Sankt Hansgatan 21

—-Nuvarande företag (2025)—-
Gotlands Konstmuseum
—-Tidigare företag———
Lilla S:t Hansskolan, småskola,
S:t Hansskolan, folkskola,
Korgmakare Andersson,
Sadelmakare Nilsson,
Skomakare Arvidsson,
Hanna Nilssons Modeaffär,
Sadelmakare Florin
Borstbindare Nilsson.

S:t Hansgatan 21, östra gaveln av  byggnad B3 med fasetthuggna bulor. Putsen har avlägsnats från husets fasad och  det ursprungliga trävirket framträder. Foto 1930. Bild från Visby förr i tiden.
S:t Hansgatan 21, östra gaveln av  byggnad B3 med fasetthuggna bulor. Putsen har avlägsnats från husets fasad och  det ursprungliga trävirket framträder. Foto 1930. Bild från Visby förr i tiden.

Bilden ovan visar den gamla byggnaden som låg på sydöstra delen av nuvarande kv Skolan 1, S:t Hansgatan 21, alldeles norr om dagens Yllet. Byggnaden som delvis var från 1500-talets slut eller 1600-talets början revs år 1930, och staden gick därmed miste om en ovärderlig byggnad. Byggnaden beskrivs nedan (B3). Foto omkring 1930 från nordöst. Bild från Visby förr i tiden.

Byggnaden vid S:t Hansgatan 21 med tillhörande gårdsplaner framför och bakom huset ligger på fastigheten kv Skolan 1. Byggnaden inrymmer idag Gotlands Konstmuseum. Den uppfördes under åren 1847-1848 som Visbys första folkskola, kallad S:t Hansskolan. Gårdsplanerna var då skolans skolgård. När Solbergaskolan stod färdig 1893 fick de äldre barnen flytta till Solbergaskolan och S:t Hansskolan blev en ren småskola. Efter det att Läroverket flyttade till det nybyggda gymnasiet Säveskolan 1971, kom f.d. Läroverket att kallas S:t Hansskolan och den tidigare småskolan fick namnet Lilla S:t Hansskolan. År 1987-88 totalrenoverades byggnaden och i samband med detta inrymdes det nyetablerade Gotlands Konstmuseet där. Museet stängdes 2019 på grund av undermåligt inomhusklimat för gammal konst. År 1997 förklarades byggnaden som byggnadsminne. Mer information om verksamheterna i byggnaden som skola och konstmuseum finns under menyn Byggnader.

Under slutet av 1600-talet fanns det en byggnad i sten och trä på norra delen av tomten och en byggnad i trä på den södra delen uppförd kring sekelskiftet 1600. Dessa byggnader fanns kvar enligt 1785 års husklassifikation. Den norra byggnaden revs sannolikt omkring 1846 för att ge plats åt skolbyggnaden, medan den södra fanns kvar fram till 1930. Under åren 1848 till 1930 fanns det alltså två byggnader på tomten, den gamla byggnaden från sekelskiftet 1600 och skolbyggnaden från 1848.

Nedan beskrivs de verksamheter som är kända och som ägde rum sedan slutet av 1800-talet och fram till 1930 för byggnaden från sekelskiftet 1600.

Nuvarande företag

Gatuplan
I gatuplanet finns Gotlands Konstmuseum, som sedan 2019 är stängt på grund av klimatproblem.

Tidigare företag

FöretagUngefärlig tidsperiodÄgare/butikschefAnmärkning
Skolbyggnaden
Lilla S:t Hansskolan1971 – 1987Gotlands kommunDiverse utbildning
Lilla S:t Hansskolan1893 – 1971Visby stadSmåskola
S:t Hansskolan1848 – 1893Visby stadFolkskola
Byggnaden från sekelskiftet 1600
Korgmakare Andersson1922 – 1930C. J. AnderssonFrån Norra Tullgränd 5
Till Norra Tullgränd 5
Sadelmakare Nilsson1917 – 1930J. M. NilssonFrån Österväg
Byggnaden revs 1930
Skomakare Arvidsson1910 – 1917A. J. R. Arvidsson
Hanna Nilssons modeaffär1890 – 1922Hanna Nilsson
Sadelmakare Florin1890 – 1910O. Florin
Borstbindare Nilsson1880 – 1895Jonas Magnus Nilsson

.

S:t Hansgatan 23, S:t Hansroten I:5, nuvarande S:t Hansgatan 21, kv Skolan 1. På skylten ser vi att C. J. Andersson här hade sin verkstad för korgmakeri. Byggnaden är samma som den första bilden, men här har den fått putsad fasad. Foto 1930 från nordost. Bild från Visby förr i tiden.

