Sankt Hansgatan 31

Byggnaden vid S:t Hansgatan 31 tillhör fastigheten kv Rådhuset 1. Byggnaden ligger i korsningen mellan S:t Hansgatan 31 och Rewals gränd.  Den tvåvåniga byggnaden har medeltida källare med mycket tjocka våningsväggar, som ev. kan vara medeltida. I övrigt är huset uppfört före 1697. En byggnadstekniskt intressant detalj är den närmast unika skafferipåbyggnaden i väster åt gårdssidan. Många olika hantverkare har här haft sin verksamhet, men byggnaden har också varit bostad åt en landskamrer och en rådman. Byggnaden är sedan 1996 byggnadsminnesförklarad.

S:t Hansgatan 31 hade tidigare adressen S:t Hansgatan 37.

Nuvarande företag

Gatuplan och övervåningana
I byggnaden finns Visby Logi & Vandrarhem.

Visby Logi & Vandrarhem
I byggnaden S:t Hansgatan 31 finns Visby Logi & Vandrarhem sedan 2008. Här i den gamla byggnaden med tjocka, möjligen medeltida väggar, bedrivs uthyrningsverksamhet mitt i det gamla Visby. Det finns 7 rum att välja mellan, alla möblerade med gotländska inslag i form av kalksten från Burgsvik på södra Gotland och lammskinn. Kunderna har tillgång till en stensatt innergård med utemöbler och rosor.

”Vi erbjuder unikt boende på Visby Logi Vandrarhem i ett hus från 1600-talet. Vandrarhemmet ligger 100 m från Stora Torget, Domkyrkan samt ruinerna S:t Lars och Drotten. Havet med strandpromenad och Botaniska trädgården inom 5 min gångväg.”

Visby Logi & vandrarhem drivs av Hans Fredrik Ronström som ett familjeföretag. Familjen driver också Visby Logi på Hästgatan 14 i Visby.

Tidigare företag

Under åren 1967 – 2007 har bottenvåningen troligen används som bostad.

Skomakare Gösta Hansson

Skomakare Gösta Hansson ägde fastigheten Rådhuset 1 under åren 1959-1966. Förmodligen bedrev han skomakeri i byggnaden S:t Hansgatan 31. Han ändrade så småningom sin yrkestitel till skomakarmästare. År 1966 flyttade han sin verksamhet till S:t Nicolaigatan 25.

Rak- och frisörsalong
Frisör Julius Högvall startade sin rak- och frisörsalong omkring 1908, då han tog över lokalerna efter E Maddisson. Förmodligen gick verksamheten bra, för år 1921 köpte han fastigheten S:t Hansroten I:11, (dåvarande S:t Hansgatan 37), där han hade sin salong. Julius drev verksamheten under 49 år, sannolikt i stort sett hela sitt vuxna liv, fram till 1959, då han också sålde fastigheten som hade fått ändrad beteckningen till Rådhuset 1.

Cigarr- och kortvaruaffär
Aug Holm öppnade en cigarr- och kortvaruaffär omkring 1890 i byggnaden dåvarande S:t Hansgatan 37. Fastigheten ägdes sedan 1894 av Hilda Ölander. Hon gifte sig Holm, vilket sannolikt var just handlaren Aug. Holm som blev hennes make. Omkring 1900 togs affären över av E Maddisson, som drev den fram till omkring 1908. Verksamheten flyttades då till Hästgatan 21, där fru E. Nordström fortsatte driva affären.

Urmakare Norrby
På sin tid kände urmakare W Norrby drev här sin urmakarverkstad omkring 1860 – 1880, då han också ägde fastigheten S:t Hansroten I:11.

Husen och gården

Nuvarande fastigheten Rådhuset 1 omfattar tre byggnader, huvudbyggnaden (B1), som ligger i hörnet S:t Hansgatan 31 – Rewals gränd, ett litet gårdshus(B2) som avskärmar tomten samt ett ombyggt uthus(B3) som ligger i fastighetens sydvästra hörn.

Se översiktsritningar över hela kv Rådhuset, som finns under Gator>S:t Hansgatan>Sankt Hansgatan 25.

B1, huvudbyggnaden
Huvudbyggnaden ligger med sin västra gavel mot S:t Hansgatan och långsidan mot Rewals gränd. Under medeltiden fanns här åtminstone ett stenhus, vars murverk finns inbyggda i nuvarande byggnads källare. Nuvarande byggnad är med stor sannolikhet i övrigt uppförd före 1697, eftersom huset finns med på Schilders karta från 1697. Huset uppfördes med kalkstensstomme i två våningar med vind och med mycket tjocka våningsväggar. Det uppfördes på den medeltida källaren som har bland annat profilhuggen sten i södra fasaden. Taket är ett tegelbelagt sadeltak. I väster har senare tillbyggts en köksbyggnad av skiftesverk i en våning. Köksbyggnaden har försetts med ett litet skafferi, vilket hänger fritt på västgaveln, en ytterst ovanlig utbyggnad. Köksutbyggnaden har också fått en hög skorsten. Riändarna är synliga på utbyggnaden. Övervåningens större fönster kan eventuellt tyda på en påbyggnad under 1800-talet. Påbyggnaden gjordes i så fall under den tid då bottenvåningen till stor del utnyttjades som verkstad. Om inte en påbyggnad genomfördes så tyder entrédörren och gesimsen på att en omfattande renovering genomfördes under 1800-talet. Byggnaden är en parstuga i tre plan inkluderat vindsvåningen, som inreddes 1959 i samband med en renovering. Huset fick då även en balkong. Interiören är till stor del från tiden vid renoveringen, men har även äldre detaljer bevarade. Trapplöpet har flyttats från nordlig central placering till sydlig. En entrédörr togs upp i östgaveln 1903 och ersatte ett fönster, men 1966 togs dörren bort och fönstret återkom.

