S:t Mikaels kyrkoruin

(R13). S:t Mikaels kyrkoruin ligger upp på Klintens södra del i korsningen S:t Michaels gränd och Södra Murgatan. Det finns inga rester kvar ovan jord som kan beses. Kyrkan byggdes omkring 1240-1250 som församlingskyrka åt gotlänningar och senare även tyskar som bodde i den då inrättade klintförsamlingen. Namnet kommer från S:t Michael, ärkeängeln som skyddade himmelen. Nära kyrkan intill Södra Kyrkogatan fanns en repslagarbana, men alldeles intill fanns också Visbys stora stadsbordell. Kyrkan kallades därför horkyrkan och skökornas kyrka. Kyrkan rev helt på 1700-talet.

Ruinen efter S:t Mikaels kyrka, uppförstorad bild av Erik Dahlbergs Visbia GothorVM

Det enda tecknet på att det funnits en kyrka på Söderklint är en liten skylt som sitter på muren mot Södra Murgatan vid platsen där kyrkan låg. Namnet på gränden strax söder om kyrkans läge, Sankt Michaels gränd, påminner också om kyrkans existens. I Roma kyrka ligger en gravsten som skall ha kommit från S:t Mikaels kyrka. Den är daterad 1343 och är därmed det äldsta beviset för att kyrkans har funnits. I skrift omtalas S:t Mikael första gången 1371, då ett hus norr om kyrkan figurerar i ett gåvobrev.

Södra Murgatan. På muren sitter en liten skylt som påminner och S:t Mikaels existens.

Kyrkan utseende okänt
Hur S:t Mikaels kyrka såg ut vet vi väldigt lite om. De uppgifter om kyrkan som finns har kommit fram vid utgrävningar som gjorts på platsen. Vid utgrävningar har man funnit delar av grundmurarna och ett fundament för en pelare samt fynd av gravar. Kyrkans storlek har rekonstruerats och bedöms vara 40 meter lång och 15 meter bred med ett långhus av en längd omkring 22 meter. Kyrkan har delvis legat en bit ut i nuvarande Södra Murgatan. Kyrkogårdens storlek och utbredning har inte kunnat fastställts.

Ärkeängeln Mikael
Ärkeängeln Mikael har givit namn åt S:t Mikaels kyrka. Enligt Bibeln framträder han inför profeten Daniel som en furste som försvarar Israels folk. Han kämpar också mot djävulen som uppträder i en drakes skepnad och som han besegrar. Tillsammans med de andra ärkeänglarna Gabriel och Rafael firas han den 29 september i Katolska kyrkan (Mickelsmäss). I utombiblisk tradition är Mikael den som står Gud närmast. Han är himmelens beskyddare och den som leder kampen mot den fallne ärkeängeln Lucifer (Satan).

Ärkeängeln Mikael.

Klintförsamlingens kyrka
När kyrkan uppfördes omkring 1240-1250 hade befolkning troligtvis ökat i de södra delarna och man uppförde kyrkan som församlingskyrka åt klintförsamlingen för gotlänningar och senare även för den ökande tyska befolkningen. Eftersom det fanns en stadsbordell alldeles intill var det naturligt att de som jobbade på bordellen också använde kyrkan, vilket gjorde att kyrkan fick dåligt rykte och kom att kallas horkyrkan och skökornas kyrka. Kanske var det kyrkans dåliga rykte eller att den betraktades som ”utkantskyrka” som gjorde att den inte omnämnts i donationsbrev som upprättas för andra Visbykyrkor under 1300-1500-talet.

S:t Mikael förstörs av kanoneld
År 1448 anföll svenske kungen Karl Knutsson Bonde Visby. Gotland tillhörde ju Danmark även om banden var svaga och Bonde ansåg att Gotland borde vara svenskt. Han var säkert också irriterad över det sjöröveri som Erik av Pommern bedrev från Wisborgs slott. Många dog vid striderna och staden sattes i brand. När hären tagit sig in i staden slog de läger vid S:t Mikaels kyrka. De blev då beskjutna från Wisborgs slott av kanoner varvid kyrkan ödelades liksom prästgården och sannolikt skadades även ringmuren. Omständligheter som styrker att kyrkan blivit rejält förstörd är att kyrkoherden, Henrik Degener, i S:t Mikael dog fyra dagar innan belägringen av slottet men begravdes i S:t Per och inte i sin egen kyrka. Det tyder på att S:t Mikael förstördes innan kyrkoherden hann begravas där. Kyrkan återuppbyggdes och användes fram till reformationen omkring 1530 då den övergavs och kom att förfalla.

Södertorg 19 och huset som kallades Säve-Mors hus ännu in till mitten av 1800-talet. Sedan 1870-talet kallades det för Hedströmska huset. Den rundbågiga portalen till höger är är dock borta sedan 1920-talet. Under 45 år fanns restaurang Brinken i byggnaden, men 2011 stängde den för gott. Teckning av P. A. Säve 1873. UUB. Bild från Visbyförr i tiden.

Kyrkan rivs på 1700-talet
Förmodligen stod kyrkan kvar som ödekyrka fram till 1700-talets mitt, då man började riva kyrkan för att använda den som byggnadsmaterial till andra byggnader. Materialet användes bl.a. vid uppförandet av huset vid Södertorg 19 som byggdes 1745. Var det måhända byggmästaren J N Chemenitz som var framme även här och tog stenmaterial från ruinen till sina byggen? Huset kallades länge för Säve-Mors hus. Säve-Mor hette Johanna och var farfars mor till P. A. Säve. Biskopen Jöran Wallin ha uppgivit i sin krönika Gothländska samlingar I, tryckt 1747. att stenen till byggnaden togs från den närbelägna S:t Mikaels ödekyrka. Den rundbågiga portomfattningen i byggnadens östra del mot Södertorg antyder ett medeltida ursprung, och skulle kunna vara från S:t Mikael.  De sista resterna från ödekyrkan försvann sannolikt i samband med ny bebyggelse där kyrkan och kyrkogården funnits.

Karta över arkelogiska utgrävningar från 2016.

Utgrävningar
Vid utgrävning utförd 1969 har man funnit delar av grundmurarna och ett fundament för en pelare (gul markering) samt ett antal gravar (blå markering). Vid utgrävningar 1987 gjordes fynd av ett 20-tal gravar (röd markering). Under 2015 gjordes undersökningar av marken i samband med dräneringsåtgärder i område S:t Michael 3 (lila markering). Inga arkeologiskt intressanta föremål på träffades vid denna undersökning, vilket tyder på att kyrkogården inte sträckte sig så långt norrut. Eftersom ny bebyggelse uppförts i området har det inte gått att göra nödvändiga utgrävningar för att fastställa kyrkogårdens storlek.

Södra Murgatan med adresserna 31, 33 och 35 i kvarteret S:t Michael 9, 8, 7. Tomterna är belägna på det medeltida S:t Mikaelskyrkans område, varav nr 7 och 8 täcker grundmurarna i kyrkans östra och sydöstra del. Det mellersta huset, Södra Murgatan 33, var ett reveterat bulhus som revs 1918. Foto 1915. Bild från Visby förr i tiden.