Helge Ands kyrkoruin

Helgeandskyrkan kallas också för Helge Ands kyrka eller Helige Andes kyrka. Kyrkan uppfördes troligen under åren 1230-1250 och är en märklig medeltida kyrka. Kyrkan uppfördes i ett område med äldre bebyggelse och den anses vara i så bra skick när det gäller bottenvåningen att den skulle kunna återställas om kyrka. Namnet kommer från det Helgeandshus som låg söder om kyrkan. Helgeandshuset var ett hospitalshus och byggdes sannolikt samtidigt som kyrkan senast på 1290-talet då det finns omnämnt i skrifter. Flera intressanta teorier finns om syftet med att bygga Helgeandskyrkan.

Teori 1, kapell för danskt Knutsgille
En av teorierna är att Helgeandskyrkan byggdes som ett kapell för det danska Knutsgillet. Kyrkan skulle då ha uppförts med stöd av danske kungen Valdemar II. Teorin bygger på att likheter finns med den danske kungens kapell i Stora Hedinge på Själland, byggt ungefär vid samma tidpunkt eller före Helgeandskyrkan. Likheterna är dock begränsade och i Stora Hedinge fanns även försvarsanordningar, vilket saknas i Visbys Helgeandskyrka. Det verkar inte heller så troligt att det fanns så många danska köpmän i Visby under början av 1200-talet att det motiverar att bygga en dansk kyrka i staden.

Teori 2, svärdsriddarnas kyrka
Enligt en annan teori skulle kyrkan ha uppförts av biskop Albert av Riga tidigare kanik vid domkyrkan i Bremen. Biskopen grundade 1201 eller 1202 svärdsriddarorden som var en andlig tysk riddarorden för korståg och mission i Baltikum. Kyrkan skulle ha byggts som en samlingsplats för pilgrimer och korsfarare på väg till Livland. Samtida källor uppger att Albert hade patronatsrätt, d.v.s. rätt att utse kyrkoherde i en kyrka i Visby med namnet S:t Jakob. Eftersom S:t Jakobs kyrka inte hittas (hittills) har slutsatsen blivit att Helgeandskyrkan är identisk med S:t Jakobs kyrka. Mot denna teori finns också invändningar. Läser man ”Fornvännen 198-21” av Hugo Yrwing med titeln ”Helge And och Sankt Jakob – två medeltida Visbykyrkor” tvivlar man på ovanstående teorier. Orsakerna till detta är bl.a. att det i donationsbrev i början av 1300-talet, och i flera brev även senare, framgår att pengar skänkts till flera kyrkor i Visby där både Helgeandskyrkan och S:t Jakob anges var för sig. Båda kyrkorna tycks också finnas med på kartan från 1500-talet, se bild ovan. Lite underligt är det även om nunnorna vid Solberga nunnekloster vid flytten till innerstaden i början av 1400-talet skulle flyttat till Helgeandskyrkan. Dels användes ju kyrkan för de hemlösa och sjuka som fanns på Helgeandshuset och dels skall de ha bott på ett klosterannex strax intill, ett annex som inte tycks omtalat att det funnits inom helgeandsområdet.

Teori 3, uppfört som hospitalskyrka
Det mest sannolika är alltså att Helgeandskyrkan byggts som en hospitalskyrka och att S:t Jakobs kyrka funnits på en annan plats i Visby (se S:t Jakobs kyrka, R8). Men här finns också frågetecken. Helgeandskyrkan i Visby har ett ovanligt utseende för att vara Hospitalskyrka jämfört med motsvarande kyrkor i andra städer i Europa. Nämligen att den är byggt enligt svärdsriddarordens koncept. Detta verkar dock vara det enda argumentet för att Helgeandskyrkan och S:t Jakobs kyrka är identiska. Det finns flera tänkbara förklaringar att Helgeandskyrkan uppfördes likt en svärdsriddarkyrka men med syfte att vara en Helge Ands kyrka. En förklaring kan vara att kyrkan verkligen började uppföras som en svärdsriddarkyrka men att arbete avbröts när svärdsbrödraorden upplevde en kris under åren 1234-1237 på grund av de blev besegrade i ett krig. Tyska orden, som anses ha byggt kyrkan, kan då tagit över uppförandet av kyrkan och byggt den färdig.

Läs mer om varför Helge And och S:t Jakob är två separta kyrkor.