Korgmakare Andersson
Korgmakare C. J. Andersson förde en kringflackande tillvaro. Omkring år 1900 startade hans sin verkstad för att tillverka korgar på S:t Hansgatan 40. Omkring tio år senare, 1910, flyttade han verkstaden till Norra Tullgränd 5 och omkring 1922 gick flytten till S:t Hansgatan 23 (nuvarande 21). Där har vi ett foto som visar att han hade sin verkstad fram till omkring 1930, då byggnaden revs. Han flyttade då tillbaka sin verksamhet till Norra Tullgränd 5. Andersson fortsatte att tillverka korgar fram till omkring 1940.

Sadelmakare Nilsson
Borstbindare Jonas Magnus Nilsson står sedan 1892 som ägare till en del av nuvarande kv Skolan 1, dåvarande S:t Hansroten I:5. Troligen dog J. M. Nilsson omkring 1895, för då står borstbindare Nilssons barn som ägare till fastigheten fram vilket gäller fram till omkring 1923 då Visby Stad köper fastigheten. Sadelmakare J. M. Nilsson startade sin verksamhet omkring 1900 på Magasinsgatan 4, nuvarande Visborgsgatan. Omkring år 1910 flyttade han sadelmakeriet till Östra landsvägen, vilket torde var nuvarande Österväg. Omkring 1917 var det dags för nästa flytt som gick till S:t Hansgatan 23, nuvarande nr 21. alltså där borstbindare J.M. Nilsson tidigare bodde. Det verkar troligt att sadelmakare med samma namn som borstbindare är ett av barnen till borstbindaren. Sadelmakare Nilsson fortsatte att driva sin sadelverkstad fram till omkring 1930, då byggnaden revs.

Skomakare Arvidsson
Skomakare A J K Arvidsson arbetade som skomakare på S:t Hansgatan 21 under åren omkring 1910 till 1917 sedan tog ha arbete som extra polis.

Skylten över dörren säger Hanna Nilsson ModeAffär. Foto 1915. Bild från Visby förr i tiden.

Hanna Nilssons modeaffär
Hanna Nilsson startade sin verksamhet omkring 1890 med att sälja hattar och kallade affären Hattaffär. Senare en bit in på 1900-talet ändrade hon namnet på affären till Modeaffär. Hon drev verksamheten till omkring till 1922.

Husen och gården

Situationsplan kv Skolan 1. S:t Hansgatan 21 med Gotlands Konstmuseum (B1). Tidigare fastighetsbeteckningar S:t Hansroten I:5 och I:6.
S:t Hansgatan 21, östra gaveln av byggnad B3 med fasetthuggna bulor. Putsen har avlägsnats från husets fasad och det ursprungliga trävirket framträder. Foto 1930. Bild från Visby förr i tiden.

På fastigheten Skolan 1 finns det idag två byggnader. Huvudbyggnaden är Gotlands Konstmuseum (B1), tidigare kallat S:t Hansskolan. Till huvudbyggnaden hör ett lite förråd (B2) som ligger på tomtens södra del. Det fanns ännu så sent som 1930 en byggnad som låg vid södra gränsen med gavel mot S:t Hansgatan, ett gammalt hus delvis byggt som bulhus, här kallat 1600-tals hus (B3, byggnaden från sekelskiftet 1600). Det var i 1600-talshuset som de ovan redovisade företagen hade sin verksamhet.

B1, Gotlands Konstmuseum/S:t Hansskolan/Lilla S:t Hansskolan
Mer information om verksamheten som bedrivits i S:t Hansskolan och Gotlands Konstmuseum finns under menyn Byggnader>Gotlands Konstmuseum. Här nedan beskrivs själva byggnaden.


Sankt Hansskolan var folkskola, småskola, Läroverksannex, bytte namn till Lilla Sankt Hansskolan och blev så småningom Gotlands Konstmuseum.

År 1842 antogs lagen om allmän skolplikt i Sverige. Visby behövde en folkskola för att uppfylla lagkravet och därför köpte Visby stad år 1845 större delen av nuvarande kv Skolan 1, då med fastighetsbeteckningarna S:t Hansroten I:6 och samtidigt köptes också I:4 som var en del av nuvarande S:t Hansgatan 19. Det senare köpet avsåg sannolikt att lösa skolans toalettbehov. Troligen revs den byggnad som låg utefter Bremergränd på norra delen av tomten och som förmodligen ännu fanns kvar. Möjligen fanns det ytterligare en del byggnader på tomten som revs. Bygget kom igång 1847 efter ritningar av C. Bergman. Byggnaden uppfördes i kalksten två våningar hög med källare och oinredd vind. Huset fick ett sadeltak beklätt med rött tegel samt med takkupor åt öster och väster. Fasaden utfördes slätputsad i en gul kulör. Skolbyggnaden saknade från början toaletter utan elever och lärare fick gå över tomten i söder fram till Brännerigatan där toaletterna fanns. Skolbyggnaden stod färdig 1848 och blev Visby första folkskola, S:t Hansskolan med klasserna 1-6.

