Sankt Hansgatan 17

Parken vid S:t Hansgatan 17 utgör en stor del av fastigheten kv Svartbrodern 2. Söder om parken ligger Rådstugogränd, vars namn ännu påminner om att här fanns tidigare stadens rådhus.

Sedan mitten av 1600-talet låg staden rådhus i Stora Kompaniets medeltidshus på Strandgatan 26, kv Kompaniet 5, som sannolikt idag är en del av restaurang Lindgården. Det medeltida huset var dock i mycket dåligt skick och rådet beslutade därför att flytta verksamheten till S:t Hansgatan 17. År 1730 inköptes för ändamålet avlidne rådmannen Jacob Geddas fastighet, där det låg några sammanbyggda stenhus. Byggnaderna bestod av en flygelbyggnad åt norr och en åt söder och mellan dessa en stenhuslänga åt gatan. Byggnaderna inramade ett gårdsrum åt väster. Från huvudingången i längan genom en välv port mot S:t Hansgatan, kom man via en brant trappa upp till sessionssalen och kamnärsrätten (lägre domstol). I nedre våningen fanns en med stenomfattning försedd port som ledde till den inre gården. Där i gårdsutrymmet fanns plats för stadens brandspruta och där fanns även ett fängelserum.

Byggnaderna var här. liksom på Strandgatan 26, i mycket dåligt skick, och när stadens ekonomi under slutet av 1700-talet blev bättre, så kunde rådet 1794 flytta till bättre och mer ändamålsenliga lokaler i Langes köpmanshus vid S:t Hansgatan 25.

Byggnaderna på fastigheten Svartbrodern 2 stod och förföll allt mera. De blev i allt sämre skick och beslut togs att riva dem. Rivningen började under 1850-talet med de byggnaderna som tidigare inrymde rådhuset och år 1861 revs de sista av fastighetens gamla hus.

Byggnaderna på fastigheten Svartbrodern 2 stod och förföll allt mera. De blev i allt sämre skick och beslut togs att riva dem. Rivningen började under 1850-talet med de byggnaderna som tidigare inrymde rådhuset och år 1861 revs de sista av fastighetens gamla hus.

Vi vet inte så mycket hur rådhusbyggnaderna såg ut, men den akvarell som P. A. Säve målade 1857 ger oss viss upplysning om det gamla rådhuset. Rivning pågår då Säve står på S:t Hansgatan och tittar norrut. Till vänster på bilden ser vi hörnet av S:t Hansgatan 15, kv Pennan 1. Mitt i bilden tronar resterna av det som sannolikt var norra flygeln, medan den södra flygeln och längan mot S:t Hansgatan redan har rivits. Den höga takresningen i den norra flygeln tros vara rester från en äldre byggnad. Trappan som syns mitt i bilden var förmodligen den omnämnda branta trappan till sessionssalen.

Läs om stadens alla rådhus.

Husen

Kvarteret Svartbrodern 2

Kvarteret Svartbrodern
Kvarteret Svartbrodern är rektangulärt till formen och avgränsas i väster av Mellangatan, i norr av Brännerigränd, i öster av S:t Hansgatan och i söder av Rådstugugränd. Under medeltiden delades kvarteret i en nordlig och en sydlig del av en gränd i östvästlig riktning mellan S:t Hansgatan och Mellangatan. Under medeltiden var kvarteret sannolikt tätbebyggt. Flera byggnader med medeltida murverk kvarstår än idag och grunder till ytterligare hus finns under marken. De två kvarteren slogs samman någon tid innan 1646 och Svartbrodern fick då ungefär den omfattning som fortfarande gäller. Enligt 1697 års karta var kvarteret indelat i fyra tomter vars bebyggelse bestod av både sten- och trähus. En stor del av den medeltida bebyggelsen låg vid den här tiden öde eller i ruiner, som gällde för stora delar av staden. Byggnaderna kom senare att rustas upp eller att rivas.

I mitten av 1700-talet omnämns kvarteret som Rådstugan. På nuvarande Svartbrodern 2 i kvarterets östra del låg vid denna tid och fram till slutet av 1700-talet stadens rådhus. Under 1800-talets andra hälft fanns en strävan att öppna upp gaturummet och ge den kompakta stenstaden gröna ytor och mera ljus. Dagens öppna plats på Svartbrodern 2 är ett resultat av denna satsning. Den västra delen av kvarteret utgjorde under 1700-talet en större fastighet som inrymde en borgargård. Kring mitten av 1800-talet avstyckades den västra delen i två hälfter och kvarteret fick då i stort sett sin nuvarande indelning.

Fastigheten Svartbrodern 2
Fastigheten Svartbrodern 2 omfattar östra delen av kvarteret. Enligt den tidigare fastighetsindelningen motsvarades dagens fastighet av S:t Hansroten I:3. Två medeltida hus har konstaterats i den nordöstra delen samt ytterligare två i den södra delen. I slutet av 1600-talet var fastigheten troligen bebyggd av ett stenhus och ett trähus. Den nuvarande fastigheten var då delad i två tomter. Flera av de medeltida byggnaderna var obebodda eller låg i ruiner och omnämns därför inte i byggnadsförteckningen. Det stenhus som finns omnämn i slutet av 1600-talet ägdes under 1600-talet och in på 1700-talet av olika rådmän. Mellan åren 1677 och 1728 ägdes fastigheten av rådman Jacob Gedda och under åren av 1728 till 1730 av rådman Lorentz Lange. År 1730 inköptes fastigheten av Visby stad för att använda några byggnader på tomten som rådhus. Det var den tidigare omnämnda stenhuslängan som bestod av två flyglar och mellanliggande länga mot S:t Hansgatan som avsågs att bli stadens rådhus. Stenhuslängan utnyttjades som rådhus fram till 1794. Stadens spruthus, arrestlokaler och vaktmästarbostad fanns kvar ett tag efter att verksamheten som rådhus flyttats. Under 1850 –talet var byggnaderna så förfallna att de började rivas. I den nordöstra delen av tomten mot Brännerigränd med gaveln mot S:t Hansgatan fanns fram till att rivningarna påbörjades ett tre våningars stenhus som var sammanbyggt med rådhusets norra flygel. År 1861 revs de sista byggnaderna på fastigheten och en liten park med betongstensbeläggning, rosenbuskar och parkbänkar anlades.