Södra Kyrkogatan 7

—-Nuvarande företag (2023)—-
Karamellboden, Warfholms bageri
—-Tidigare företag———-
Café Karamell Boden,
Café Hjärtans Fröjd,
Antikaffär,
Mattaffär,
Hobbymaterial,
Ostkupan,
Andelsmejeriet/Gotlands Läns Mejeriförening,
Lindsströms Jern & Maskinaffär,
Gustafsons Manufakturaffär,
C Möllerström garn och vävnader,
Snörmakerska Hultman,
Kopparslagare Hallgren

Södra Kyrkogatan 7
Södra Kyrkogatan 7

Södra Kyrkogatan 7 ligger i kvarteret S:ta Katarina 3. Huvudbyggnaden i kvarteret är den byggnad som ligger utmed Södra Kyrkogatan, vars södra del är från 1300-talet och norra del från 1700-talet. I byggnaden finns det två affärslägen. Byggnaden är förklarad som Byggnadsminne år 2000. Södra Kyrkogatan 7 hade tidigare adressen Södra Kyrkogatan 9.

Nuvarande företag

Gatuplan 
I gatuplanet finns Karamellboden och Warfholms bageri.

Karamellboden, Södra Kyrkogatan 7.

Karamellboden   
Karamellboden är ett eldorado för barn och vuxna som gillar godis. Här finns godis av alla de slag. Karamellboden öppnades på 1990-talet och togs över av Caroline Danielsson tillsammans med sin far Michael Danielsson år 2009, men Caroline driver den sedan några år på egen hand.

Interiörbild Karamellboden.

I denna härliga lokal hittar du godis, från golv till tak. Klassiker som polkagrisar, brända mandlar och Tomteklubbor trängs med nya annorlunda stycksaker och ett lösgodissortiment med över 80 olika sorter!

Karamellboden, Södra Kyrkogatan 7.
Caroline Danielsson driver Karamellboden.
Godis. godis, godis.

Inredningen och även en hel del av produkterna är inspirerade av den godisbutik som Pippi Långstrump besökte tillsammans med Tommy och Annika, och som spelades in på Fiskargränd i Visby. Caroline säljer även unika produkter specialtillverkade enbart för hennes butik, bla godispåsar från Konfekteriet. I butiken finns det kaffe för besökarna och det går också att hyra popcornmaskin. Karamellboden är eftersökt och många turister har hört talas om affären och vill gärna göra ett besök. Butiken blir inte mindre intressant eftersom den finns i ett bevarat medeltida hus från 1300-talet.

Warfholms bageri, Södra Kyrkogatan 7.

Warfholms bageri   
Visby innerstad har äntligen fått ett bageri. Så kände säkert många visbybor när Warfholms bageri under juni 2021 öppnade sina lokaler vid Södra Kyrkogatan 7 i norra delen av byggnaden. Arild Kleven har sedan 2018 drivit Warfholms bagarei i Klintehamn på Donnersgatan 3 och han hade länge funderat på att utveckla verksamheten. Mitt under pandemin vågade han sig på att starta ett bageri i Visby.

Interiört, Warfholms bageri, café-delen.

Gotländskt klassiskt hantverksbageri i Klintehamn och Visby Innerstad. Vi bakar med hjärta och passion.

Exempel på månadens bröd.
Godaste bullen i Visby enligt många kunder.
Arild Kleven driver Warfholms bageri i Visby och Klintehamn.

Bageriet öppnar kl 7:30 varje dag och då finns det frukostmackor att köpa med sig eller inta på plats. Fem olika sorters nybakade frallor finns att välja mellan från vetefrallor till stenugnsbakade rågsurdegsfrallor. Bageriet har ett upplägg med månadens bröd, t.ex. Bageriet Kafferåg under mars, Emmer Fullkorn under april, under maj ett bröd av Durum & Rosmarin osv, alltid bakade på gotländskt mjöl från Labans kvarn. Bageriet bakar förstå också bakverk av alla de slag bl.a. ”stan´s” godaste bulle som inte har haft något namn, men som senare har fått namnet Gotländsk Saffransdröm. Tidigare fanns det caféer i lokalen där bageriet nu håller till.  Café Hjärtans fröjd och Café Karamell Boden låg tidigare här, och traditionen med café fortsätter för bageriet är också ett café.  Men fyra bagare och konditorer hoppas Arild Kleven att bageriet skall kunna möta upp kundernas önskemål om färskt bröd goda bakverk. 

