Rethwischs hus

Rethwischs hus ligger i kvarteret S:ta Katarina 6, S:t Hansgatan 36. Söder om huset ligger Klosterbrunnsgatan, som fått sitt namn från både S:ta Karins kloster och den brunn som fanns strax söder om klostermuren, se S:ta Karins kyrkoruin. Eftersom Retwisch hus är historiskt intressant finns det redovisat under Byggnader. Mer information om Retwischs hus och den verksamhets som bedrivits och bedrivs finns under Gator>S:t Hansgatan 36.

Fyra medeltida packhus

Hela nuvarande huskomplexet bestod ursprungligen av tre byggnader. Utefter östra sidan av S:t Hansgatan fanns tidigare två medeltida packhus, troligen åtskilda av en smal gränd i väst-östlig riktning. De hade sannolikt gavlarna mot gatan i söder, nuvarande Klosterbrunnsgatan, respektive mot gatan i norr, nuvarande Sankta Katarinagata. Det norra huset är det hittills äldsta tidsbestämda stenhuset i Visby, daterat (dendrokronologiskt) till 1222. Det är ännu idag sammanbyggt med ett valvhus över S:t Hansgatan. Två idag igensatta portar har lett in till en välvd högkällare till det norra packhuset. Det södra huset är sannolikt från samma tid och har en igensatt port som också den lett in till en högkällare. Båda husen är idag bevarade i två plan över källarna. De två packhusen var sannolikt sammanbyggda genom ett valvhus över gränden. Öster om de två packhusen låg ytterligare två medeltida packhus troligen också åtskilda av en gränd. En gränd i nord-sydlig riktning låg mellan de två paren av packhus. Det södra packhuset var också sammanbyggt med ett valvhus i söder över nuvarande Klosterbrunnsgatan. Tomten med de fyra packhusen ägdes under början av 1500-talet av Franciskanerorden.

1600-talet

Tomten för packhusen hade enligt 1697 års karta nummer 160 och var bebyggd med ett stenhus, vilket sannolikt motsvarar de två packhusen mot S:t Hansgatan. Sannolikt byggdes de två packhusen samman under 1600-talet och gränden däremellan lades igen. Ett tunnvalv i det nuvarande huset är rester från det tidigare valvhuset. I samband med ombyggnaden inreddes packhusen till ett bostadshus. Eftersom de östra packhusen på tomten inte omnämns stod de troligen övergivna. Valvhuset över nuvarande Klosterbrunnsgatan fanns ännu kvar och låg på en mindre tomt med nummer 57. Fastigheten med nummer 160 ägdes under slutet av 1600-talet av kanngjutare Michael Tellskog Anthoni, som sannolikt bedrev kanngjuteri på sina ägor. Ägaren till tomt nr 160 använde ett kapell som lada, kapellet som troligen tillhörde S:ta Katarina klosteranläggning.

1700-talet, Rethwisch hus formas

Byggnaderna för Rethwisch hus formades i stort under 1700-talet. I samband med att fastigheterna fick rotebeteckningar under början av 1700-talet tilldelades tomt nr 300 beteckningen S:ta Hansroten II:16. Enligt 1785 års husklassifikation fanns det på fastigheten ett stenhus i två våningsplan, ett kök av trä, ett brygghus av sten och trä, en bagarstuga av trä och en lada och stall av trä. S:t Hansroten II:16 kom att ingå i en stor borgargård fram till slutet av 1800-talet. Borgargården omfattade förutom II:16 (S:ta Katarina 6) också av nuvarande S:ta Katarina 4 och 7.

Bostadshuset utmed S:t Hansgatan fick sin nuvarande form vid omfattande ombyggnader omkring 1770 genom att bland annat huset breddades åt öster. Byggnaden med källare och två plan är till stor del bevarade från 1200-talet. Den fick vid 1770-talets ombyggnad ett brant valmat lertegeltäckt sadeltak och en inredningsbar vind. Fasaden utfördes slätputsad och försågs med i huvudsak symmetriskt placerade tvålufts fönster. Två fönster från 1700-talet finns bevarade i den östra fasaden. Två nya entréer togs upp, en på vardera fasaden. I fasaden mot S:t Hansgatan placerades entrén under gatuvalvet med ett halvmåneformat överljusfönster. På båda sidor om entrén bevarades de medeltida entréerna genom rundvälvda stenomfattningar som markerar de tidigare entréernas lägen. Interiört bevarades två kryssvälvda rum i bottenplanet på ömse sidor om den genomgående, tunnvälvda förstugan, sannolikt ursprungliga från 1200-talet. I det södra valvrummet finns ett väggskåp med 1600- eller 1700-talssnickerier i barock ännu bevarat från den här tidpunkten. Under ombyggnaden tillkom sannolikt en huvudtrappa i förstugan av huggen kalksten med trappräcke av korslagda spjälor och kalkstensflis på golvet, liksom övervåningens raka skänkkakelugn i rokoko.

