Drottens kyrkoruin

(R11). Drottens kyrkoruin ligger mellan Syskongatan och den lilla park som ligger på andra sidan i korsningen S:t Drottensgatan och S:t Hansgatan. Kyrkan byggdes omkring 1240 som församlingskyrka för tyskarna i centralförsamlingen. Kyrkan helgades åt S:t Trinitatis (vanligt förekommande i namn på kyrkor i Tyskland) men kallades också för Trefaldighetskyrkan. Senare kallades kyrkan för Drotten. Ordet drott betyder bl.a. furste eller kung och i det här sammanhanget tolkas det nog som härskaren och Herren Gud. Det är från ordet drott som kyrkan fått sitt nuvarande namn. Kyrkan är om- och till-byggd under senare delen av medeltiden. Den övergavs 1528 under reformationen. Det finns en sägen om en rik köpman i Visby som hade två döttrar som inte kom överens. Eftersom de inte kunde gå till samma kyrka lät han bygga två kyrkor intill varandra, S:t Lars och Drotten. De kallas därför för syskonkyrkorna och även systerkyrkorna.

Drottens kyrkoruin står ännu mäktig med sitt höga torn, som en härskare, som en Drott. Här förenas den ”hedniska” tidens drott omnämnt i Gutalagen, som ägare till en träl och även furste eller kung, med den Kristna tidens tolkning av drott som Herren Gud. Men kyrkan invigdes åt den heliga Trefaldigheten, vars bild ännu under 1500-talet förvarades i kyrkan. Mekanikens härskare, Christopher Polhem, uppfinnaren av polhemslåset och mycket annat, har fått en fin plats för sin staty i den lilla parken framför ruinen.

Plan över Drotten. Bild från Kyrkorna i Visby.
Drotten vid mitte av 1200-talet enligt modell av J. Pajaujis, Gotlands Museum.

Drottens äldsta delar är koret och nedre delen av tornet
Kyrkan började byggas omkring 1240 inom det äldsta stadsområdet på mark som tidigare var bebygg. Den äldsta delen är koret, och ev. nedre delen av tornet, vilket tolkas som att det däremellan funnits ett äldre långhus, som i så fall kan ha byggts redan på 1100-talet. Gjorda utgrävningar har dock inte kunnat påvisa någon föregångare till nuvarande kyrka. Något senare har långhuset byggts och tornet förhöjts. Huvudingången till kyrkan är en rundbågig portal på sydsidan nära västra hörnet.

Koret
Koret har en halvrund absid prydd med blindarkader och lisener (prydnadslister). Korportalen var utförd med en tredubbel omfattning, en inre trepassformad över själva dörröppningen, sedan en halvcirkelformad och ytterst en spetsbågig under ett spetsigt gavelröste. I den yttre finns ett hundtandsornament och ett anglonormandiskt sicksackmönster, som annars är okänt på Gotland. Norr om koret har en sakristia legat.

Drottens kyrkoruin. Bilden visar absiden inifrån koret. Absiden, som på bilden, är ofta halvrund med många fönster så att altaret belyses med mycket ljus.
Drottens kyrkoruin. Bild från sydöst med kapellet till vänster.

Långhuset
Långhuset uppfördes som en kvadratisk treskeppig hall med nio kryssvalv uppburna av fyra pelare. I nordöstra och sydöstra hörnen har sidoaltare funnits. De har varit överbyggda med baldakiner och belysts av särskilda små fönster. Mellan långhuset och koret fanns en hög och smal triumfbåge med konsoler för en tvärbjälke, trabes, på vilket ett triumfkrucifix haft sin plats. Långhuset liknar kyrkor i Westfalen i nordvästra Tyskland och har också likheter med Levide kyrka.

Drottens kyrkoruin. det mäktiga tornet som fortfarande ar ganska intakt. Man kan se att tornet sannolikt byggts i två etapper.
Drottens kyrkoruin. Långhusets vägg mot koret och vy in mot koret. Spår av valven syns i murverket, jfr med bilden nedan. Bild från Det medeltida Gotland.

Övre våningar
I samband med att långhuset byggdes höjdes tornet för att anpassas till långhusets höjd. Två trappor, en i vardera norra och södra muren, leder upp till tornets andra våning. Andra våning var sannolikt ett kapell och har ett galleri, vilket öppnar sig ut mot långhuset genom en bågöppning. En tredje våning finns i tornhuset som inte tycks vara ursprunglig. Under 1300-talets första hälft uppfördes ett vapenhus mot långhusets södra fasad som senare utvidgades till ett kapell då även flera gotiska fönster togs upp i fasaden.