Kyrkans yttre delar
Man kan i alla händelse konstatera att kyrkan huvudsakligen varit en hospitalskyrka. Först uppfördes det rektangulära koret och något senare det oktogona (åttkantiga) långhuset byggt i två plan. Oktogonen anses ha viss likhet med Lärbro kyrka. Alla åtta väggar har ursprungligen varit försedda med spetsiga gavlar med vardera två stora öppningar och kyrkan var också försedd med ett mittorn. Huvudingången till kyrkan i söder är en rundbågig portal med trepassformat tympanon (bågfältet över portalen). En mindre och enklare port finns i norra sidan. Runda rosettfönster finns i söder och väster. I korets sydmur sitter en rundbågig portal med en enkel inre omfattning. I samma mur fanns två fönster, senare igenmurade.

Kor och långhus
Koret har en invändig absid och sex små tunnvälvda rum på båda sidor om absiden, det ena över det andra. De förbinds genom trånga murtrappor och gångar. Långhuset har kryssvalv i bottenvåningen som bärs upp av fyra kraftiga åttkantiga pelare. Det mittersta och största valvet har i hjässan en åttkantig öppning mot det ovanför liggande rummet. I sydost och nordost finns i långhuset absidliknande nischer för sidoaltare utsparade i väggarna.

Kor och långhus
Koret har en invändig absid och sex små tunnvälvda rum på båda sidor om absiden, det ena över det andra. De förbinds genom trånga murtrappor och gångar. Långhuset har kryssvalv i bottenvåningen som bärs upp av fyra kraftiga åttkantiga pelare. Det mittersta och största valvet har i hjässan en åttkantig öppning mot det ovanför liggande rummet. I sydost och nordost finns i långhuset absidliknande nischer för sidoaltare utsparade i väggarna.

Övervåning
Övervåningen nås genom två murtrappor i sydväst och nordväst som på övervåningen mynnar i en gemensam port. Väggen mellan kyrkorummet och trapploppen är genombruten av arkader. Övervåningen är något lägre än bottenvåningen och har runda bastanta pelare. Valven har till större delen rasat. På våningen finns altarnischer motsvarande bottenvåningen samt finns det i söder och sydväst tvådelade nischer som sannolikt också varit avsedda för altaren. Oktogonens båda våningar öppnar sig mot koret med vida bågar. Från övervåningen leder en enklare murtrappa i nordöst upp till vindsvåningen.

Tornet kapas
Kyrkan byggdes om redan på medeltiden. Gavelspetsarna och tornets har kapats, så att kyrkan fick ett horisontalt murkrön. Av de två fönstren som funnits i koret och som murats igen syns ännu konturerna och de har ersatts av ett större högre sittande fönster. Man kan ännu tas sig uppför murtrapporna men istället för att komma till vindsvåningen kommer man upp på det gräsbevuxna taket där man har en hänförande utsikt över staden och havet.

Ovanligt långhus i två våningar
Kyrkans ovanliga långhus i två våningar har gett upphov till diskussioner om avsikten med denna utformning. En teori som framförts är att kyrkan byggdes färdig enligt tänkt koncept som svärdsriddarkyrkan och att övervåningen var förbehållen det finare riddarfolket, medan övriga, t.ex. nykristna, fick nöja sig med bottenvåningen. Mera troligt är att kyrkan byggdes färdig som en hospitalskyrka och att kyrkorummets två våningar utnyttjades för att skilja de fattiga från de bättre förmedlade eller att de smittsamma fick sitta på övervåningen. En annan tänkbar användning av kyrkans två våningar är att man helt enkelt ville ha plast för många besökare till mässan och i stället för att bygga ett längre långhus byggde man det högre. En intressant och ovanlig utformning av en kyrka i Visby är det i alla fall.

Helge And och liknande kyrkor
Likheter mellan Helgeandskyrkan och andra gotländska kyrkor finns. Tidigare har nämnts en viss likhet med Lärbro kyrka när det gäller den yttre formen. Både Stenkyrka och Öja har liknade absider med rakt utåt slutna kor som Helgeandskyrkan och Öja har även små sidoutrymmen vid absiden. När det gäller långhusets dubbla våningar finns likheter med Karl den stores palats kapell i Aachen, där övervåningen var förbehållen fursten och hans närmast med husfolket fick använda bottenvåningen.

Helgeandshuset
Strax söder om Helgeandskyrkan låg Helgeandshuset, som tidigare nämnts. Helgeandshuset uppfördes samtidigt eller något senare än Helgeandskyrkan (1230-1250) dock senast år 1299, då omtalat i skriftligt dokument. Helgeandshuset var en välgörenhetsanläggning med uppgiften att på livstid vårda fattiga och sjuka, ta emot hittebarn och borgare mot betalning. Bakom uppförandet av Helgeandshuset liksom Helgeandskyrkan stod förmodligen Tyska orden. Verksamheten finansierades genom allmosor och donationer, där mark och gåvor gav avkastning. Den medeltida helgeandsinrättningen bestod av alltså av kyrka och hospital samt av ytterligare byggnader.