De östra packhusen revs sannolikt för att ge plats åt ett brygghus här kallat brygghusflygeln. Möjligen var det bryggare Johan Mazkau som under början av 1700-talet uppförde brygghuset och som då i så fall också ägde fastigheten. En viss osäkerhet råder och 1770-talet anges alternativt som period för uppförandet av brygghusflygeln. Troligen var packhusen övergivna och förfallna vid tidpunkten för rivningen. Kvar efter rivningarna blev den norra gavelväggen mot S:ta Katarinagata. Eventuellt finns medeltida murverk bevarade av den södra delen av det södra packhuset i den brygghusbyggnad som uppfördes på platsen för södra packhuset. Brygghusflygeln uppfördes av kalksten i ett och ett halvt plan som flygel till huvudbyggnaden. Huset fick en inredningsbar vind under ett lertegeltäckt sadeltak. Fasaden utfördes slätputsad och försåg med spröjsade tvåluft fönster och en kraftigt profilerad gesims under den södra takfoten. En inlastningsbrygga anlades för bryggeriet på gårdssidan.

1800-talet och Bergmanska huset

Glasmästare och byggnadsinspektör och senare fabrikör Carl Bergman köpte fastigheten S:t Hansroten II:16 år 1818. Där bedrev han sannolikt sitt glasmästeri. Han var erkänt duktig glasmästare och fick bland annat uppdrag att reparera fönster i Visby Domkyrka 1820-1821. Köpet av fastigheten omfattade också nuvarande S:ta Katarina 4 och 7, således ingick hela den stora borgargården i köpet. Fastigheterna fanns kvar i familjens ägo fram till 1847. Bostadshuset kom att kallas Bergmanska huset efter ägaren under 1800-talet och görs så även ibland ännu idag.

Huvudbyggnaden mot S:t Hansgatan moderniserades under 1800-talet och bottenvåningen inreddes då delvis med butiker. DBW:s sparbank som startat sin verksamhet 1830 i lokaler vid S:ta Hansgatan 25 flyttade 1836 till södra delen av huvudbyggnaden med ingång från entrén under valvet. År 1855 flyttades verksamheten till norra delen av huvudbyggnaden med ingång från S:ta Katarinagatan 2, där banken var kvar fram till 1868. Omkring år 1870 köpte bagare J E Löfgren Carl Bergman fastigheter och öppnade försäljning i lokalerna vid S:ta Katarinagatan. En bagarstuga fanns sedan slutet av 1700-talet på gården där han sannolikt till en början hade sitt bageri. Bageriverksamheten pågick fram till 1905.

Brygghusflygeln byggdes successivt till åt öster. Ett nytt bageri med en stor skorstensmur åt söder uppfördes omkring 1875 öster om det tidigare uppförda brygghuset. Bagarstugan på gården revs sannolikt vid den här tidpunkten liksom övriga gårdsbyggnader. Senare uppfördes vidare österut i byggnaden en tvättstuga och längst i öster tillkom en mindre bostadsdel. En djupt liggande entré togs upp längst österut på den södra fasaden under slutet av 1800-talet. I väster sammanlänkades brygghusflygeln med huvudbyggnaden under början av 1900-talet via en smalare byggnadskropp innehållande bostads- och domestikrum.

Den stora borgargården splittrades under slutet av 1800-talet när den delades på flera olika ägare. År 1898 köpte trädgårdsmästare Theodor Rethwisch fastigheten S:t Hansroten II:16 och 16½ av J E Löfgren (S:ta Katarina 6 och 7, S:ta Katarina 4 ingick inte).

Trädgårdshandlare Th Rethwisch

Trädgårdsmästare Theodor Rethwisch startade odlingar omkring 1890 utanför Österport, där han också hade försäljning av sina produkter. Efter att ha köpt fastigheten vid S:t Hansgatan 36 år 1898 flyttade han sin försäljning och bostad till den nyinköpta fastigheten.

Omkring år 1900 öppnade han en ny entré i huvudbyggnadens hörn vid S:t Hansgatan- Klosterbrunnsgatan. Entrén ledde in till hans affär Th Rethwisch Blomsterhandel. Blomsterhandeln drev han fram till 1930, då lokalen togs över av bagare Henrik Pettersson. I norra delen av huvudbyggnaden fanns vid den här tidpunkten bagare J E Löfgren fram till 1905, då Hilda Fornell där öppnade affären Hilda Fornells Specerimagasin.