Drottens interiör under medeltiden.Rekonstruktionsmodell utförds av Jonas Pajaaujis. Bild från Visbyguiden.

De medeltida kyrkorna var fyllda med kalkmålningar och målad arkitektskulpturer. Kyrkobyggnaden och kyrkorummet avspeglade den himmelska världen med all sin mäktighet och prakt, se den rekonstruktion av Drotten som visas på bilden.

Drottens kyrkoruin, kv S:t Drotten 1. Ruinen är sedd från norr utefter S:t Drottensgatan. Till vänster finns det sk Lythska (sjökaptenen N. Lyth.) bostadshuset med tillhörande gårdshus som ligger sammanbyggda med ruinen. Byggnaderna revs bort 1891. Bilden är tecknad från S:t Hansgatans norra del av P.A. Säve, 1850. För att bättre se miljön runt ruinen har Säve inte tagit med den mur som fanns längs S:t Hansgatan och S:t Drottensgatan. Bild från Visby förr i tiden.

Kyrkan överges
Reformation blev ett dråpslag för de flesta av kyrkorna i Visby, vilket även drabbade Drotten. Kyrkan övergavs slutligen 1528 då borgarskapet började ta ut ”ransoner” ur kyrkans inventarier och kom därefter att förfalla. Sedan 1700-talet och fram till omkring 1900 användes tornet som magasin. Omkring 1810 föreslogs av de kringboende vid ruinen att tornet skulle rivas då nedfallande stenar hotade att slå sönder taken på husen nedanför. Lyckligtvis avslogs den begärda rivningen.

Drottens kyrkoruin. Här syns stenmuren kring Lythska gården, som fanns utefter S:t Drottensgatan och S:t Hansgatan, omnämnd i föregående bild. Muren kan möjligen vara kyrkans medeltida kyrkogårdsmur, som togs bort 1891 då byggnaderna revs. Foto omkring 1880. Bild från Visby förr i tiden.
Hörnet av S:t Hansgata och Syskongatan. Ännu på 1890-talet låg en del äldre hus kvar runt Drottens ruin. Sannolikt var husen som syns på bilden uppförda på 1700-talet. Foto 1880-talet. Bild från Visby förr i tiden.

Kunglig inspektion av ruinerna
År 1854 gjorde kung Oskar I sin resa till Gotland (därefter sattes Oskarsstenen upp söder om staden). P.A. Säve berättar i Gotländska sägner IV om hur han åkte runt med kungen och visade kyrkoruinerna. Men Drotten ville han inte visa och det var för väl. Drotten var då ännu den enda ruin som fortfarande var stallgård med kor, svin och en stor dynghög. Med på rundresan var också kronprinsen Joseph Frans Oskar.  Säve berättar vidare, ” då kronprinsen som konstnär därunder ofta kände sig livad av de sköna vyerna i de gamla ruinerna viskade han mig ofta i örat: Det är förbannat bra”.

Drottens kyrkoruin. Stenmuren är borta och parken har fått träd, men Polhem statyn är ännu inte på plats. Huset invid tornet mot S:t Hansgatan finns fortfarande kvar. Foto från 1904.

Christopher Polhem
Christopher Polhem förknippas sedan början av 1900-talet med kyrkoruinen Drotten. År 1911 sattes en staty av honom upp i den lilla parken framför Drotten där staden upplät mark. Det var DBW som tog initiativ till skulpturen och lyckades samla in pengar så att en byst av Polhem kunde beställas av Theodor Lundberg. Polhem föddes 1661 i Tingstäde där det nu finns ett enklare museum som vårdas av hembygdsföreningen. Så småningom kom han till Uppsala och började studera fysik, mattematik och mekanik. Han blev en känd uppfinnare och kom att kallas för svenska mekanikens fader. Många svenska uppfinningar baseras på Polhems konstruktioner. Dit hör slussar, polhemsknuten (kardanknut), som används i bilar mellan växellådan och drivhjulen, samt polhemslåset, ett hänglås där nyckeln sätt i underifrån, uppfordringsverk för gruvor, totalt ett hundratals uppfinningar och förbättringar. Han la också grunden till det som så småningom blev Kungliga Teknisk Högskolan i Stockholm.

Bysten av Christopher Polhem är uförd av professor Th. Lundberg och gjuten av Otte Meyers konstgjuteri. Gjutningen kostade 5190 kr och bekostades till större delen av Sällskapet DBW.
Bågskytte i Drottens kyrkoruin.

Nutid
Numera används Drotten under sommaren för olika evenemang. Fler år under 2010-talet arrangerades t.ex. konstutställningar i ruinen. Speciellt under Almedalsveckan och medeltidsveckan utnyttjas ruinen ofta för sammankomster, spel och andra evenemang.