Byggnadens volym har blivit oförändrad, men exteriöra förändringar har genomförts med byte av dörrar, fönster och upptagande av takfönster. Vatten och avlopp installerades 1926 och sannolikt fick skolan då toaletter i byggnaden. Vinden inreddes 1954, då troligen som slöjdsalar. Efter 1893 blev folkskolan småskola och så småningom tog läroverket över allt mer av skolans lokaler. Efter 1971 lämnade Läroverket innerstaden, skolbyggnaden användes då för andra ändamål fram till 1987 och den kom att kallas Lilla S:t Hansskolan.

Skolan totalrenoverades och byggdes om 1987 för att användas som Konstmuseum och 1988 kunde Gotlands Konstmuseum ta över byggnaden.

B2, Förrådsbyggnad
En liten förrådsbyggnad finns uppförd omkring 1950 mot fastighetens södra gräns. Byggnaden är uppförd av regelverk med träpanel och ett plåttäckt pulpettak. Förrådet är beläget i den del av gården som är avskärmad av äldre svängda stenmurar, där det tidigare fanns en trappa ner till skolans toalettavdelning. Byggnad är utformad som en uthuslänga.

Huset närmast på högra sidan är nuvarande S:t Hansgatan 21 med den byggnad som här kallas 1600-talshuset (B3). Fotot är från året 1901 och därför står det sannolikt ”O Florin Sadelmakare” på skylten. Bild från Visby förr i tiden.

B3, 1600-tals byggnad
Byggnaden uppfördes under slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet. Eftersom byggnadens fasader har olika byggnadsstilar tyder det på att den uppförts i flera etapper. Den östra delen har i övervåningens fasad fasetthuggna bulor. Den västra delen byggdes till under 1600-talet eller 1700-talet. I bottenvåningen har huset där en fasad av en fackverkskonstruktion, medan övervåningen i väster har utförts knuttimrad. Bygganden hade ursprungligen synlig träpanel som senare slätputsades. Under medeltiden gick en gränd i Hamburgargränds förlängning från S:t Hansgatan fram till Mellangatan. När huset uppfördes omkring 1600 fanns gränden sannolikt kvar och den gick alltså strax norr om byggnaden. Det tycktes som att tomtutrymmet mot gränden inte var tillräckligt stort när huset uppfördes, vilket löstes genom att övre våningen byggdes ut omkring 120 cm över gränden.

S:t Hansgatan 21, 1600-talshuset (B3). Fotot visar den västra delen som tillbyggdes på 1600-talet eller 1700-talet i knuttimrat utförande för andra våningen. Foto 1930. Bild från Visby förr i tiden.
S:t Hansgatan 21, 1600-talshuset (B3). Östra gaveln mot S:t Hansgatan och norra långsidan mot den gränd som funnit där sannolikt fram till 1700-talet. Övervåning är utbyggd 120 cm åt norr jämfört med undervåningen. Foto 1930 från nordost. Bild från Visby förr i tiden.

Sedan 1852 ägdes huset, som då tillhörde fastigheten S:t Hansroten I:5, av borstbindare Johan Magnus Nilsson. Johan dog sannolikt omkring 1895, då hans barns står som ägare till fastigheten. Visby stad köpte fastigheten omkring 1923. Orsaken till inköpet kan ha varit att huset var i mycket dåligt skick och borde åtgärdas eller att staden ansåg att skolgården för S:t Hansskolan var för liten och behövde utvidgas. Staden beslöt tydligen att huset skulle rivas vilket skedde 1930.

Byggnaden var en kulturhistoriskt värdefull byggnad och borde inte ha rivits. Den uppfördes tidsmässigt efter Gottvaldska huset (1500-talet) och före Gamla Residenset (1640-talet) och Burmeisterska huset (1650-talet) under en tidsepok då det knappast byggdes några nya hus i staden på grund av fattigdom och avbefolkning under det danska vanstyret av Gotland. Huset hade varit en bra representant av husbyggnadskulturen för byggnader från tiden kring sekelskiftet 1600.

Gården sedd från byggnaden Gotlands Museum mot S:t Hansgatan. Foto 2024.

Gården
Efter att en stor del av bebyggelsen på nuvarande Skolan 1 rivits troligen under slutet av 1700 och Kronobränneriet inköpt fastigheten 1783 användes tomten som bränneriets vedgård. I samband med att skolbyggnaden uppfördes 1847-1848 anlades en skolgård på båda sidor av skolbyggnaden. Skolgården mot Mellangatan försågs 1876 med en hög stensockel mot Mellangatan. Ett plank avskärmade 1600-talshuset från skolgården sannolikt fram till 1930, då 1600-talshuset revs.