Troligen byggdes bryggeriflygeln samman med huvudbyggnaden under början av 1900-talet då den smala länken mellan byggnaderna utökades till husens fulla bredd. Huvudbyggnaden och bryggeriflygeln blev därmed ett stort sammanhängande byggnadskomplex.

Byggnadskomplexet kom att kallas Rethwisch hus efter ägaren Theodor Rethwisch.

Bagarmästare Henrik Pettersson

År 1930 tog bagarmästare Henrik Pettersson över lokalerna efter Rethwisch blomsterhandel och inredde dem som brödbutik. Rethwisch stod dock kvar som ägare till fastigheterna som han köpt 1898. Entrén som tagits upp i hörnet S:t Hansgatan – Klosterbrunnsgatan år 1900 sattes igen 1938. Hilda Fornells lokal i norra delen av huvudbyggnaden stängdes 1930 varvid Edvin G Krohn tog över lokalerna och öppnade en speceriaffär. År 1942 påbörjades inredning till Werkelins kemiska tvätt i huvudbyggnaden. Henrik Pettersson stängde sin brödbutik 1944, varvid lokalerna byggdes om till Werkelins kemisk tvätt.

Bagarmästare Henrik Pettersson blev känd under sin tid i Visby som bagarmästare och som drivande för det populära caféet Mäster Henrik Källare, som låg i nuvarande Nunnans källare. Han var också engagerad i stor utsträckning i staden förvaltning. Känd blev också Henriks dotter Hjördis Petterson som skådespelerska. Hon gjorde 200 roller, de flesta på Dramaten i Stockholm, och medverkade i 140 filmer. Den roll hon mest uppskattade var som Madam Flod i Hemsöborna från 1955.

Läs med mer om Henrik Pettterson och Hjördis Pettersson under Gator> S:ta Hansgatan 36.

Gunnar Werkelin startade sin bana som skräddare i Fårösund. År 1940 öppnade han ett skrädderi på S:t Hansgatan 38. Han startade också en militärekiperingsaffär och omkring år 1942 utökades verksamheten med en kemisk tvätt- och pressanläggning i lokaler vid S:t Hansgatan 36, dit ekiperingsaffären flyttade. Troligtvis var det en lokal med entré under valvet över S:t Hansgatan. År 1945 expanderade tvätteriet till att omfatta också Henriks Pettersson brödbutik som stängts 1944. Verksamheten hade då ingången Klosterbrunnsgtan 1, men angavs som S:t Hansgatan 36. År 1945 köpte Gunnar Werkelin fastigheten S:t Katarina 6. Efter köpet byggdes hela östra bryggarflygeln med mjölrum och tvättstuga om till färgeri. Förmodligen togs de gamla bakugnarna bort vid ombyggnaden. Verksamheten för Werkelin Kemiska Tvätt och Färgeri pågick fram till 1975 då fastigheten såldes. År 1978 köpte Gotlands kommun fastigheten.

Rethwisch hus blir kontorslokaler

Lokalerna för kommunens förvaltningar räckte inte till, trots att man disponerade nästan alla byggnaden i kv Rådhuset, Annexet samt Laboratorn 10, den senaste inköpt 1975 och ombyggd till kontor för kommunens kansli. År 1978 inköptes också fastigheten S:ta Katarina 6, som omfattade hela Rethwisch hus. År 1983 gjordes omfattande ombyggnader i den stora byggnaden för att anpassa den till den kommunala förvaltningen med kontor, vaktmästeri, tryckeri m.m. Planlösningen ändrades, en ny hiss installerades, vinden inreddes och takkupor tillkom. Interiören präglas av den stora ombyggnaden som gjordes 1983. Kommunen disponerade större delen av byggnaden fram till omkring 2008, då utflyttning påbörjades till gamla P18:s kaserner

Rethwisch hus blir en bostadsrättsförening

Efter att kommunens förvaltningar år 2008 lämnat fastigheten kv S:ta Katarina 6 byggdes husen om av Peab till bostäder. Del av bottenvåningen, övervåningen och vindsvåningen för byggnader S:t Hansgatan 36 kom att omfatta 8 lägenheter efter ombyggnaden med adressen S:ta Katarinagatan 4 (5 lgh) och för adressen Klosterbrunnsgatan 1B (3 lgh). De ingår i bostadsrättsföreningen Brf Rådhuset 1 som grundades 2008. I föreningen ingår dessutom 2 lgh vid Klosterplan 2 och 4  lgh vid Schweitzergränd 1 i kv Laboratorn 10, totalt 14 lägenheter samt några lokaler. Inflyttningen påbörjades 2011. Brf Rådhuset 1 äger alltså fastigheterna S:ta Katarina 6 och Laboratorn 10.