Helgeandsanläggningen förstörs 1525
Det medeltida Helgeandshuset blir så illa åtgånget av branden som anläggs i maj 1525 vid den lybska stormningen av Visby, att det inte längre kan fungera som hospital. Eftersom ”gråmunkarna”, d.v.s. franciskanerna i S:t Karin lämnat sitt kloster hade staden inrett det till hospital och dit flyttat över fattiga och sjuka från Helgeanshuset. Borgarna i Visby meddelar konung Fredrik detta och får till svar 1532 att han skänker klostret till staden. Samtidigt förordnade kungen att de i samband med reformation övergivna kyrkornas ägor skulle tillfalla hospitalet. Helgeandskyrkan liksom Helgeandshuset hade separat organisationer, men redan 1525 överfördes kyrkan helgeandsinrättningens eftersom den inte längre hade någon funktion, Men man bygger nya byggnader efter de som förstörts vid den lybska stormningen och verksamheten återgår till helgeandsområdet omkring år 1600.

Helgeandsanläggningen brinner
Den stora katastrofen i Visby inträffade den 29 april 1611, en stormig ovädersdag, då elden kommit lös i stadens norra delar. Eldens spred sig till ringmurens torn och värn till bostäder och gårdshus. Två tornportar och sex värn i muren brann och 73 bostadshus samt 40 stall och lador ödelades, östra tornet i S:ta Maria eldhärjades liksom helgeandsanläggningen. Djur brann inne och tre kvinnor miste livet. När branden var över låg hela hospitalsinrättningen i ruiner, både kyrkan och Helgeanshuset.

Rykten gick snart att elden var anlagd och misstankarna riktades mot några kvinnor. Myndigheterna tog sitt ansvar och under september skrev länsherren hem till Danmark (Visby var då ännu danskt) om brandens förödelse och de vidtagna åtgärderna. Ett tiotal misstänkta kvinnor, besatta av djävulen, hade fängslats och några av dem hade erkänt och redan blivit brända.

Helgeandsanläggningen återuppbyggs och får en ny kyrka
Efter branden användes S:t Görans hospital och kyrka under en tid till det att Helgeandhospitalets nödvändiga byggnader hade återuppförts så pass att verksamheten kunde återvända. Bakom uppbyggnaden låg Jens Hög som kom till Gotland 1627 som länsman. Helgeandskyrkan återställdes inte utan övergavs och istället började den användas som fähus och lada. Jens Hög såg också till att en ny vacker men mindre hospitalskyrka byggdes med måtten 16×10,5 meter ungefär 27 meter från Helgeandsruinens kor. Den var byggd av sten med tegeltak och valvslagen. Den finns med på en karta från 1767 där måtten framgår. Den nya hospitalskyrkan revs redan 1783 men delar av den fanns kvar som ruin in på 1800-talet, dels avbildad som etsning 1804 och dels på en tomtkarta från 1807. Idag finns inga synliga rester kvar av denna kyrka.

Lasarettet vid Norra Kyrkogatan
Där denna rivna hospitalskyrka låg byggdes under åren 1832-1838 ett lasarett längs Norra Kyrkogatan. Grundmurarna från kyrkan kom delvis att ingå det nya huset. Huset byggdes två våningar högt med inredd vind byggt i kalksten med en gul slätsputs på fasaden samt med tegeltak. Lasarettet inrymde 42 vårdplatser. Det förlängdes senare åt söder. När det nya lasarettet på Strandgärdet stod färdigt 1903 kom huset att användas som mentalsjukhus fram till 1940-talet. Huset byggdes då om till expeditionslokaler för armens fortifikationsförvaltning och kom därefter att kallas Helgeandshuset(2). Det inrymmer idag Visby stifts kansli.

Helgeandskyrkan förfaller och restaureras först på 1800-talet
Helgeandskyrkan förföll efter branden och fylldes sakta med bråte under 1600-talet och fram till en bit in på 1800-talet. Ruinen restaurerades på 1800-talet, varvid bl.a. annat murtrappornas arkader rekonstruerades.

1900-talet – nu
En ny restaurering utfördes 1966-1967 för att förstärka byggnadens stomme. Vi senare utgrävningar av det gamla Helgeandshuset har man funnit intressanta grundmurar som antyder att sjukhuset varit försett med en varmluftsanläggning, s.k. hypokaust, en från antiken ärvd form för uppvärmning som bl.a. har påträffats i kloster. Ända fram till 1930-talet vårdades människor på hospitalsområdet.

Numera används ruinen för olika kulturevenemang under sommaren, bröllop och andra evenemang.