Södra Kyrkogatan 15

—-Ada Blocks hus, 2023—-
Södra Kyrkogatan 15 omfattar ett gårdsrum med två bostadshus och ett gårdshus. De två bostadshusen är några av Visbys bäst bevarade medeltida byggnader. Med den väl synliga gaveln mot Södra Kyrkogatan ligger det östra och större huset, som under 1800-talet och till mitten av 1900-talet kallades Reinickska huset och gården kallades då Reinickska gården. Apotekare Ada Block ägde fastigheten under mitten av 1900-talet och skänkte det till Föreningen Gotlands Fornvänner 1965. Sedan dess kallas huset för Ada Blocks hus.

Södra Kyrkogatan 15, Ada Blocks hus. Foto 2023.
Södra Kyrkogatan 15, Ada Blocks hus. Foto 2023.

SSödra Kyrkogatan 15 ligger i kvarteret Kaplanen 6. På fastigheten Kaplanen 6 finns det tre byggnader, ett stort medeltida bostadshus mot Södra Kyrkogatan, Ada Blocks hus, uppfört av kalksten med källare, två våningsplan och dubbla vindsvåningar och ett mindre bostadshus placerat in mot gården också uppfört av kalksten men i en våning och vindsvåning. Båda husen är från 1200-talet. På tomten finns också ett gårdshus, uppfört omkring 1690, som ligger på tomtens västra del.

Nuvarande funktion

De tre byggnaden som finns på fastigheten Kaplanen 6 är idag huvudsakligen inredda som bostäder. Fastighen ägs av Kristina Fritz, som också bor på fastigheten.

Södra Kyrkogatan 15. Byggnad B1, Ada Blocks hus till höger och byggnad B2 till vänster. Foto 2023 från söder inifrån gården.

B1 och B2, medeltida byggnader
De båda byggnaderna B1 och B2 är sammanbyggda och också internt sammankopplande och används som en stor bostadslägenhet på omkring 326 m2. Det är byggnad B1 som vanligtvis kallas Ada Blocks hus, men de båda byggnaderna kallas också tillsammans för Ada Blocks hus.

Södra Kyrkogatan 15. Gårdshuset B3, foto 2023.

B3, gårdshuset
Byggnad B3 byggdes om från uthus till bostadshus troligen under slutet av 1900-talet till två mindre lägenheter. B3 är sammanbyggt med B2.

Tidigare ägare

Ada Blocks hus B1 har sannolikt används som bostadshus sedan 1600-talet, medan B2 troligen varit bostadshus sedan det uppfördes. Byggnaderna är några av de bästa bevarade medeltida hus i Visby. Av sammanställningen nedan framgår det att många framgångsrika personer varit ägare till byggnaderna och de har av allt att döma varit måna om byggnadernas historia och endast varsamt gjort förändringar, även om en del större ingrepp gjordes under 1600- och 1700-talet. Byggnaderna och gården kallades Reinickska gården efter rådmännen Reinicke ungefär fram till det att Ada Block skänkte gården till Gotlands Fornvänner.

Utsikt mot Ada Blocks hus från Kyrkberget.
Ada Blocks båda hus, kv Kaplanen 6, Södra Kyrkogatan 15. Foto från gården.

Årtalen för ägandet är ungefärliga.

Gabriel Hanson Warendorff	      rådman	          1684 – 1714
Nils Reinicke	                      rådman	          1714 – 1749
Johan Nilsson Reinicke son till Nils  rådman	          1749 - 1765
Johanna Elisabeth Reineicke		                  1765-  1816
Barthold And. Sahlsten	              dykerikommissarie	  1816 – 1845
B.A. Sahlstens änka		                          1845 – 1855
H. Engström änka	                                  1855 - 1859
Johan Wilhelm Herlitz	              sjökapten	          1859 – 1886
Hägg & Johanson	                      handelsbolag	  1886 - 1892
Carl Adolf Hägg	                      handlare	          1892 - 1918
Philip Hägg	                      handlare	          1918 – 1950
Ada Block	                      apotekare	          1950 – 1965
Föreningen Gotlands Fornvänner		                  1965 – 1996
Joakim Hansson och Kristina Fritz     byggnadsantikvarie/ 1996 – 2017
Kristina Fritz	                      överläkare	  2017 -

