Stora torget

Stora Torget ligger ganska mitt i det gamla Visby. Torget skulle idag kunna kallas restaurangtorget för runt hela torget ligger det omkring 9 restauranger med uteserveringar som speciellt under sommarhalvåret är välbesökta. På torget ligger också innerstadens numera enda livsmedelsaffär. Många olika aktiviteter ordnas på Stora Torget såsom gästabud under Medeltidsveckan, julmarknad under advent och jul med dans kring granen. Stora Torget är även idag en mötesplats såsom det varit sedan 1500-talet, då torget blev en viktig handelsplats, efter att dåvarande Rolandstorget och senare Handelstorget (nuvarande Donners plats) övergivits som innerstadens centrala platser för handel och möten.
Under medeltiden var Stora Torget ett ganska litet torg som omfattade endast norra delen av nuvarande torg. Vid torgets södra sida ligger ruinen S:ta Karin som stod klar 1250 som en klosterkyrka för franciskanerorden. Framför kyrkan uppfördes stadens rådhus under början av 1400-talet, men som förföll och revs under 1600-talet. På 1900-talet senare hälft blev Stora Torget alltmer en parkeringsplats. Under åren 2011-2012 byggdes torget om till nuvarande utformning efter en genomförd arkitekttävling 2009.

VVid vet inte hur gammalt Stora Torget är och när det fick sitt namn. En boplats med gravar har grävts fram på torget vilket tyder på att området var befolkat under stenåldern. Under 1100-talet befann sig området för torget i dåvarande Visbys östra utkant. Torgbildningen uppstod troligen under 1300-talet, men det fanns bebyggelse i området redan under 1200-talet, vilket gamla husgrunder vittnar om. Stadens skampåle och schavott fanns på torget till in på 1700-talet då det flyttades till Klinten. Stora Torget fick sin nuvarande storlek under 1860-talet då de sista resterna av den gamla bebyggelsen på torget revs. Namnet Stora Torget är angivet på Kollbergs karta från 1860, men namnet är troligen från 1700-talet eller ännu äldre. Låt oss nedan följa Stora Torgets intressanta förändring från forntid till dagens restaurangtorg.

Stenåldern

Visby innerstad skulle äntligen få vattenledningar och grävningar påbörjades i många gator under 1924 för att ge plats åt ledningarna. En ledningsgrav skulle öppnas längs norra delen av Stora Torget och arkeolog John Nihlén skulle bevaka grävarbetet på Torget. Tidigare fynd indikerade att kulturfynd kunde finnas där ledningsgravens läge planerats. Efter flera dagars grävande hände det. Mörk jord kastades upp fylld av flintskärvor, pilspetsar, trasiga krukor och många benrester. Det skulle visa sig att man kommit rakt på en stenåldersboplats. Fynden visade på att boplatsen hade bebotts av säljägare för omkring 4000 år sedan. Stenåldersboplatsernas kulturlager var 3-4 dm tjocka och låg på omkring 2 meter djup.

Stenåldersgravar (schakt II) omgivna av stolpar, som kan härröra från en hydda eller gravbyggnad. Uppmätning av Johan Fardelin 1925. Bild från Utgrävningar från Stora Torget i Visby.

Boplatserna låg under den skyddande klintkanten som finns strax öster om Södra Kyrkogatan. Åt väster var det inte långt från dåvarande strandlinje som låg ungefär där S:t Hansgatan befinner sig. Boplatserna hade tydligen ett bra läge med tillgång till färskvatten från källor ur berget och nära till fiskevatten. Det framkom att stenåldersmänniskorna i först hand levt på fiske och kött från både svin och nötboskap. Tidigare och senare fynd från stenåldern runt om i innerstaden tyder på att ett stort område varit boplatser för stenåldersmänniskor, kanske en av de största i Norden. Man bedömer att stenåldersboplatserna sträckte sig från Hästgatan i söder, i väster någonstans mellan S:t Hansgatan och Mellangatan, åt Finngränd i öster och åt norr kanske ända ut till S:t Görans kyrkoruin. Någon direkt kontinuerlig fortsättning av bosättningar från stenåldern och framåt i tiden har inte påträffats i Visby innerstad. Läs mer om stenåldersboplatserna på Stora Torget och utgrävningarna som gjordes där 1924-1926 nedan under 1900-talet.

Vikingatid

Efter stenåldersmänniskorna tid i Visby innerstad finns inga fynd i innerstaden förrän vi kommer till Vikingatiden, som vanligen anges omfatta åren 800 – 1050 e.Kr. Vid utgrävningarna av Stora Torget under 1924-1926 anträffades en bronsnål som möjligen kunde vara från Vikingatiden. I förlängningen av nuvarande Stora Torggränd och även på andra delar av torget blottlades kraftiga träbäddar på ett djup omkring 1,65 m.. Träbäddarna bestod av trästockar lagda intill varandra vilka vilade på grova träsyllar under ändarna lagda i andra riktningen. Konstruktionen kallas vanligen kavelbroar och var vanligt förekommande under vikingatiden. Kavelbroarna uppskattades vara från slutet av vikingatiden eller från tidig medeltid. Rikliga vattenkällor från berget gjorde att torget delvis var som träskmark och kavelbroarna gjorde marken användbar. De påträffade kavelbroarna tillhörde utan tvivel en gata i Stora Torggränds förlängning. Den vattensjuka marken kan vara en förklaring till att en torgliknande öppet område uppstod i norra delen av nuvarande torget. Marken var helt enkelt olämpligt område för bebyggelse.

