Ryska kyrkan

Källaren i byggnaden för EdenTapas och Bar innehåller numera en utställning kring Ryska kyrkan och den ryska handelsgården. Utställningen är tillgänglig genom guidade turer med begränsat antal om 20 personer i regi av Gotlands Museum.

Ryska gården och Gutagård
Ryska gården kallas det området i kvarteret Munken 12 som en gång var den ryska handelsgården i Visby. Förmodligen har den ryska handelsgården funnit i Visby sedan 1000-talet, även om det tidigaste skriftliga belägget för en sådan är från 1259.  Man tror att Ryska kyrkan uppfördes i slutet av 1100-talet och var invigd till S:t Nikolaj, Undergöraren. Det är inte omöjligt att en träkyrka funnits på platsen innan stenkyrkan uppfördes. Den slutsatsen kan man dra vid en jämförelse med vad som samtidigt pågick i Novgorod. De gotländska sjöfarande köpmännen hade ju tidigt skaffat en handelsgård, Gutagård, belägen vid floden Volchov i Novgorod, Ryssland. Omkring 1070 omnämns Olofs kyrka i Novgorod på en runsten och år 1152 och 1181 brann kyrkan, varefter en ny kyrka uppfördes i sten. Sannolikt skedde utbyte inte enbart av handelsvaror mellan Visby och Novgorod utan även kyrkliga och andra ärenden diskuterades mellan de båda gårdarna.

Ryska kyrkans utformning
Exakt hur den Ryska kyrkan såg ut vet vi inte. Den var en ganska liten rektangulär rysk-ortodox kyrka med måtten 11×7 meter, av en typ som man ser också idag i Novgorod. Den bestod av ett rum och ett kor. I mitten av rummet, långhuset, fanns två mittpelare som man kan se grunden av och som sannolikt bar upp ett litet kupoltorn. Förutom pelarfundamenten ser man bara den nedre delen av kyrkans vägg och sockel. I absiden (halvrunt kor) stod ett kvadratiskt altare, så som sed är i ortodoxa kyrkor. Kvar finns foten till det typiskt kvadratiska lilla altarbordet, som tyder på att altarbordet var gjort av sten och inte av trä som är vanligt i Ryssland. Kyrkans två avdelningar skiljdes åt av en vägg med tre dörrar och där väggen ofta var täckt av ikoner. En sådan vägg kallas ikonostas och gjorde att församlingen inte såg det allra heligaste, dit endast prästen hade tillträde. Den illustration som finns ovan på bilden tycks något väl pompös för att motsvara den lilla kyrkan beskriven ovan. Det finns även en annan illustration av den Ryska kyrkan, som bättre tycks stämma överens med den verkliga storleken, men som inte har kupoltorn, vilket man torde förvänta sig av en ortodox kyrka. Osäkerheten är dock stor kring utseendet.

Två ryska kyrkor på Gotland?
Ryska brev till Visby redogör för att det skulle ha funnits två ryska kyrkor på Gotland. Detta påstående har vållat forskare mycket huvudbry och gett utrymme för gissningar. Någon ytterligare rysk kyrka på Gotland har inte påträffats. En möjlig teori kan vara en sammanblandning i det ryska brevet, med att Gotland däremot hade två kyrkor i Novgorod. Flera olika kyrkor på Gotland nämns som den möjliga ryska kyrkan. Dit hör Garda kyrka med sitt mycket bysantinska måleri och S:t Clemens kyrka, där man i en grav funnit ett kors med kyrilliska bokstäver tillhörande en rysk ”syndfull” medborgare med namn Tune. På korset står det, ”Den syndfulle Tune gjorde mig”. Även kyrkan S:t Lars har omnämnts som möjlig rysk kyrka. Ingen av dessa omnämnda kyrkor har knappats varit någon Rysk kyrka.

Ryska kyrkan överges
Ännu 1371 tycks gården och kyrkan ha använts, men den kan ha övergivits i samband med den stora branden 1400. År 1461 meddelar Novgorod att de inte längre har användning av sina två kyrkor på den gotländska kusten. Därefter förfaller säkert kyrkan och den ryska gården. Troligtvis revs kyrkan när man på 1600-talet uppförde det hus som ännu finns idag på platsen och innehåller Edens Tapas & Bar. Från början var det två byggnader som senare sammanbyggdes. Ryska kyrkan föll i glömska och hade kanske så förblivit om inte en historiskt intresserad ägare till byggnaden varit tillräckligt energisk, då han under 1970 i sin forskning fann ett intressant historiskt dokument. I alla händelser visste man inte ännu var kyrkan legat.

Platsen där fordom den Ryska kyrkan låg
I mitten av 1970-talet hittade ägaren ett protokoll från en ägotvist år 1684 som gällde den tomt som idag kallas Ryska gården. Platsen beskrivs i protokollet med orden: ”Platsen där fordom den Ryska kyrkan låg”. Kunde detta stämma? Vilken fantastisk ledtråd om detta var sant. Under 1971 genomfördes en arkeologisk utgrävning och man fann då grundmurarna till kyrkan och en rysk begravningsplats med ett 30 tal gravar. Rätt plats hade alltså hittats för den ryska handelsgården, som under medeltiden omfattat även bostäder och lagerlokaler, och som förutom under 1600-talshuset, även sträckt sig under den gård som finns där idag och bortåt under Nedre Finngränd i riktning mot domkyrkan. Tomten kom efter utgrävningen att kallas Ryska gården. Namnet på gränden nära intill, Ryska gränd, visade sig ha en korrekt koppling platsmässigt till den historiska ryska handelsplatsen.

Ryska kyrkans är nu tillgänglig för besök
Gotlands museum har, efter upptäckten av handelsplatsen, arbetat med den för att göra den tillgänglig för allmänheten och man kan nu vid en guidad tur besöka fyndplatsen. Genom en källartrappa från Eden Tapas och Bar når man källaren under byggnaden 7-8 meter under marken via en del trånga passager. Från koret ser man in i kyrkan. Grunden till två pelare finns kvar och även ett kvadratiskt altare. Över några av gravarna låg vackra gravmonument av kalksten. Längs kyrkans långhusvägg ligger en kopia av en vacker kistformad sten med växtornamentik, en s.k. liljesten. Originalet hittades vid utgrävningarna på kyrkogården. Liljestenarna är typiska för den svenska medeltiden och har bara hittats i Sverige. I källaren finns även en öppen grav med en död människa. Källaren är ordnad som en utställning med informationsskyltar. En rekonstruktion av kyrkan finns också i utställningen. Under guidningen får man också omfattande information om Gotlands kontakter med Novgorod och om den närmaste omgivningen till Ryska gården.