Bostäder   
I huvudbyggnadens övervåning och vindsvåning finns bostäder som ingår i BostadsRättsFöreningen S:ta Katarina. BRF S:ta Katarina bildades 2002 och äger 20 lägenheter på adresserna Södra Kyrkogatan 7 och Klosterbrunnsgatan 5.

Tidigare företag

FöretagUngefärlig tidsperiodÄgare/butikschefAnmärkning
Café Karamell Boden2014 – 2021Norra affärsläget
Café Hjärtans Fröjd2012 – 2014Josefin AlfredssonNorra affärsläget
Antikaffär1980-talet – omkr 2000Nils Erik Danielsson Norra affärsläget ?
Mattaffär1950-talet – 1980-taletNorra affärsläget
Hobbymaterial1960-talet – 1980-taletSödra affärsläget
Ostkupan1960 – 1970Alice ÖstlundSödra affärsläget?
Andelsmejeriet, Gotlands Läns Mejeriförening1915 – 1960-taletSödra affärsläget
H.A. Lindsströms Jern & Maskinaffär                          1895 – 1950H. A. LindsströmNorra affärsläget
Gustafsons Manufakturaffär1908 – 1915Hermanna GustafsonSödra affärsläget
C Möllerström garn och vävnader1889 – 1908Carolina MöllerströmSödra affärsläget
Snörmakerska E. Hultman1870-taletEmelie Hultman
Kopparslagare N HallgrenMitten 1800-taletN Hallgren
Interiörbild Café Karamell Boden, Södra Kyrkogatan 7.

Café Karamell Boden 
Café Karamell Boden hade sin verksamhet här troligen under åren 2014 – 2021.

Hjärtans Fröjd, Cafe och restaurang, Södra Kyrkogatan 7.

Café Hjärtans Fröjd 
Hjärtans Fröjd fanns på Södra Kyrkogatan 7 i norra delen av byggnaden. Verksamheten bedrevs under 2010 talet, men exakta årtal är osäkert.

Ostkupan 
Ostkupan var en affär som förstås sålde ost och tillbehör till ost m.m. Affären låg på Södra Kyrkogatans västra sida nära i höjd med Gamla Masters. Förmodligen låg den vid Södra Kyrkogatan 7 isödra delen av byggnaden, men osäkerheten är stor och det kan alternativt ha varit i norra delen. Troligtvis fanns affären från omkring 1960 till 1970 -talet. Ostkupen drevs av Alice Östlund.

Cigarr & Papparsaffär Södra Kykogatan 5 samt mjölkaffären Andelsmejeriet och Lindsström Järnaffär Södra Kyrkogatan 7. Foto omkring 1920. Bild från Lindebilder.
Annons införd i Idrottsföreningen Gute medlemsmatrikel 1958.

Andelsmejeriet och Gotlands Läns Mejeriförening 
Andelsmejeriet öppnade en mjölkaffär i det södra affärsläget sannolikt omkring 1915 efter H Gustafson Manufakturaffär. Gotlands Läns Mejeriförening köpte upp många av andelsmejerierna under 1920-1950-talet vilket troligen inkluderade mjölkaffären på Södra Kyrkogatan 7. Mjölkaffären stängdes under 1960-talet då de flesta mjölkaffär las ner.

Aktiebolaget H. A. Lindsströms Jern & Maskinaffär, Södra Kyrkogatan 7. Foto omkring 1910. Bild från Visby förr i tiden.
Aktiebolaget H. A. Lindsströms Järn & Maskinaffär, Södra Kyrkogatan 7. Annons inför i Län- och Adresskalendern 1906.