Bilden visar delar av en träbädd, en s.k. Kavelbro. Den påträffades på ett djup av omkring 1,65 m (schakt I). Konstruktionen medgav att köra med kärror på mark som var vattensjuk. Uppmätning Johan Fardelin 1924. Bild från Utgrävningar på Stora Torget i Visby.

Troligen började fasta bostäder byggas ovanför Strandgatan under 800-talet. Bebyggelsen växte under vikingatiden och spred sig ungefär som en båge åt norr, öster och söder med centrum vid Gamle Hamn. Förmodligen hade en viss bebyggelse nått området vid Stora Torget under slutet av Vikingatiden. Några bosättningar har dock inte upptäckts vid utgrävningar och inte heller några gravfält. Däremot har gravfält från vikingatiden upptäckts i innerstaden intill Donnersplats. I Visbys ytterområde har däremot många gravfält och även i vissa fall boplatser upptäckts från vikingatiden och från ännu äldre tider bla vid Kopparsvik, Gustafsvik, kv Melonen Bingeby, Annelund och många fler platser.

Medeltid

Medeltiden i Sverige omfattar åren 1050 – 1525.

1100-talet

Bilden visar delar av en den övre träbädden av stockar. Den påträffades på ett djup av omkring 1,30 m (schakt I). Konstruktionen medgav möjlighet att köra med kärror på mark som var vattensjuk. Uppmätning Johan Fardelin 1924. Bild från Utgrävningar på Stora Torget i Visby.

Under 1100-1200-talet talet kom området kring Stora Torget att ligga i utkanten av dåvarande bebyggelse i Visby. Det öppna området var vid den tiden mycket mindre än dagens torg. Under 1100-talet växte bebyggelse i södra och östra delen av det nuvarande torgets utbredning samt norr om torget. I öster fanns en gata som motsvarade dagens Södra Kyrkogata, som vid den här tidpunkten troligen började bebyggas på både västra och östra sidan om gatan. Många av byggnaderna uppförda vid den här tiden var troligen av trä men även stenbyggnader har förmodligen också ha uppförts. Ett fåtal av dagens byggnader kring torget, förutom S:ta Karin, finns kvar från medeltiden. Däremot finns det medeltida murrester eller källare i stort sett runt hela torget i flertalet av dagens byggnader.

Ryska kyrkan uppfördes troligen omkring 1190 i nordöstra kanten av det blivande torget.

Där Stora Torget idag finns var det omkring år 1200 delvis ett vattensjukt område. Man hade lagt ut stockar som underlag för att kunna köra med kärror. Osäkerheten är förstås stor vad gäller omfattning av byggnader och gränder och hur de var placerade vid tidpunkten för situationsplanen. Byggnader markerade med M har idag kvar medeltida murar eller väggar. Rekonstruktion I G Appelquist, 2023.

1200-talet

Vid utgrävningarna 1924-1926 fann man ytterligare en träbädd av stockar på djupet 1,30 meter under torgets nuvarande yta. På den här nivån hittades keramik, kammar och västeuropeiskt glasyrgods. Fynden bedömdes vara från senare hälften av 1200-talet eller början av 1300-talet. Fynd av ben- och hornbearbetning och läder tyder på att de boende i området i stor utsträckning varit hantverkare.

Byggnaderna uppfördes här, liksom i övriga delar av staden, som bostadshus intill närliggande gata eller gränd och bakom bostadshusen anlades gårdsrum med stall och andra uthus samt kålgårdar. Väster om det blivande torget fanns sannolikt inte någon bebyggelse uppförd under 1200-talet, troligen beroende på tidvis besvärande vattenflöden. I medeltida Visby fanns det gott om tätt liggande gränder i öst-västlig riktning. Troligtvis fanns gränder på liknande sätt i området kring torget på 1200-talet.

Bebyggelsen ökade under 1200-talet på östra och södra delen av torget samt på norra sidan. S:ta Karins första kyrka uppfördes och stod färdig omkring 1250. Rekonstruktion I G Appelquist, 2023.