Kanngjutare, rådman och riksdagsman Gabriel Hanson Warendorff ägde fastigheten där byggnaderna B1-B3 nu finns omkring åren 1684 till 1714. Fastigheten benämndes då tomr nr 60 och omfattade hela Kaplanen 6, 8, 9 samt en del av 1 och 7, d.v.s. hela norra delen av kvarteret. Det var således Gabriel Hanson som lät uppföra uthuset ovan benämnt byggnad B3 omkring 1690. Kanske skulle han ha det som verkstad för att gjuta kannor eller kanske som lada och stall?  Vi vet förstås inte i vilket hus han bodde, det fanns många hus på den stora tomten att välja mellan. Fastigheten ägdes efter Gabriel av rådman Nils Reinick under åren 1714 – 1749, då sonen Johan Nilsson Reinicke övertog ägandet mellan åren 1749 – 1765. Sonens hustru änkan Johanna Elisabeth Reineicke ärvde fastigheten omkring 1765 och stod som ägare fram till 1816. Under den perioden ändrades systemet för tomternas beteckning till rote-systemet och Kaplanen 6, 8, 9 och 1 fick beteckningen S:t Hansroten IV:6.  Dykerikommissarien Barthold Anders Sahlsten ärvde fastigheten från Johanna 1816. År 1859 avstyckade Bartholds dotter Kaplanen 6 till sin systerson sjökapten Johan Vilhelm Herlitz. Dennes arvingar sålde 1886 i sin tur fastigheten till handelsfirman Hägg & Johansson. Hägg & Johansson hade ungefär samtidigt köpte Kaplanen 7 södra delen och lite senare köpte företaget resterande delar av Kaplanen, så att hela Kaplanen kom att ingå i företagets fastighetsinnehav med bl.a. de så kallade Häggska husen. Carl Adolf Hägg som ägde handelsfirman köpte loss fastigheten 1892 och den ärvdes senare av hans son Philip Hägg. Omkring 1932 ändrades fatighetsbeteckningen till Kaplanen 3. Omkring 1950 köpte apotekare Ada Block fastigheten som då fått beteckningen Kaplanen 6 och 1965 skänkte hon fastigheten till Föreningen Gotlands Fornvänner. Ada Block kom att ge namn åt huset. Lektor och byggnadsantikvarie Joakim Hansson köpte fastigheten tillsammans med överläkare Kristina Fritz 1996 och efter Joakims bortgång 2017 står Kristina som ensam ägare till fastigheten Kaplanen 6.

Apotekare Ada Block.

Ada Block
Ada Block som givit namn åt byggnaderna var apotekare och mycket intresserad av gamla byggnader. Hon var född Pettersson 1895 i Mulde i Fröjels socken, Gotland, och hon var dotter till sjökaptenen och hemmansägaren Petter Pettersson och Emma född Muldin. Ada växte upp tillsammans med en syster och gick i flickskola i Södertälje. År 1915 tog hon studentexamen i Uppsala och därefter arbetade hon som elev vid apoteket i Eksjö några år för att 1918 avlägga farmacie kandidatexamen. År 1919 -1923 jobbade hon som farmacevtkandidat vid apoteket Östgöta Lejon i Norrköping. Ada gifte sig med 1923 med civilingenjören Viktor Block och de flyttade troligen till Visby vid den tidpunkten. Äktenskapet tycktes inte vara så lyckat för Viktor avviker från lägenheten i Visby utan att ta ut flyttbetyg och åker till Amerika 1924 utan att passera Göteborg och bli registrerad som emigrant. I Visby arbetade Ada som farmacevtkandidat vid ett apotek under åren 1924-1928. År 1930 blev Ada Block färdig apotekare och 1940 fick hon apoteksprivilegier för apoteket i Hemse, som hade en filial i Klintehamn. Ada begär skilsmässa från Viktor som beviljas 1940-12-11. Ada var mycket intresserad av gamla hus och 1947 köpte hon 1700-talsgården Petes i Hablingbo, som hon rustade upp under en period på 15 år. Från Slite lät hon under den perioden flytta bulhuset Häggdarvestugan till Petesgården. Ada Block fick flera hedersuppdrag och blev ledare för medicinalväxtinsamlingen på Gotland, sedan 1944 styrelsemedlem i Gotlandfornvänners styrelse och sedan 1946 medlem av Svenska fornminnesföreningen och Ortnamnssällskapet i Uppsala. Ada Block skänkte 1965 sina fastigheter Petes i Hablingbo, medeltidsgården Reinickegården, Kaplanen 6, vid Södra Kyrkogatan i Visby samt apoteksfastigheten Kajan II i Hemse till föreningen Gotlands Fornvänner. Ada Block dog 1968 73 år gammal.