H. A. Lindsströms Jern & Maskinaffär
H. A. Lindsström hade sin Jern & Maskinaffär i norra delen av gatuhuset. Lindsström sålde järn, stål och kol. Lagret låg i gårdshuset mot norra fastighetsgränsen. Han ägde fastigheten där byggnaden låg, S:ta Katarina 3, under åren 1895 -1924. H. A. Lindsström dog troligen omkring 1910 kanske redan 1906, för detta år anställdes E. Stenbom, som kom från P. A. Otters järnhandel. E Stenbom avancerade till disponent i bolaget Lindsström Järn- och Maskinaffär. Senare, omkring 1910, anställdes Per Erik Pettersson som kom från Gränstrands järnhandel och han blev direktör i Lindsström järnhandel. Erik blev kvar i företaget till 1922. Verksamheten pågick åtminstone till slutet av 1950-talet, kanske in på 1960-talet. Möjligen köptes Lindsström Järnaffär upp av Gotlands Järnhandel.



I hörnet av Södra Kyrkogatan 7 och Klosterbrunnsgatan låg under åren 1889 -1908 C Möllerströms garn och vävnader. Foto 1908 från öster. Bild från Visby förr i tiden.

C Möllerström garn och vävnader
I hörnet Södra Kyrkogatan 7 och Klosterbrunnsgatan hade Carolina Möllerström sin affär som sålde garn och vävnader under åren 1889 – 1908.

Situationsplan kv S:ta Katarina 3, Södra kyrkogatan 7 och Klosterbrunnsgatan 5.

Husen och gården

På fastigheten finns det fyra byggnader. Byggnad B1 är huvudbyggnaden med butiker i bottenvåningen och bostäder i övervåningen och vindsvåningen. Byggnaden ligger utmed Södra Kyrkogatan. Byggnad B2, vid norra tomtgränsen, var tidigare en stallbyggnad som senare används som förråd och numera innehåller bostäder. Byggnad B3, uppfört omkring 1883, var troligen ursprungligen bagarstuga eller brygghus och används numera som magasinsbyggnad med garage i bottenvåningen. Byggnad B4 är ett bostadshus uppfört 1910. B3 och B4 beskrivs under Klosterbrunnsgatan 5.

B1, huvudbyggnaden

B1, huvudbyggnaden
Huvudbyggnadens södra del uppfördes sannolikt som ett bostads- och affärshus under 1300-talet. Huset består av två sammanbyggda stenhus med bevarade medeltida murverk upp till takfoten. Under huset finns en medeltida källare, genom vilken en öppen vattenåder rinner. Huvudbyggnaden är förbunden med det Agrellska huset på Laboratorn 4 via ett valv över Klosterbrunnsgatan. Under 1700-talet gjordes en tillbyggnad av huvudbyggnaden norrut längs Södra Kyrkogatan och senare länkades tillbyggnaden samman med byggnad B2, ett tidigare stall som ligger vid den norra fastighetsgränsen. Tillbyggnadens stomme är huvudsakligen av kalksten men även delvis av betong och är uppfört i två våningar med källare under en del av huset samt inredd vind. Taket är ett valmat sadeltak. Huvudbyggnaden har tre entréer mot gatan samt två in mot gården. Kring sekelskiftet 1900 fanns två butiker i byggnadens bottenplan, medan det övre planet inrymde bostäder. När byggnad B4 uppfördes omkring 1910 byggdes den samman med huvudbyggnaden i det övre planet och bildar en portgång som leder in till gården. När dåvarande ägaren Lindström drev Jernaffär i den norra delen av byggnaden, använde han gårdsbyggnaden B2 som lager för bl.a. järn, stål och kol. År 1934 brann huvudbyggnadens övervåning, som efter branden byggdes om med inredd vind och takkupor. Bottenvåningens snickerier ändrades då till nuvarande utseende. Troligen togs då också bort den tidigare klassicerande fasaden med hörnpilastrar, gördelgesims, kraftiga putsade fönsteromfattningar och dörrluckor av empirtyp (se foto ovan). Ännu inryms idag butiker i det nedre planet och bostäder i det övre och samt i vindsvåningen. Betydande delar från medeltid samt från 1700-talet och 1800-talet finns bevarade i byggnaden.