Kvarteret Skolan 1

Kvarteret Skolan
Kvarteret Skolan avgränsas av Mellangatan i väster, Bremergränd i norr, S:t Hansgatan i öster och Brännerigränd i söder. Skolan var under medeltiden och fram till 1600-talet indelat i fyra mindre kvarter med smala gränder mellan kvarteren i öst-västlig riktning. De två norra kvarteren slogs ihop till ett kvarter och de två södra till ett annat sannolikt i början av 1600-talet. Under slutet av 1600-talet slogs de båda kvarteren samman till ett kvarter. Kvarteret har sedan dess och fram till åtminstone 1912 var indelat i fyra fastigheter medan kvarteret idag består av två fastigheter Skolan 1 och Skolan 2.

Under medeltiden var kvarteret tätbebyggt med stenhus, vilket har påvisats från arkeologiska undersökningar. Bebyggelsen ödelades av en brand på 1600-talet.

Fastigheten Skolan 1
Fastigheten Skolan 1 omfattar norra delen av kvarteret Skolan och begränsas av S:t Hansgatan i öster, Mellangatan åt väster och Bremergränd åt norr. Enligt den tidigare fastighetsindelningen motsvarade dagens Skolan 1 av S:t Hansroten I:5 och I:6.

Medeltiden
Under medeltiden var området Skolan 1 fullt ut bebyggd. Skolan 1 var då genomkorsat av en öst-västlig gränd som delade området i två kvarter. Ytterligare en gränd i söder avskilde kvarteret från de då två kvarteren i söder.

1600-talet
Gränden mellan de två kvarteren lades igen sannolikt under början av 1600-talet och området kom att utgöras av ett kvarter som avskildes från kvarteret i söder av gränden som då ännu fanns kvar. Vid slutet av 1600-talet lades också denna gränd i söder igen och hela området för nuvarande kvarteret Skolan blev redan då ett kvarter. I norra delen som motsvarar nuvarande Skolan 1 ingick tomterna 57, 58 och del av 59. Dessa tomter var 1697 bebyggda med ett sten- och trähus i norra delen, som sträckte sig i öst-västlig riktning längs hela kvarteret. Tomterna var också bebyggda med två korsvirkeshus.

1700-talet
År 1766 inköptes nästan hela kvarteret av köpmannen Nils Butendorph. På 1780-talet kom området med de tre tomterna att tillhöra Kronobränneriet och marken användes som vedgård. Under slutet av 1700-talet ändrades tomtindelningen och de tidigare tre tomterna lades om till två tomter S:t Hansroten I:5 och del av I:6. I husklassifikationen från 1785 anges att I:5 och I:6 var bebyggda med ett trähus i två våningar, ett hus av sten och trä samt två lador, stall och kohus, samtliga belagda med tegeltak. Det omnämnda trähuset i två våningar låg på tomten S:t Hansroten I:5 och är alltså det tidigare omnämnda 1600-talshuset (B3). Huset av sten och trä låg på tomten I:6 och motsvaras av det hus som låg mot Bremergränd och sträckte sig från S:t Hansgatan till Mellangatan.

1800-talet
De lador och stall som omnämndes enlig 1785 års husklassifikation revs sannolikt under slutet av 1700-talet eller under början av 1800-talet. Den långa byggnaden mot Bremergränd fanns sannolik fram till det blev dags att riva den inför uppförandet av skolbyggnaden. Ägarlängden berättar att många då kända personer stod som ägare till S:t Hansroten I:6 efter det att Kronobränneriet ägde fastigheten på 1780-talet. Här finner vi som ägare Landshövdingaämbetet, tullförvaltare Johan Ruuth, borgmästare Per H Grewesmuhl, handlare Daniel Calissendorf, handlare L Jacobsson och handlare M E Bah. Sannolikt bodde de i byggnaden och kanske bedrevs det också handeln i byggnadens bottenvåning. Bah stod som ägare från 1840 till 1845, då Visby stad köpte fastigheten. Gotlands första folkskola uppfördes under åren 1847-48 mitt på tomten.

1900-talet
År 1930 revs den byggnad som låg på fastigheten S:t Hansroten I:5. Fastigheterna I:5 och I:6 slogs samman på 1930-talet, varvid nuvarande tomtens form erhölls och fick beteckningen kv Skolan 1. Vid arkeologiska undersökningar 1967 i samband med gatuarbeten påträffades medeltida husgrunder i nordöstra hörnet av fastigheten, vilka rimligtvis tillhör det omtalade huset mot Bremergränd. Tidigare har murrester påträffats mot Bremergränd i samma fastighet. År 1987 köpte Föreningen Gotlands Fornvänner fastigheten. Under1988 totalrenoverades skolbyggnaden och inreddes till Gotlands Konstmuseum.