Husen och gården

Situationsplan kv Kaplanen 6, Södra Kyrkogatan 15.
Akvarellen visar husen i hörnet av Västra Kyrkogatan och Södra Kyrkogatan. Det höga huset med gaveln mot Södra Kyrkogatan är Ada Blocks hus, kv Kaplanen 6. Långt upp på gaveln skymtar hissbommen. Framför Ada Blocks hus i hörnet står ett reveterat trähus i två plan på kv Kaplanen 8. Trähuset revs 1890 och ersattes av nuvarande byggnad kallad Sundvallska huset. Akvarellen av A. T. Gellerstedt 1870-talet visar husen från nordöst.

På fastigheten Kaplanen 6 finns det tre byggnader. B1 är huvudbyggnaden som ofta benämns som Ada Blocks hus, B2 som är ett gammat bostadshus och som är sammanbyggt med B1 samt B3 som är ett gårdshus. Beteckningen Ada Blocks hus kan avse hus B1 men även hus B1 och B2 tillsammans.

På bilden ser vi samma motiv som akvarellen ovan. Ada Blocks hus, som då kallades Reinickska huset och framför mot Västra Kyrkogatan 3 byggnader med medeltida murar. Framför dessa på andra sidan gatan finns avbildat kyrkogårdsmuren med stigluckan i mynningen av Södra Kyrkogatan. Teckning av Johan Kahl 1846. Bild från Visby förr i tiden.

Huvudbyggnad B1, Ada Blocks hus 
Byggnaden B1 uppfördes under 1200-talet och kvarstår idag till stora delar i full höjd. Huset är uppfört i kalksten med källare, två våningar och dubbla vindsplan. I tillgängliga källor beskrivs huset inte som att det ursprungligen var ett packhus, men det är mycket som talar för att det verkligen uppfördes som ett packhus eller åtminstone användes för att mellanlagra varor. Huset är nämligen byggt med gaveln mot gatan, vilket är typiskt för ett packhus, annars placeras huset vanligen med långsidan utefter gatan. På akvarellen utförd av A. T. Gallerstedt av byggnad B1 från 1870-talet finns en hissbom inritad på gavelspetsen också typiskt för ett packhus. Även på Johan Kahls teckning från 1846 antyds en lastanordning på gavelspetsen. Jämförelsevis kan också nämnas att det medeltida huset som ligger granne åt söder, Södra Kyrkogatan 13, är uppfört som ett packhus, och också det med gaveln mot gatan. Och minst ytterligare tre packhus, Häggska husen, fanns i kvarteret. Huset B1 har idag slätputsad fasad och ett tegelbelagt sadeltak. Den nedre vindsvåningen är inredd. Under 1600- och 1700-talet gjordes en del genomgripande förändringar av byggnaden. Sannolikt har huset sedan dess använts som bostad. Den gestaltning huset fick under 1600- och 1700-talet försökte man bibehålla vid den restaurering som påbörjades på 1950-talet. Vid denna restaurering togs medeltida detaljer fram. Byggnaden är trots 1700-tals prägel en av stadens bäst bevarade medeltida byggnader.

Södra Kyrkogatan 15. Anslutningarna mellan byggnaderna B1, B2 och B3.

Bostadshus B2 
Byggnaden B2 uppfördes under 1200-talet som ett bostadshus och kvarstår sedan medeltiden till stora delar i full höjd. Huset är uppfört av kalksten i en våning med inredd vind och var sannolikt redan vid uppförandet sammanbyggt med byggnad B1. Ett rimligt antagande är att B2 uppfördes som bostad åt ägaren av packhuset. Byggnaden har en slätputsad fasad och täcks av ett sadeltak belagt med tegel. Under B1 redovisade förändringar från 1600-talet och framåt i tiden gäller även för byggnad B2. Byggnaderna B1 och B2 har på senare tid fått en sammanbindning internt och de båda husen utgör i dag en stor bostad på omkring 326 m2.

Gårdshus B3 
Byggnaden B3 uppfördes omkring 1690 som ett stall och lada i norra delen av tomten mot nuvarande Kaplanen 8. Huset är sannolikt den byggnad som anges som stall och lada i 1697 års förteckning över bebyggelse i innerstaden. Vid uppförandet av huset byggdes stommen i skiftesverkskonstruktion, som vid senare tillbyggnader kompletteras med stomme i regelverk. Huset är byggt på en kalkstensockel och är uppfört i en våning och vind. Taket är ett sadeltak belagt med tegel och fasaden är tjärad. Byggnaden har genomgått en del förändringar sedan den uppfördes. Den senaste större ombyggnaden av huset skedde år 1970 då man genomförde en reparation av fasaden. På senare tid (efter 1996) har taket fått en takkupa och vinden blivit inredd till en mindre lägenhet. Förmodligen inreddes samtidigt en del av bottenvåningen också till en minde lägenhet. Husets östra del utgör farstu till det i öster angränsande bostadshuset.

