarie stämma på aftonen i stadshotellet. En del av referatet från Gotlands Allehanda återges här:

Visby spritvaruförsäljningsaktiebolag
hade i går afton å stadshotellet ordinarie stämma, hvilken leddes af lektor Bergman. Till att börja med föredrogs styrelsens berättelse, hvilken hufvudsakligen var af följande innehåll:
Årets bokförda vinst 31,637 kr. 28 öre öfverskjuter nästföregående års med 7,389 kronor 8 öre, Styrelsen tillåter sig göra en antydan om det hufvudsakliga skäl, som kunnat en sådan måhända oväntad verkan åstadkomma och går derför att erinra, det 1888 års riksdag bestämde tillverkningsskattens höjande &å bränvin från 40 till 50 öre för liter, och då detta stadgande skulle hafva till ovilkorlig följd bränvinsprisets höjande med minst 10 öre litern, ansåg styrelsen det välbetänkt att under år 1888, innan prisförhöjning inträdt, inköpa ett efter bolagets förhållande icke så obetydligt parti råbränvin. Bolaget hade sålunda i lager vid räkenskapsårets ingång 1 Oktober 1888: af sprit 2,331 liter, kryddadt bränvin 1,615 liter, varmrenadt 1,637 liter och kolrenadt 55,854 liter, bvilket parti bränvin, reduceradt till försäljningsstyrka 46 proc., utgör i rundt tal 66 tusen liter, motsvarande en vinst efter 10 öre litern af 6,600 kronor. Den vinst, som till författningsenlig fördelning uppkommit för året näst före revisionsåret i fråga och som utgjorde kronor 24,248: 20 jämte dertill lagd ränta å gamla reseryfonden af 960 kronor eller kronor 25,208:20 blef till vederbörande utbetald 29 sistlidne April. Under året har genom styrelsens försorg å bolagets hus vid stora torget uti husets mellersta vindskupa blifvit uppsatt ett tornur med visaretafla och slagverk, och styrelsen har haft att glädja sig åt ett allmänt uttaladt godkännande af dennasin anordning. Verkställandet har skett utan annan kostnad från bolagets sida än den, som föranledts af vindskupans förändring i och för urets anbringande derstädes.

Lars Johan Ehinger
Affärsmannen och hypotekskassören Lars Johan Ehinger drev en handelsbod vid Södra Kyrkogatan 14 under åren c:a 1860–1876. Han intresserade sig för spritförsäljning och köpte 1877 grannfastigheten S:t Hansroten III:13, nuvarande Stora Torget 8, som tidigare hade ägts av affärsmannen Karl Henrik Procopé. Samma år sålde han S:t Hansroten III:13 till det nybildade Visby Spritvaru AB.

Karl Henrik Procopée
Karl Henrik Procopés far Karl Johan Procopée (f 1797) flyttade från Visby till Ronehamn under mitten av 1800-talet med sina tre barn. Ronehamn hade blivit intressant för handelsmännen på Gotland tack vare ökad handel och sjöfart. 1800-talet var Ronehamns guldålder. Flera andra kända gotländska handelsmän flyttade också till Roneman, nämnas kan Björkander, Cramér, Lythberg och Liljevalch m.fl. Köpmännen gjorde stora förtjänster och deras söner tog del verksamheten med fortsatt goda inkomster. När flera av sönerna gjort sig en god förmögenhet flyttade de till Visby, köpte centralt belägna fastigheter och fortsatte som köpmän i staden. Karl Henrik Procopé (1835-1876) flyttade med sin familj till Visby omkring 1869 och startade grossistfirman Procopée & Co, där Karl Henriks bror Johan Procopée sannolikt var delägare. Firman köpte troligen fastigheten vid Stora Torget 8 omkring 1869 av tidigare ägaren J. S. Stare, handlare och rysk vicekonsul. Under början av år 1876 försvann Karl Henrik spårlöst under mystiska omständigheter. Det ryktades att han skulle åka till Amerika för att göra affärer med en kappsäck full med pengar, men blivit rånmördad i Hamburg. Karl Henrik skulle då ha lämnat hustrun och sju små barn 2-10 år vind för våg. Hans företag sattes i konkurs, trots att det inte var konkursmässigt och hela egendomen och bohaget såldes på auktion. Den kvarlämnade familjen tycktes ha blivit lottlös.

J P Stare
J P Stare var handlare och rysk vice konsul. Han ägde S:t Hansroten III:13, nuvarande Stora Torget 8, under åren 1845-1869. Troligtvis var han sonson till Staremor och hennes make sjökaptenen Johan Petter Stare.

Martin Gustavsson
Prost och konsistorienotarien Martin Gustavsson ägde från 1815 fram till sin död 1846 S:t Hansroten III:13, där han också bodde. Hans anteckningar om Gotlands historia, främst kyrkliga förhållanden, låg till grund för O. W. Lemkes Visby Stift herdaminne.

Husen och gården

Situationsplan kv Systemet 6, Stora Torget 8 och 6, Nedre Finngränd 2 och 4 samt Ryska gränd 5.
Flygelbyggnaden B2, Nedre Finngränd 5. Foto 2024.

På fastigheten Systemet 6 finns byggnaderna B1-B4. Nedan redovisas byggnaderna B1, huvudbyggnaden med adressen Stora Torget 8 och B2, flygelbyggnaden med adress Nedre Finngränd 4. De andra två byggnaderna redovisa under Stora Torget 6 resp Ryska Gränd 5.