B2, gårdshus
Gårdshuset (B2) är troligen uppfört senare än 1996. Det delar tomten i mitten. Huset har putsad fasad och ett plåtbeklätt pulpettak. Gårdshuset är inrett som bostad och ingår som uthyrningsdel i Visby Logi’s verksamhet.

B3, uthus
År 1960 uppfördes ett uthus i trä ursprungligen som carport i tomtens sydvästra hörn. Det ersatte då ett äldre uthus som revs. Östra fasaden i det nya uthuset var då öppen, medan västra delen inrymde ett förrådsutrymme. I senare tid har östsidan byggts igen troligen med lättbetong. Förrådet hade ett pappbeklätt sadeltak med lägre takfall åt väster, en stomme av lättbetong och klädd med vitmålad träpanel. Huset är möjligen roterat 90 grader från sitt ursprungliga läge och har försetts med tegeltäckt tak. Det är nu inrett som bostadsutrymme.

Gården
Fastigheten Rådhuset 1 har en liten gård som avgränsas av huvudbyggnaden, gårdshuset, en mur i den södra tomtgränsen och en mur samt plank med ingångsport mot Rewals gränd. Gården är inredd som ett uterum med stenbelagt golv och ingår som en del av uthyrningsverksamheten.

Kvarteret Rådhuset 1

Kvarteret Rådhuset
Kvarteret Rådhuset är centralt placerat i innerstaden och gränsar i norr till Rewalsgränd, i öster till S:t Hansgatan, i söder till Rådhusplan med tillhörande gränd och i väster till Mellangatan. Kvarteret sluttar neråt havet och nivåskillnaden i kvarteret är nästan 3,5 meter, vilket är extra tydligt inom Rådhuset 7. Kvarteret ligger i den medeltida stadens absoluta kärna och bestod under denna tid utav fyra eventuellt fem bebyggda kvarter, mellan vilka det löpte tre eller fyra smala gränder. Under slutet av 1600-talet bestod nuvarande kv Rådhuset av tre kvarter, vilket gällt till början av 1800-talet. Sedan mitten av 1800-talet har kvarteret samma utbredning som idag. Av den medeltida stenhusbebyggelsen återstår två hus med valv över gatan, valvbyggnaden över S:t Hansgatan i Rådhuset 7 och valvbyggnaden över gränden Rådhusplan i Rådhuset 6. I övrigt är åtskilliga stenhus kända med dels murdelar som ingår i nu befintliga byggnader eller grundmurar som är befintliga under mark.

När roteindelningen infördes kom östra delen av kvarteret att tillhöra S:t Hansroten I: 8-11 och västra till Strandroten III: 2-3. När den nya kvartersindelningen genomfördes omkring 1930 fick fastigheterna inom S:t Hansrotens beteckningar från norr Rådhuset 1, 2, 3 och 5 , medan Strandrotens beteckningar på motsvarande sätt blev Rådhuset 4 och 6. Omkring 1970 las Rådhuset 3, 4, och 5 samma till Rådhuset 7.
Nuvarande fastighetsbildning tillkom troligen i samband med försäljningen till Peab, där södra delen av Rådhuset 6 och 7 blev Rådhuset 6 och norra delen blev Rådhuset 7.

Kvarteret dominerades i södra delarna under 1900-talet av stadens administration, som efter kommunaliseringen 1971 kom att omfattas av Gotlands kommuns förvaltningar avseende nästan hela kvarteret. Inflyttningen tog fart under mitten av 1960-talet, där de olika förvaltningsenheterna flyttade in i befintliga eller nyuppförda byggnader. Bland de äldre byggnader som då revs fanns stadens offentliga tvätthus beläget här på grund av platsens naturliga källflöden. Den norra delen av kvarteret har under slutet av 1800-talet och större delen av 1900-talet förknippats med bageri- och konditoriverksamhet. Sedan kommunens förvaltningar 2009-2020 lämnat området har större delen av kvarteret byggts om till bostäder.

Fastigheten Rådhuset 1
Fastigheten kv Rådhuset 1 ligger i kvarterets nordöstra del och motsvarar den tidigare tomten S:t Hansroten I:11. Rådhuset 1 är en relativt liten långsmal fastighet som ligger utmed Rewals gränd. Fastigheten var bebyggd under medeltiden med åtminstone ett stenhus, vars murverk finns inbyggda i nuvarande byggnads källare. Fastigheten har haft samma utbredning åtminstone sedan slutet av 1600-talet. På Schilders karta från 1697 finns det uppgifter om ett stenhus på tomten, vilket med stor sannolikhet är den byggnad som finns idag. Större delen av huset är alltså sannolikt byggt före 1697. En uthusbyggnad fanns längs södra tomtgränsen enligt 1883 års karta, Byggnaden revs 1906 och 1913 uppfördes ett nytt uthus med tre dass, soprum och plats för svinmatskärl. Uthuset revs förmodligen då en carport av trä med förråd uppfördes 1960.