Gården
Gårdsrummet bildas av fastighetens byggnader och byggnaden i söder på Kaplanen 7 samt plank mot gatan och i övrig tomtgräns. Gården är lummig med stora träd, gammaldags gotländska rosor, stockrosor och med kullerstensbelagd mark. Gårdsrummet nås genom en port i planket mot gatan.

Kvarteret Kaplanen 6

Kvarteret Kaplanen
Kvarteret har formen av en triangel med Södra Kyrkogatan i sydost som begränsning, S:t Drottensgatan i sydväst och i norr Skolgatan. Kvarteret ligger alldeles sydväst om S:ta Maria Domkyrka. Under medeltiden var kvarteret uppdelat i flera mindre kvarter. En eller flera gränder korsade det nuvarande kvarteret. Hela området var då tätt bebyggt med stenhus. Av dessa finns flertalet kvar, såväl ovan mark som under. På kvarterets samtliga fastigheter har man hittat rester från medeltiden i form av grundmurar, byggnader och brunnar. Kvarteret  är ett av de kvarter i Visby med mest medeltida bebyggelse bevarad fram till idag. Gränderna fanns inte kvar enligt 1646 års karta. Fastighetsindelning av kvarteret kan följas sedan 1600-talets mitt då i stort sett hela kvarteret utgjorde en enda tomt. I söder, längs nuvarande S:t Drottensgatan, fanns ytterligare två mindre tomter, vilka i stort sett utgör dagens Kaplanen 7. Före 1700-talets mitt benämndes kvarterets tomter med nummer 60, 110 och 140. De betecknades sedan S:t Hansroten IV:4-6. Idag är kvarteret indelat i fem fastigheter. Kvarteret är fortfarande relativt tätt bebyggt med ett stort antal medeltida byggnader. De flesta av byggnaderna fungerar idag som bostadshus.

Fastigheten kv Kaplanen 6
Fastigheten Kaplanen 6 ligger i det trekantiga kvarterets östra del och har sin sydöstra gräns mot Södra Kyrkogatan. Kaplanen 6 motsvarar tillsammans med Kaplanen 8 och 9 tidigare S:t Hansroten IV:6 ½. Den tidigaste tomtförteckningen med fastighetsgränser markerade finns på 1697 års karta, upprättad av Schilder. I den framgår att hela Kaplanen 6, 8 och 9 samt en del av nuvarande 1 och 7 var en och samma tomt med nummer 60 och ägdes av rådman Gabriel Hanson Warendorff . Förutom denna fastighet ägde Hanson nio andra fastigheter, utspridda i staden. I Schilders förteckning anges att tomten bestod av ett stenhus med stall och lada, gårdsrum och trädgård. Med största sannolikhet var 1600-talets bebyggelse belägen på den norra delen av tomten som idag utgör Kaplanen 6, 8 och 9. I husklassifikationen från 1785 hade fastighetsindelningen ändrats. S:t Hansroten IV:6 hette då den fastighet där Kaplanen 6 ingick, tillsammans med nuvarande Kaplanen 1, 8 och 9. Fastigheten var bebyggd med ett stenhus i två våningar, ett sten- och korsvirkeshus, en lada, ett stall och ett kohus. Det är oklart var på fastigheten byggnaderna stod, men sannolikt var åtminstone ett av dessa stenhus någon av de på fastigheten idag befintliga stenhusen. Under 1800-talet fick fastigheten dagens form och en ny beteckning, S:t Hansroten IV:6 ½. Vid rotebeteckningarnas avskaffande år 1932 kom fastigheten att heta Kaplanen 3. Efter ytterligare en förändring av fastighetsindelningarna i kvarteret, senare under 1900-talet, kom fastigheten att få beteckningen Kaplanen 6. Kvarteret, och fastigheten Kaplanen 6 som en viktig del, utgör ett av de bäst bevarade medeltida områdena i Visby. De tre byggnaderna på Kaplanen 6 har förutom sin välbevarade medeltida karaktär också betydande inslag av 1700-tal som resultat av en då genomförd stor renovering.