På 1230-talet kom Franciskanerorden, eller gråbröderna som de också kallas, till Norden och år 1233 skall deras konvent i Visby ha grundats. Så fort gråbröderna genom tiggeri lyckats få ihop tillräckligt kapital påbörjades deras första enkla kyrka att byggas i Visby omkring 1235-1240. Många kyrkor fanns redan i Visby, så det var säkert svårt att hitta en tillräckligt stor och jämna platå för ytterligare en ny kyrka. Valet föll på ett område med äldre bebyggelse i stadens centrala del vid det blivande Stora Torget. Kyrkan stod färdig omkring 1250, men var då en enskeppig långsmal byggnad betydligt mindre än den senare utbyggda kyrkan. Konventet, d.v.s. klosterbyggnaderna, planerades söder om kyrkan. Under mitten av 1200-talet uppfördes en klosterlänga i västra delen av den blivande klostergården.

1300-talet

Problemen med vattensjuk mark tycks vara bemästrad in på 1300-talet. Vid utgrävningarna 1924-1926 påträffades en söndervittrad stenläggning på ca 1,0 meters djup. Stenläggningen daterades till som äldst 1300-talets början och den antyder att här har det varit någon form av marknadsplats och samlingsplats. Fynden torde kunna tolkas som att torget bildades under 1300-talet. En brunn grävdes fram vid utgrävningarna under 1920-talet. Djupet i brunnen var 3,65 m till torget nuvarande yta. Troligen anlades den under 1300-talet.

Stenläggning på torget på ca 1 meters djup från början på 1300-talet. Foto A Edle. Bild från Utgrävningar på Stora Torget i Visby.
Stenläggning på torget på ca 0,5 meters djup, troligen från 1400-talet. Uppmätning av Johan Fardelin 1924. Bild från Utgrävningar på Stora Torget i Visby.

Bebyggelsen förtätades runt om torget och även inne på den del som senare kom att ingå i Stora Torget. Också väster om torget uppfördes byggnader under 1300-talet. I kv Rådmannen 2, i den nordöstra delen av byggnaden ut mot Lilla Torggränd, finns en medeltida tegelvägg daterad till 1300-talets första hälft. Väggen är bland annat försedd med en spetbågig tvåsprångig port. Det är den äldsta kända bevarade murdelen från medeltiden vid Stora Torget från profana (icke kyrkliga) byggnader (byggnaden markerad med 1300-tal på situationsplanen).  

Under 1300-talet blev den öppna tidigare vattensjuka öppningen ett torg. Bebyggelse uppfördes också på västra sidan av torget och utbyggnaden av S:ta Karin påbörjades. Rekonstruktion I G Appelquist, 2023.

Under början av 1300-talet påbörjades en stor utbyggnad av S:ta Karin. Kyrkan skulle bli en treskeppig hallkyrka som utvidgades åt norr och öster.  Öster om den första kyrkan låg en tomt med två badhusbordeller som som kunde lösas in med hjälp av donationer. På grund av Valdemar Atterdags krig mot Gotland och pesten som härjade avbröts utbyggnaden och återupptogs 1376. Vid slutet av 1300-talet var östra delen av långhuset och koret utbyggd.

1400-talet

En övre stenläggning påträffades vid utgrävningarna på omkring 0,5 meters djup. Mellan de båda stenläggningarna fanns ett lager grus, som i stort sett saknade fynd. Gruslagret kan därför rimligen tolkas som att det fortfarande var problem med vatten, förmodligen i första hand under våren, och att man nu ville bli av med detta problem genom att fylla ut torget med 40-50 cm grus. Gruslagret och den övre stenläggningen kunde inte tidsbestämmas, men en tänkbar gissning är att dessa arbeten gjordes i samband med att rådhuset uppfördes. Sannolikt gjordes en hel del förändringar genom om-, till- och nybyggnader kring torget men omfattningen är inte känd.

Utbyggnaden av S:ta Karin fortsatte in på 1400-talet, i takt med att tiggarmunkarna fick fram pengar. Först år 1412 var kyrkan så pass klar att den kunde återinvigas. Kyrkan blev dock aldrig helt färdigbyggd. Planerna var att långhuset skulle breddas ändra fram till den första kyrkan västra gavel, men så blev det aldrig. Läs mer om S:ta Karin.

S:ta Karin fick sin slutgiltiga utbredning under början av 1400-talet. Unde början av 1400-talet uppfördes även Visby första rådhus norr om S:ta Karin. Rekonstruktion I G Appelquist, 2023.

Det gamla Vinhuset förlorade sin funktion som vinhus och marknadsplats när Visbys hamn försköts åt söder till området där nuvarande Slottshamnen ligger. Samtidigt förlorade Rolandstorget sin ställning som den centrala platsen för handel till Handelstorget, nuvarande Donner plats. Men torget i centrala Visby blev allt viktigare som marknadsplast under 1400-talet och när Vinhuset tjänat ut som plats för Visbys råd, planerades för ett nytt rådhus centralt i staden, Rådhuset uppfördes sannolikt under åren 1420-1430 och byggdes framför S:ta Karin. Klostret låg på södra sidan och den norra fasaden av kyrkan betraktades som en baksida. Den valda platsen krävde inte heller att alltför många byggnader behövde rivas. Läs mer om Rådhuset vid torget.