B2, gårdsbyggnad
Det tidigare stallet är en gårdsbyggnad uppförd under 1800-talet i en våning med vind och med ett sadeltak belagt med lertegel. Bottenvåningen och vindsvåningen är numera inredda till bostäder. Den östra halvan av taket är förhöjt från nocken och försett med fönster och dörrar ut till en balkong.

Gården
Fastighetens gårdsrum består av två delar. Den västra delen utgör en stor trädgård som ligger i anslutning till S:ta Karins kyrkoruin, medan den västra delen av gården är asfalterad. Gården avskärmas mot Klosterbrunnsgatan med en medeltida kalkstensmur och nås genom två inkörsportar med järngrindar, en i fastighetens västra del och den andra i portgången i sydöstra delen av gården.

Kvarteret S:ta Katarina 3

Kvarteret S:ta Katarina
Kvarteret S:ta Katarina avgränsas av Stora Torget åt norr; Södra Kyrkogatan åt öster, Klosterbrunnsgatan åt söder samt S:ta Hansgatan och S:ta Katarinagatan år väster. Bebyggelsen domineras av kyrkoruinen S:ta Katarina (även kallad S:ta Karin) som uppfördes under 1200-talet som  Franciskanorderns  klosterkyrka. En stor del av kvarteret söder om klosterkyrkan utgjordes då orderns konventsområde (klosterområdet). Idag kvarstår en klosterlänga samt murrester från tidigare klosterbyggnader. Fastigheterna söder om kyrkoruinen ligger till stor del på det tidigare klosterområdet och är bebyggda med hus från 1600-talet till 1900-talets början. I kvarterets östra och västra del fanns under medeltiden profana stenhus. I flera av dagens yngre hus ingår medeltida byggnader och delar av medeltida byggnader. Fram till mitten på 1800-talet sträckte sig kvarteret längre åt norr och omfattade nära hälften av nuvarande Stora Torget i söder. Söder om kvarteret, området där Klosterbrunnsgatan idag går, är ett av de mest vattenrika i hela staden. Redan under medeltiden var denna gränd försedd med en och senare flera vattenbrunnar. Kvarteret hade under 1700- och 1800-talet en blandad befolkning bestående både av borgare, handelsmän och hantverkare. I kvarterets västra del låg en större borgargård, medan den östra delen var splittrad på flera mindre fastigheter. Kvarteret är idag uppdelat på fem fastigheter utöver fastigheten för kyrkoruinen.

Fastigheten S:ta Katarina 3
Fastigheten S:ta Katarina 3 är den största fastigheten i kvarteret och är belägen i den sydöstra delen av kvarteret med gräns mot Södra Kyrkogatan i öster, Klosterbrunnsgatan i söder och S:ta Katarina kyrkoruin i norr.  Nuvarande kv S:ta Katarina 3 motsvarade tidigare S:t Hansroten III:15-16. Ett medeltida hus från 1300-talet finns ännu kvar på fastigheten, nuvarande Södra Kyrkogatan 7, södra delen, och finns utmärkt på 1697 års karta med ett hus av både sten och trä. Vid slutet av 1700-talet delades marken upp i fem tomter och ytterligare bebyggdes uppfördes. Vid 1785 års husklassifikation fanns det på fastigheten en tät bebyggelse bestående av flera stenhus, ett trähus samt flera gårdshus och ekonomibyggnader. Under 1800-talet slogs tomter samman så att antalet reducerades till tre tomter, vilka samtliga hade en ägare och sedan 1932 har fastigheten sin nuvarande omfattning. Den nuvarande bebyggelsen består av fyra byggnader B1- B4 beskrivna enlig ovan.