B1, huvudbyggnaden
Huvudbyggnaden B1 uppfördes med stomme av kalksten någon gång mellan åren 1779 och 1985. Det ersatte då ett trähus som fanns på samma plats. Huvudbyggnaden uppfördes i två våningar med inredningsbar vind och med ett mansardtak beklätt med tegel. På 1870-talet byttes taket ut mot ett sadeltak och fasaden fick då utseende i nyrenässans stil med horisontell randning och detaljrika fönster- och dörromfattningar, se fotot ovan från 1929. Fönsteröppningarna mot gården från den här tiden kom senare att utnyttjas som saludisk när bottenvåningen användes till alkoholförsäljning av Systembolaget. Huset fick sitt nuvarande utseende efter 1938, då en större ombyggnad utfördes. Huvudbyggnaden fick då brutet sadeltak och byggdes samman med flygelbyggnaden. Fasaden fick ett slätputsat utseende. Systembutiken vidgas 1955 så att norra delen av byggnad B3 kom att ingå som lager till butiken. Interiört finns väggmålningar från husets byggnadstid bevarade. Trots utbytta fönster och dörrar i senare tid har fasaden mot torget behållit sin ursprungliga karaktär.

B2, flygelbyggnaden
Flygelbyggnaden B2 uppfördes med start omkring 1804 med stomme av kalksten i tre våningar med inredningsbar vind. Flygeln byggdes till etappvis och sammanlänkades med huvudbyggnaden i samband med den stora ombyggnaden av huvudbyggnaden1938. Vid sammanläkningen byggdes flygelbyggnaden om från magasin till bostäder. Flygelbyggnaden inrymmer idag ett bostadshotell.

Gården
En mindre gård finns omgiven av byggnader som nås från Nedre Finngränd. En lastkaj byggdes på gården 1967.

Då man 1856 grävde en brunn på fastigheten påträffades ett antal gravstenar varav flera var trapetsformade. En gravsten av samma form påträffades vid arkeologiska undersökningen 1971 i kv Munken 3, nuvarande Munken 12, Södra Kyrkogatan 14. Det tyder på att kyrkogården för Ryska kyrkan kan ha sträckt sig över Nedre Finngränd.
Enligt en tradition skulle det på gården ha funnits en sten, en nollsten, som markerade utgångspunkten för mätningar av det gotländska vägnätet, vilket utfördes i samband med uppsättningen av milstenar under 1700-talet. Det finns också uppgifter om att mätningarna skulle ha utgått från en nollstolpe som stod vid huvudbyggnadens norra fasad på fastigheten Stora Torget 8. Stolpen skulle ha blivit inmurad i fasaden då byggnaden uppfördes omkring 1780 och återfunnits senare, troligen i samband med en större ombyggnad huset under 1930-talet. Uppgifter gör gällande att stolpen finns inmurad i norra ytterväggen under en trappa, i det som då var en städskrubb. En annan uppgift säger att stolpen kan kännas som en upphöjning i golvet inne i skrubben. Nollstolpen finns noterad i en fotnot i Jan A:son Utas: ”De gotländska milstolparna” i ”Från Gutabygd 1982”.

Kvarteret Systemet 6

Kvarteret Systemet
Kvarteret Systemet avgränsas åt norr av Nedre Finngränd, åt öster av Ryska gränd, åt söder utgör kvarteret en spets som begränsas av Ryska gränd och Södra Kyrkogatan och åt väster gränsar kvarteret till Stora Torget och Södra Kyrkogatan. Kvarteret ligger alldeles nedför klintkanten som höjer sig vid dess östra sida. Vid kvarterets södra spets ligger den plats som tidigare under 1700-talet kallades Schonfeldts plats. Medeltida murverk och grundmurar har vid arkeologiska undersökningar påträffats både i kvarterets norra som södra delar. Kvarterets utbredning är ungefär densamma idag som under 1600-talet, men troligt är att en eller flera gränder genomkorsat kvarteret och senare lagts igen. Området var ett av de mest vattenrika områden i innerstaden. Redan under medeltiden fanns det sannolikt en pump i dess södra del. En rörledning drogs ner till Klosterbrunnsgatan på 1870-talet, där ytterligare en vattenpump installerades och som då ersatte en tidigare pump. Enligt Schilders karta från 1697 bestod kvarteret av fyra tomter med nummer 143-146 och var bebyggt med såväl bostadshus som ekonomibyggnader i sten och trä. Under 1700-talets slut ändrades fastighetsindelningen till två tomter S:t Hansroten III:13 och 14 och senare delades III:14 i ytterligare två delar. Under 1930-talet ändrades fastighetsbeteckningarna åter och kvarteret fick då namnet Systemet efter den verksamhet som pågått en tid inom kvarteret.

Fastigheten Systemet 6
Fastigheten Systemet 6 utgör kvarterets norra del. Under den tidigare roteindelningen motsvarades nuvarande Systemet 6 av S:t Hansroten III:13 i den norra delen och av S:t Hansroten III:14 i den södra delen. III:14 omfattade då även nuvarande Systemet 5. Tomten Systemet 6 bebyggdes redan under medeltiden. Enligt kartan från 1697 motsvarade Systemet 6 av tomterna nummer 143 i norr och 144 i söder. Dessa båda tomter var då bebyggda med varsitt trähus mot torget samt stall och lada. Strukturen av två lika byggnader mot torget fanns alltså redan under 1600-talets slut. Den norra delen fick under slutet av 1700-talet fastighetsbeteckningen S:t Hansroten III:13 och omfattade byggnaderna B1- B3 och B4 medan den södra S:t Hansroten III:14 omfattade B2 och nuvarande Systemet 5. År 1969 bildades nuvarande fastigheter. Sett från Stora Torget har fasaderna på B1 och B3 behållit sitt ursprungliga utseende, så även hela den södra delen (Systemet 5), samt byggnaden längs Ryska gränd. Sett från den norra delens gård däremot avslöjar stil och ytskikt ett senare byggnadsskede.